2010-09-17
Osmakligt från Ung vänster
2010-05-14
Ung Vänster utpressar skolor
Vi skriver till er med anledning av den debatt som arrangeras på Alströmergymnasiet (sic!) den 11 maj, där vi nu fått vetskap om att Sverigedemokraterna är inbjudna. Syftet med detta brev är att vi vill be er om att ompröva ert beslut, dels utifrån Skolverkets riktlinjer, samt utifrån att Ung Vänster inte kommer att delta om Sverigedemokraterna deltar.Istället för att ta debatten, fritt och öppet framför Sveriges elever väljer man istället att utpressa skolor. Resultatet blir oftast att Ung Vänster uteblir och att SDU närvarar. Detta har blivit fallet i Skåne där eleverna kommer till debatter där både Ung Vänster och SSU inte närvarar på grund av SDU.
Ung Vänster har ett principbeslut om att inte delta i debatter där representanter för Sverigedemokraterna deltar. Vi menar att det inte är rimligt att man ger ett parti som inte sitter i varken riksdag eller kommunfullmäktige det utrymme som en skoldebatt innebär.
Vem tror Ung Vänster vinner på detta? Har samhället gett "rasistiska" krafter mindre utrymme på grund av socialisternas meningslösa poserande?
Intressant är att Ung Vänster även innan debatten ber skolan att inte bjuda in SD på grund av vilka åsikter de kommer driva,
Sverigedemokraternas retorik – att leda in varje enskild politisk fråga på invandringsfrågan – gör att de tillåts sätta dagordningen mer än vad som är demokratiskt utifrån deras storlek. Vi som tillhör de andra ungdomsförbunden vill diskutera relevant politik och inte tvingas svara på rasistiska påståenden. Vår utgångspunkt är inte att tysta Sverigedemokraterna, utan att de inte ska ges nya arenor som de inte har rätt till.Nu är inte jag något fan av Ung Vänsters diktaturkramande men jag skulle aldrig innan en debatt söka utesluta förbundet för deras unkna åsikter. Det är precis därför man har debatter: för att bemöta, stöta och blöta olika positioner på en demokratisk arena. Varför skulle SDU behandlas annorlunda än Ung Vänster?
Det är uppenbart att Ung Vänsters taktik är att obstruera och fiffla för att försöka nå resultat i valrörelsen. I LUF tog vi tidigt positionen att alla ska bemötas i debatter och att vi inte duckar för någon utmaning. Har man tilltro till att ens politiska program håller och känner trygghet i sina ideologiska ställningstaganden då finns det ingen anledning att undvika debatt med någon.
Se även: Alfsson, Lilli Severin, Mittenradikalen
2010-05-09
Vad väntar oss med VP?

Om jag skulle koka ner Vänsterpartiet till en ett enda krav så är det sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, sade Anne Christine Gillberg från Göteborg.
- Vi ska inte blöta fingret, sätta upp det i luften och se om det är läge, vi ska inte huka oss för opinionsvindarna!, sade hon.
Kräv allt, ge inget, och gör avkall på allt långsiktigt ansvar.
Alla ska få 25 procent mindre arbetstid, men bibehållen lön. Det motsvarar en löneförhöjning på 33 procent per arbetade timme.
Att nämna Grekland är att slå in svängdörren ett gång till. Men det tåls att sägas för att exemplifiera vilka intergalaktiska avstånd det är mellan vänsterpartiets nu avslutade kongress och den verklighet som Europa befinner sig i.
Kräv allt, ge inget, ta inget ansvar. Där har ni VP nedkokat till en slogan.
Se även: Eva, Pär, Edvin, Kent, Gulan.
2010-04-23
Krav om heltid är en dum idé
Luciano Astudillo frågar sig aldrig varför de tidsbegränsade anställningarna är så viktiga för företagen. För mig som dagligen verkar i verkligheten och som ständigt måste parera mitt företags utmaningar är svaret enkelt:Inget är konstant. Verksamhetens behov varierar kraftigt över tid; konjunkturella variationer och kundernas efterfrågan vid en viss tidpunkt styr.
Inom vissa branscher är säsongs- och projektvariationerna ännu tydligare och därmed behoven större. Där utgör de tidsbegränsade anställningarna den faktor som kan avgöra framgång eller fall.
För dessa företag är den flexibilitet som de tillfälliga anställningarna erbjuder, när toppar och dalar skall mötas, högst väsentliga. Men det bryr sig inte Luciano Astudillo om.
Givetvis skall ett eventuellt missbruk stävjas så att inte arbetstagarna kommer i kläm. Men ingenstans i debattinlägget framgår hur stort problemet är – istället för att initiera en diskussion om de relevanta frågeställningarna ägnar sig debattören åt spekulationer.
Ur ett arbetstagarperspektiv kan de tillfälliga anställningarna vara den väg in på en arbetsmarknad som annars hade förblivit stängd. En arbetsmarknad som skyddas av en arbetsrätt som är satt att värna de redan etablerades rättigheter, på bekostnad av dem som står utanför.Ungdomarna har betalt ett högt pris i den rådande arbetsmarknadssituationen; för dem är en visstidsanställning som genererar värdefull erfarenhet väsentlig.
Varför vill Luciano Astudillo frånta dem och andra som idag lever i arbetslöshet och fattigdom chansen att förbättra sin tillvaro?
Ja, det undrar jag med. Kanske kan Ida Gabrielsson från Ung Vänster - som verkar dela Astudillos åsikter - svara på det?
2010-04-22
Den stela arbetsmarknadens framväxt
Ofta utgår diskussionen från medvetna missförstånd och ett bollande med statistiken till det som tjänar debattörens syfte.För mycket statistik tycker Gabrielsson. Och det förstår jag att hon tycker. För hade hon behövt förhålla sig till siffror och fakta hade hon inte kunnat sprida myter som att:
Osäkra visstidsanställningar har satts i system vilket innebär att ungdomar sällan får ett fast jobb. /.../ Unga får betala priset för den så kallade flexibla arbetsmarknadens framväxt.När sattes dessa visstidsanställningar i system menar Gabrielsson? Den "flexibla arbetsmarknadens framväxt" har i alla fall inte ägt rum under de tio senaste åren. Enligt OECD hade Sverige år 2000 en part-time employment level (fraktion av total sysselsatt arbetskraft) på 14,0 procent. År 2008 var siffran på 14,4 procent, och den största svängningen sedan 2000 var på 0,6 procentenheter. Och bara för att förstå hur liten denna siffra är kan man jämföra med några andra länder under samma tidsperiod: Österrike, från 12,2 till 17,6, Danmark, 16,1 till 18,0, Tyskland, 17,6 till 22,1 och Nederländerna 32,1 till 36,1. Sveriges ökning från 14,0 till 14,4 kan nog därför knappast framstå som särskilt dramatisk.
Ida Gabrielsson kan säkert slänga ur sig någon siffra på antalet fler visstidsanställda sedan år 2000, men då kan man verkligen tala om ett riktigt "bollande med statistiken till det som tjänar debattörens syfte". Det är klart det är fler visstidsanställda idag totalt sett eftersom befolkningen på tio år har ökat från 8 882 792 till nuvarande 9 349 059 människor (SCB, 28 februari 2010). Antalet sysselsatta, arbetslösa, pensionärer, elever som går ut grundskolan med IG i kärnämnen, personer som ramlar med cykeln, hinduer som diskrimineras och barn som skadar sig på gräsklippare lär med största sannolikhet också ha ökat. Det är därför man måste se till fraktioner och per capita-nivåer, det vill säga att visstidsanställningarnas andel av den totala sysselsättningen har gått från 14,0 procent till 14,4 procent - det som Ida Gabrielsson kallar den "flexibla arbetsmarknadens framväxt".
Som fakta visar har dock arbetsmarknaden, tvärtemot vad Ung Vänster tror, inte blivit nämnvärt mer flexibel. Och det är just det som är problemet. Att ungdomar är hårt drabbade av arbetslösheten håller nog vi alla med om. Kärnan i den höga ungdomsarbetslösheten är att det idag för många företag är en för stor risk att anställa ungdomar. Med en sammanpressad lönestruktur är det relativt sett dyrt och osäkert att anställa ungdomar, och det är därför lönespridningen bör öka och arbetsmarknaden mjukas upp - precis som jag tidigare har skrivit om på Newsmill. Även Magnus Andersson, ordförande Centerpartiets Ungdomsförbund, har påpekat dessa behov.
2010-04-15
Skolorna och valrörelsen

Ung Vänsters inställning har hittills varit att stoppa huvudet i sanden och hoppas att allt löser sig. Förhoppningsvis omprövar de sin position när de ser att resten av Sverige är redo att delta i den demokratiska processen.
Ida Gabrielsson som slår alla rekord i förvirrade resonemang kring öppna debatter resonerar,
"I andra länder kan man se att det sämsta är att debattera i skolor och annat. Det ger mer främlingsfientlighet."
Antingen har Gabrielsson väldigt dålig tilltro till sin egen förmåga att bemöta främlingsfientlighet eller så är hon helt enkelt övertygad om att hennes idéer inte håller. Varför skulle annars debatter i skolor och "annat" ge ökad främlingsfientlighet?
Själv har jag inget problem att debattera med någon, såväl kommunister som nationalister. Kontraster är bra och ger tydlighet inför elever som kanske har sin första kontakt med politik "live".
Skolverkets slutsats är en liten seger för det öppna samhället, låt oss sluta prata om partier och låt oss istället diskutera idéer och hur vi vill förändra. Det gjorde i alla fall LUF idag som hade en skolkampanj över hela landet!
2010-04-11
Ung Vänster valarbetar åt Sverigedemokraterna
Idag skriver jag därför följande i en replik:
Ida Gabrielsson har i en handvändning lyckats med konststycket att utse sina politiska motståndare till rasister och samtidigt bortförklara debatten om religion och normer i samhället som att ge Sverigedemokraterna oproportionerligt stort utrymme i debatten. Ung Vänsters taktik är att misstänkliggöra, klumpa ihop och förvirra begrepp.
Eftersom alla från socialdemokrater och moderater till folkpartister och kristdemokrater diskuterar frågor som rör religiös extremism, värderingar och kultur i samhället är de medskyldiga till att upprätthålla en rasistisk problemformulering, menar Gabrielsson. Enligt Gabrielsson sitter det fullt med ”väletablerade högerextremister” i våra debattsoffor. Detta bidrar direkt till den ökade rasismen i samhället.
Nu har jag, till skillnad från Gabrielsson, högre tankar om både svenska folket såväl som våra sju riksdagspartier. Jag tror, till skillnad från Gabrielsson, att demokrater kan diskutera frågor som rör normer och religioner utan att hänfalla åt rasistiska idéer. Jag tror dessutom att vi kan hålla skilja på äpplen och päron och ta ställning mot religiös fundamentalism och rasism samtidigt som vi står upp för religionsfriheten och den internationella rörligheten.
Det är intressant att notera att Gabrielsson tycker att denna debatt om religion och normer ”inte är proportionerlig”. Hon hänvisar till att ”det enbart [är] ett fåtal kvinnor som bär niqab eller burka”. När riksdagsledamöter lägger motioner om att utreda ett förbud mot burka eller niqab tycker jag det är en självklarhet att stå upp för alla människors lika rätt att själva få välja hur de ska klä sig. Är Gabrielsson inte beredd att strida för andras rättigheter bara för att de drabbade råkar vara i minoritet? Vore det att ge en fråga ”oproportionerligt” utrymme?
Att just Ung Vänsters ordförande inte verkar bry sig särskilt mycket om enskilda individer eller minoriteter är dock föga förvånande. Få har visat så litet intresse att anpassa politiken efter människors individuella behov och kapacitet som just Ung Vänster. Problemet är att denna kollektivistiska hållning, även i frågan om normer och värderingar, riskerar att leda helt fel. Lämnar de etablerade partierna walk-over i debatten för att inte göra den ”oproportionerlig” blir det fritt fram för sverigedemokrater och andra att sätta agendan utifrån deras verklighetsbeskrivning – precis det som Gabrielsson är rädd för.
"Vi tar kampen mot borgarna!" Men tydligen inte mot radikala högerpopulister som Sverigedemokraterna... (Bildkälla.)
Ung Vänsters ordförande verkar mena att det är fel att debattera mångkultur och integration eftersom att man gör det på Sverigedemokraternas villkor. Det är helt fel. I själva verket är det just att våga debattera denna typ av frågor som ger Sverigedemokraterna minst inflytande. Genom att adressera de frågor som väljarna intresserar sig för, och presentera en egen politik som står i skarp kontrast till SD:s politik ger vi så lite gratis till SD som möjligt.
Ida Gabrielsson anklagar oss som debatterar frågor som rör religion, normer och värderingar för att springa Sverigedemokraternas ärenden. Men just nu framstår hon själv som en av Sverigedemokraternas främsta valarbetare.
Samma tema: AB, DN, SvD, Expressen, Sydsvenskan1, Sydsvenskan2, Neuding, Spikharry, Röda Malmö, Demokratibloggen, Liz, Kulturkrig, Piprök, Moberg, Fria Tider, bloggo, Varjager, PI, Snaphanen, Moradi, Leffe45, Elert, Vardagssnack, Nyheter Sweden, Nilsson, Frida M, Nyhetsskribent, Snabba Nyheter, Fredrik, NMPK, Yami, Dixon.