Det finns flera faror och frågor som kommer med förslaget om drogtester av barn under 15. Några av dem är:
- Det ligger nära tillhands att misstänka att regeringen nu banar väg för en sänkning av den så kallade straffmyndighetsåldern.
- Det blir mer en straffrättslig fråga än något annat. Även om socialen finns med på något hörn blir det tveksamt vems ansvar frågan blir.
- Är verkligen tvångsomhändertagande och obligatoriskt drogtest för barn under 15 den bästa lösningen för att komma åt drogproblem?
- Vad gör detta ingrepp för barn som skulle vara oskyldiga?
- Hur kan detta komma att missbrukas av poliser som utpressning? Det har skett tidigare. Detta behöver givetvis inte döma ut all polisiär verksamhet men är en risk.
- Är det främst med polisiär verksamhet vi vill bekämpa narkotikamissbruk bland barn och ungdomar? Många av dessa unga har en svår uppväxt eller bakgrund. Många har behandlats illa av sina föräldrar eller förmyndare och har oerhört svårt med auktoriteter. De har blivit stämplade som oviktiga och värdelösa tidigare. Att närma sig dessa individer bör göras med största försiktighet. Socialen gör definitivt ett bättre jobb än poliser med detta. Själva faktumet att polis inkallas är ju en signal att barnet har gjort fel, rentav ett allvarligt brott. Det kanske är en signal Ask vill skicka till dessa unga människor men det hjälper dem inte ett jota. Ett försiktigt närmande från offentligheten kan hjälpa, att bli stämplad som kriminell och utsättas för tvång är inte vägen fram.
Lagrådets yttrande om drogtester av barn är värd att läsas i sin helhet. Att kontakt måste tas med åklagare avhjälper inte problemet, konstaterar Lagrådet i sitt yttrande:
"Som anförs i lagrådsremissen kan man räkna med att de flestadrogtester kommer att tas på kvällar och helger när det kan vara svårt för polisen att etablera kontakt med socialtjänsten. Enligt remissen får därför en åklagare besluta om drogtester utan föregående kontakt med socialtjänsten. Det ger polisen möjlighet att förhöra dem som lämnat prov som visat sig innehålla spår av narkotika om vem de köpt narkotikan av."
Det är många viktiga invändningar i Lagrådets remiss. Generellt konstateras att det är en förskjutning från socialtjänst till brottsbekämpning som är det stora problemet. I den kritiken instämmer även jag.
Frågan är nämligen: kommer förslaget hjälpa barn ur missbruk, eller riskerar det istället att bara förvärra problemen?
Mer om Beatrice Ask och Lagrådet: Aftonbladet, SvD, Jens Odsvall, Daniel Karlsson, Karl Hellberg, Niclas Selberg, André Medborg, Thomas Tvivlaren, Accent, Amanda Brihed, Roger Jönsson.
- Det ligger nära tillhands att misstänka att regeringen nu banar väg för en sänkning av den så kallade straffmyndighetsåldern.
- Det blir mer en straffrättslig fråga än något annat. Även om socialen finns med på något hörn blir det tveksamt vems ansvar frågan blir.
- Är verkligen tvångsomhändertagande och obligatoriskt drogtest för barn under 15 den bästa lösningen för att komma åt drogproblem?
- Vad gör detta ingrepp för barn som skulle vara oskyldiga?
- Hur kan detta komma att missbrukas av poliser som utpressning? Det har skett tidigare. Detta behöver givetvis inte döma ut all polisiär verksamhet men är en risk.
- Är det främst med polisiär verksamhet vi vill bekämpa narkotikamissbruk bland barn och ungdomar? Många av dessa unga har en svår uppväxt eller bakgrund. Många har behandlats illa av sina föräldrar eller förmyndare och har oerhört svårt med auktoriteter. De har blivit stämplade som oviktiga och värdelösa tidigare. Att närma sig dessa individer bör göras med största försiktighet. Socialen gör definitivt ett bättre jobb än poliser med detta. Själva faktumet att polis inkallas är ju en signal att barnet har gjort fel, rentav ett allvarligt brott. Det kanske är en signal Ask vill skicka till dessa unga människor men det hjälper dem inte ett jota. Ett försiktigt närmande från offentligheten kan hjälpa, att bli stämplad som kriminell och utsättas för tvång är inte vägen fram.
Lagrådets yttrande om drogtester av barn är värd att läsas i sin helhet. Att kontakt måste tas med åklagare avhjälper inte problemet, konstaterar Lagrådet i sitt yttrande:
"Som anförs i lagrådsremissen kan man räkna med att de flestadrogtester kommer att tas på kvällar och helger när det kan vara svårt för polisen att etablera kontakt med socialtjänsten. Enligt remissen får därför en åklagare besluta om drogtester utan föregående kontakt med socialtjänsten. Det ger polisen möjlighet att förhöra dem som lämnat prov som visat sig innehålla spår av narkotika om vem de köpt narkotikan av."
Det är många viktiga invändningar i Lagrådets remiss. Generellt konstateras att det är en förskjutning från socialtjänst till brottsbekämpning som är det stora problemet. I den kritiken instämmer även jag.
Frågan är nämligen: kommer förslaget hjälpa barn ur missbruk, eller riskerar det istället att bara förvärra problemen?
Mer om Beatrice Ask och Lagrådet: Aftonbladet, SvD, Jens Odsvall, Daniel Karlsson, Karl Hellberg, Niclas Selberg, André Medborg, Thomas Tvivlaren, Accent, Amanda Brihed, Roger Jönsson.
Inlägg
