Skrev inför landsmötet två artiklar om Folkpartiets utveckling och framtid. Den ena, tillsammans med Kajsa Dovstad och William Jelvin, i UNT handlade om Folkpartiets profil och placering på den politiska skalan som vi varnade för hade blivit oklar:
Vad Folkpartiet i dag främst saknar är en självinsikt om att man inte har något monopol på politisk liberalism i Sverige. I en tid när en stor del av befolkningen i någon mån betraktar sig som liberaler och när liberala idéer existerar i nästan alla svenska riksdagspartier är det hög tid att omvärdera sin roll i svensk politik.Det räcker inte att, som Jan Björklund ibland gör, kalla sig det liberala originalet, det gäller även att visa att man är det. Vi hoppas att man börjar arbeta med den frågan under helgens landsmöte.
Läs gärna hela.
Själv skrev jag även på Newsmill i en tematiskt närliggande artikel som handlade om rättspolitiken inom Folkpartiet och dess problem:
Ett område där partistyrelsen hade helt rätt position, i den om skattesänkningar till en snittnivå för OECD-länder fick de tyvärr stryk på. Det visar en intressant förskjutning ideologiskt mellan partistyrelsen, ombuden och LUF. Där kan man se att LUF stödjer partiet i ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska frågor samt och integrationsfrågorna medan vi mycket sällan är eniga när det kommer till socialpolitik och rättsfrågor. Ombuden, dvs folkpartipolitiker från många delar av landet är fortfarande ganska vänster i många ekonomiska frågor.
På samma tema: Fagerberg, Per-Åke Fredriksson, Roger Haddad, Globala Liberaler.
Vad Folkpartiet i dag främst saknar är en självinsikt om att man inte har något monopol på politisk liberalism i Sverige. I en tid när en stor del av befolkningen i någon mån betraktar sig som liberaler och när liberala idéer existerar i nästan alla svenska riksdagspartier är det hög tid att omvärdera sin roll i svensk politik.Det räcker inte att, som Jan Björklund ibland gör, kalla sig det liberala originalet, det gäller även att visa att man är det. Vi hoppas att man börjar arbeta med den frågan under helgens landsmöte.
Läs gärna hela.
Själv skrev jag även på Newsmill i en tematiskt närliggande artikel som handlade om rättspolitiken inom Folkpartiet och dess problem:
Men det finns flera mycket allvarliga problem. Fortfarande saknas mycket som bör känneteckna ett modernt liberalt parti. Att partistyrelsen inför landsmötet ställer sig bakom motioner om brottsprovokation, drogtester av barn och alltjämt helt ignorerar integritetsfrågorna gör att vi förlorar i trovärdighet som liberalt parti. Att man mest tycket det är bekvämt är integritetsfrågorna har sjunkit undan är möjligen ett allmängiltigt problem i svensk politik men är i synnerhet allvarligt för ett liberalt parti.Som tur är fick partistyrelsen nej till drogtester av barn, till stor del tack vare de välorganiserade och mycket kompetenta LUF-ombuden på plats. Trots att hela partistyrelsen, oväntat nog, lade hela sin tyngd bakom förslaget fick de alltså nej. Det är ett steg i rätt riktning. Nu återstår mycket när det kommer till socialpolitiken samt integritetspolitiken som är ganska så frånvarande inom partiet. LUF visade under landsmötet att vi är den liberala ideologiska kompassen som tyvärr partiet ibland verkar saknar.
Ett område där partistyrelsen hade helt rätt position, i den om skattesänkningar till en snittnivå för OECD-länder fick de tyvärr stryk på. Det visar en intressant förskjutning ideologiskt mellan partistyrelsen, ombuden och LUF. Där kan man se att LUF stödjer partiet i ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska frågor samt och integrationsfrågorna medan vi mycket sällan är eniga när det kommer till socialpolitik och rättsfrågor. Ombuden, dvs folkpartipolitiker från många delar av landet är fortfarande ganska vänster i många ekonomiska frågor.
På samma tema: Fagerberg, Per-Åke Fredriksson, Roger Haddad, Globala Liberaler.
Inlägg
