Kuba är inget föredöme

Sovjetunionen var bland de första länderna i världen med gratis barnomsorg. Dessutom var landet tidigt med en stor andel kvinnor på högre utbildningar. Har jag sett ljuset och blivit frälst? Nej, som liberal bör man kunna göra objektiva konstateranden om ett land, utan att låta det påverka ens helhetsuppfattning.

Det går att erkänna att fri barnomsorg och jämställdhet på universiteten är positiva fenomen, utan att hylla det forna Sovjet. Och bara för att Sovjet var tidigt ute på båda punkterna betyder det inte att socialism och planekonomi är krav för att samhället ska hjälpa föräldrarna att ta hand om sina barn, eller för att kvinnor ska främjas till att utbilda sig efter motsvarande gymnasiet.

Martin Ezpeleta på Expressen framhäver Kuba som ett miljömedvetet föredöme; landet har både lyckats med lågt avtryck på ekosystemet och samtidigt lyckats med relativt sett hög medellivslängd. Men hur ser samhället ut i övrigt? Inte i en enda mening verkar Ezpeleta visa någon som helst kritik mot, eller ens uppfattning om, den rådande diktaturregimen. Kuba är inget föredöme för andra länder, oavsett avtryck i ekologin eller inte.

Är SD landets visionärer?

Är Sverigedemokraterna det parti som monopoliserat den politiska passionen? Den tesen driver Martin Ezpeleta på Aftonbladet. Han gör en klok analys, men jag vill utveckla resonemanget lite.

Det är inte nödvändigtvis SD som har monopoliserat passionen och därmed fått en särställning i svensk politik. Det är snarare det politiska etablissemanget och dess reaktion som satt nytt rekord i förvirrad politisk passion.

Genom att konstant tala om och inte med Sverigedemokraterna har man gett bränsle till den passion Ezpeleta skriver att SD har. Det är som barnet som varken är älskat eller uppmärksammat och då behöver bli hatat. Man har gett detta barn all uppmärksamhet i världen. Tyvärr fel sådan.

Vi måste inse att denna taktik inte fungerar. Det är inte vettigt att skriva om partiet, utan det är dags att prata om egna visioner och egen sakpolitik. Skrämselpropaganda och fåniga anklagelser samt invektiv har gjort exakt noll för att påverka bilden av SD. Därför ger jag Ezpeleta rätt halvvägs.

Visst är det mycket känslor kring Sverigedemokraterna, men det är inte deras eget verk - det har de alla andra att tacka för.

Mer om Sverigedemokraterna: Simon Nyström, Odelberg, Bloggo, SD fakta, Lilli Severin, Two Invandrare, Canute Ocean.