Skriver idag om Miljöpartiet de utvecklingsfientliga på
Politikerbloggen,
Alla gillar Maria Wetterstrand i 2010 års Sverige, men vad står hon för egentligen? Inte så många verkar veta det tyvärr. Det vore intressant att höra hur Miljöpartiet och Wetterstrand förhåller sig till den internationella debatten som just nu äger rum gällandes genetiskt modifierade organismer (GMO).
För ser man på Maria Wetterstrands tidigare uttalanden verkar hon inte alls positivt inställd. I en intervju publicerad på Bioteknikcentrums hemsida för ett antal år sedan menade hon på största allvar att:
“/../ [M]an ska inte få välja att köpa livsmedel som innehåller GMO därför att det finns alldeles för stora risker med att plantera ut dem. Det ansvaret måste vi politiker ta, och stoppa de kommersiella odlingarna av GMO-grödor.”
Hon fortsatte:
“Jag förordar istället en total övergång till ett ekologiskt lantbruk där man inte använder några gifter överhuvudtaget.”
Står Maria Wetterstrand fast vid dessa tidigare uttalanden? Det är svårt att tolka hennes ställningstagande som något annat än en obehaglig von oben-position som är lätt ha i Sverige, men knappast om man är bonde i Indien.
Ekonomen Jeffrey Sachs vid Columbia University uttalade sig nyligen om vikten av GMO för att lösa världssvälten. Sachs menar att GMO behövs för att öka produktionsvolymerna i syd och för att göra odlingarna mer uthålliga mot översvämningar och torka. Även FN:s World Food Program (WFP) har förordat användandet av GMO. Man menar att riskerna måste tas på allvar, men att man inte kan utesluta användandet av GMO vare sig vid katastrofhjälp eller vid långsiktig utveckling av jordbruket i syd.
Wetterstrand har fulla möjligheter att dra tillbaka sina tidigare uttalanden om GMO, men hennes parti slår fast att ”genmanipulera mat är en onaturlig process som innebär allvarliga risker för våra ekosystem” (hämtat från www.mp.se). Hur har Wetterstrands MP tänkt sig bekämpa världssvälten och öka odlingsvolymerna samtidigt som hon vill att alla ska odla ekologiskt och att GMO helt förbjuds? Det är en obehaglig grön paradox som Wetterstrand inte verkar vilja svara på där man lätt får uppfattningen att det ”naturliga” ska gå före det medmänskliga.
Goda råd är dyra och det behövs mycket fokus på teknologisk utveckling av jordbruket i världen. Inte minst måste fokus ligga på hur man kan hjälpa de småjordbruk som är beroende av goda skördar och där marginalerna är väldigt små. Miljöpartiet har antagit den så kallade “försiktighetsprincipen”, vilket i korthet betyder att man avskriver GMO som ett alternativ när det kommer till bekämpning av hunger och svält.
Vinsten av GMO kan inte överskattas. Genom att optimera grödor kan man få ut mer mat på mindre yta. Grödor kan göras mer resistenta mot skadedjur och ogräs, man kan minska behovet av bevattning och se till mindre fysiskt arbete krävs på fälten. Riskerna för dåliga skördar minskar.
Givetvis är det viktigt att utveckling av GMO-grödor görs med stor försiktighet. Det är inte ett riskfritt projekt. Däremot är det oerhört viktigt för mänsklighetens och jordens framtid. Om vi vill hushålla med naturens resurser, och samtidigt lösa världsfattigdomen och -svälten måste vi utveckla jordbruket, och i det arbetet är GMO en naturlig del.
Miljöpartiet skriver om GMO att ”[d]et ekologiska systemet är väldigt känsligt för förändringar”. Men har man hört talas om och tror på evolutionsteorin är det ju knappast naturen som är känslig för förändringar, utan snarare Miljöpartiet.
Faran och problemet är att MP:s inställning hämmar utvecklingen och utesluter en lösning som redan har räddat många miljoner liv.
Mer om Miljöpartiet och Maria Wetterstrand: SvD, DN, EXP, AB, Eva Buskas, Johanna Melén, Sebastian Hallén, KAS, Högberg, Jonsson, Nordling.