tag:blogger.com,1999:blog-91941413989525483022024-03-05T07:26:08.049+01:00Adam CwejmanCwejmanhttp://www.blogger.com/profile/10768445031991085174noreply@blogger.comBlogger771125tag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-21673200051474884322015-02-02T13:43:00.002+01:002015-02-02T19:22:41.915+01:00Aftonbladet Kultur, numera känt som ryska ambassadens språkrör i Sverige<div style="text-align: justify;">
Låt mig göra ett tankeexperiment: det går både att inse Sovjetunionen var en regim med massmord på samvetet samtidigt som det var Sovjetunionens folk vars offer var den överväldigande största anledningen att Nazityskland förlorade andra världskriget. Visst kan dessa två tankar samexistera i ens medvetande? Självklart. Även om man råkar kalla sig liberal, borgerlig eller höger är det inget problem att förstå att den huvudsakliga anledningen att Nazityskland föll var röda armén, inte landstigningarna i Normandie. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så långt är jag för en gångs skull enig med Åsa Linderborg när hon <a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article20245344.ab">uppmanar</a> den tyckande klassen att tacka röda armén. Men som brukligt är med Linderborg följer även en obehaglig kommunistrevisionistisk rap när historia ska beskrivas. För varje mening jag läser av Linderborg faller hakan tills lederna värker. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Läs exempelvis följande:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
I tjugofem år har högern försökt skriva om andra världskrigets
historia, och det har man lyckats ganska bra med. Sovjets avgörande
krigsinsats är helt mörklagd. Östfronten framställs som ett krig mellan
två diktatorer av samma skrot och korn. Man vågar dock inte helt
dra konsekvenserna av den tolkningen, eftersom man då också måste säga
att västmakterna lika gärna hade kunnat alliera sig med <b>Hitler</b> (vilket han själv hoppades på in i det sista, en tysk-engelsk gemensam uppgörelse med ”judebolsjevismen”).</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
"Lika gärna hade kunnat alliera sig med Hitler?" Men vänta nu. Vem var det som <b>faktiskt</b> allierade sig med Hitler, levererade för krigsmakten helt nödvändiga resurser fram tills 1941, överlämnade halva Polen till Hitler och delade upp Baltikum och halva Östeuropa mellan sig och Hitler. Jo, Stalins Sovjetunionen. Molotov-Ribbentroppakten nämns inte i Linderborgs artikel och väl är väl det då artikelns premisser fallit ihop som en samling korthus. Denna pakt vars förverkligande innebar att inte bara Tyskland angrep Polen i september 1939 utan även Sovjet, några veckor efter tyskarna. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dessutom har Linderborg gått på det i rysk media cirkulerade ryktet att Putin inte blev inbjuden till firandet av frigörelsen för 70 år sedan:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
I själva verket var Putin inte bjuden, trots att det var Röda armén som
öppnade lägret och ögonen på en hel värld. Att säga det, att skriva det,
är nästan omöjligt. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ingen politiker var bjuden. Auschwitzmuseets chef Bartosz Bartyzel <a href="http://wyborcza.pl/1,75478,17222399,Wladimir_Putin_nic_nie_powie_w_Auschwitz__Dostal_zaproszenie.html">uppgav</a> i en intervju med Gazeta Wyborcza att de inte ville ha politiker på plats, enbart överlevare som håller tal. Detta hade givetvis Linderborg enkelt kunnat kolla, det står exempelvis på museets hemsida och Bartyzel har gett samma svar i alla intervjuer. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men det kommer mer: </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"27 miljoner sovjetmedborgare, många av dem var ukrainare, dog i det som
Hitler själv kallade för ”utrotningskrig”. Stalin svarade: Okej, vill
Hitler ha ett utrotningskrig, så ska han få det."<br />
<br />
Helt rätt. Lidandet på den sovjetiska sidan går knappt att greppa. Men att som Linderborg få det till att Stalin på något sätt replikerade på Hitlers förbrytelser är inget annat än historieförfalskning. Stalin var nöjd med att låta Hitler ta över halva Europa och ville fram tills Operation Barbarossa drogs igång knappt tro att hans bundsförvant skulle svika honom. Under tiden hade Stalin hunnit mörda tiotusentals Ester, Lettländare, Litauer, Ukrainare och Polacker. Fördriva människor från de nyligen ockuperade områdena samt samla Polens officerskår i fångläger för att senare avrätta dem mangrant. Och hade det inte varit för Stalins naiva inställning till Tyskland, hans totala missaktning för människoliv hade det inte behövts fler än två dussin miljoner människoliv för att hindra Hitler från att driva fram över Europa. Dessutom hade Stalin redan under 1930 drivit ett framgångsrikt utrotningskrig mot Ukrainarna genom att förvägra dem spannmålsreserver och konfiskera överskott. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>"Isaac Deutscher,</b> judisk marxist och <b>Stalins</b> antagonist, skriver i boken <i>Den ojudiske juden</i>
att mellan 2,5 och 3 miljoner ryska judar på Stalins order evakuerades
från de delar av Sovjet som invaderats av Tyskland. Så räddades de
undan gaskamrarna."<br />
<br />
Det är en ofta upprepad lögn att Stalin specifikt skulle get order om att judar skulle räddas österut. De som skickades österut var de som likt min farfar och hans syster arbetade direkt med röda armén eller på något sätt tillhörde den industri som flyttades österut en bra bit in på operation Barbarossa. Det fanns tvärtemot vad Linderborg påstår flera dekret från Stalin som gjorde gällande att civila inte skulle evakueras eftersom det var ett tecken på defaitism. På samma sätt som Röda Armén gång på gång förvägrades att göra taktiska reträtter vilket ledde till enorma inringningar som kostade mängder av människoliv. Linderborg går på en klassisk lögn att Stalin överhuvudtaget brydde sig om att specifikt rädda judar undan den tyska invasionen. Någon sådan avsikt fanns inte och de som räddade sig österut gjorde det trots regimens motstånd. Judar lyckades likt många andra civila, militärer, specialister och partiaktiva ta sig österut men det var av ren tur eller för att de tillhörde centrala industrier.<br />
<br />
Linderborg försöker även bortförklara Stalins antisemitism med hänvisning till att: "Stalin började bli förbannad på Israel, som inte var tillräckligt följsamt". Jaså? Förklarar det massarresteringarna av judiska kulturpersonligheter i Sovjet under de första åren efter kriget, alltså innan Israel ens existerade? Stalin tolererade inte sionism eller judisk separatism i någon som helst form och kunde på sin höjd nöja sig med en usel judisk delrepublik på gränsen till Kina men inte en judisk nationalstat. <br />
<br />
Det är nog ingen som likställer Stalins antisemitism med Hitlers som Linderborg skriver i sin artikel. Det var uppenbarligen bättre för Europas judar att Röda Armén och inte Wehrmacht vann kriget i öster. Det går även som liberal att inse detta högst elementära historiska faktum. Men det ska inte behöva betyda att man som Linderborg antingen ignorerar eller förbiser Sovjetunionens enorma brott både innan, under och efter andra världskriget. Att idealisera Sovjetunionens roll är ren historierevisionism som bara är möjlig om man som Linderborg helt raderar Molotov-Ribbentroppakten ur historieböckerna och inte med ett ord nämner sådana händelser som ockupationen av Baltstaterna 1939, invasionen av östra Polen 1939, Katyn, fördrivningen av Tatarerna, massvåldtäkterna på tyska kvinnor i slutet av kriget, fördrivningen av 15 miljoner tyskar eller massmordet på östeuropeiska oppositionella under slutet av kriget. <br />
<br />
Det finns i Linderborgs texter om Ryssland och Ukraina hela tiden en underton av att Ryssland är missförstått, att Ukrainarna är suspekta antisemiter som inte går att lita på och att Ryssland är ett värn mot fascism och antisemitism. Den här linjen känns igen eftersom den på pricken liknar den kommunikationsplan som Putinregimen kört stenhårt på de senaste åren. De lär skåla att Sveriges största kvällstidning sväljer linjen med hull och hår. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-19922694454924543922015-01-28T11:50:00.001+01:002015-01-28T11:52:04.656+01:00Extremvänster och extremhöger hand i hand, påhejad av svensk vänster<div style="text-align: justify;">
Inom svensk vänster sprider sig glädjen över att Syriza tog regeringsmakten i Grekland. Jonas Sjöstedt <a href="http://www.expressen.se/nyheter/politik/sjostedt-i-aten--ger-partiet-syriza-sitt-stod/">var</a> själv i Athen under valnatten. Göran Greider <a href="http://www.etc.se/ledare/ta-syrizas-utmaning-pa-allvar">ser</a> positivt på segern med hopp om att landets skulder ska skrivas av. Alexandra Pascalidou <a href="http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/pascalidou-nu-vander-grekland-blad/">hoppas</a> att Grekland vänder blad.<br />
<br />
Det kan givetvis finnas flera skäl att tycka att Syrizas seger var bra, rent sakpolitiskt. Men det förvånar mig hur okritiskt man gratulerar Syriza till segern. Antingen har det att göra med direkt okunnighet om detta partiets positioner eller så väljer man att blunda för dem man tycker mindre om. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Knappt har regeringsförklaringen hunnit skrivas på innan Syriza <a href="http://www.ndtv.com/article/world/greece-angered-by-threat-of-fresh-sanctions-on-russia-654548">motsätter</a> sig ytterligare sanktioner mot Ryssland. Detta är inga nyheter utan har varit partiledaren Tsipras linje länge, efter ockupationen av Krim <a href="http://www.rg.ru/2014/05/14/greciya-site.html">motsatte</a> sig Tsipras sanktioner mot Ryssland. Inreseförbud för flera personer centrala i den ryska regimen under ockupationen av Ukraina hindrade inte Tsipras från att <a href="http://www.enetenglish.gr/?i=news.en.article&id=1913">träffa</a> dem. Med förevändningen (känd från delar av den svenska vänstern) att den Ukrainska regimen styrs av fascister. Ledamöter för Syriza i Europaparlamentet har likt SD <a href="http://www.rferl.org/content/how-syriza-win-changes-eu-russia-policy/26814067.html">motsatt</a> sig sanktioner mot Ryssland. Även Marine Le Pen verkar glad över att Syriza <a href="http://www.bloombergview.com/articles/2015-01-26/syriza-le-pen-and-the-power-of-big-ideas">har</a> vunnit. Tsipras har vid flera tillfällen <a href="http://www.themoscowtimes.com/news/article/greek-election-wins-putin-a-friend-in-europe/514923.html">etablerat</a> goda relationer med Putinregimen och kritiserat EU:s hantering av Ryssland ockupation av Ukraina. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En som beskrev denna relation väl var ryske högerextremisten och hovideologen Alexander Dugin som 2013 <a href="http://www.counter-currents.com/2013/06/alexander-dugin-on-white-nationalism/">uttryckte</a> sig på följande vis om Syriza: </div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
In Greece, our [i.e. Russia's] partners could eventually be
Leftists from SYRIZA, which refuses Atlanticism, liberalism and the
domination of the forces of global finance. As far as I know, SYRIZA is
anti-capitalist and it is critical of the global oligarchy that has
victimized Greece and Cyprus. The case of SYRIZA is interesting because
of its far-Left attitude toward the liberal global system. It is a good
sign that such non-conformist forces have appeared on the scene. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Kontakter mellan Dugin och Syriza hör inte till ovanligheten, här <a href="https://twitter.com/MannfredNikolai/status/560314073657528320/photo/1">en bild</a> på den nuvarande utrikesministern och Dugin. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
När Maidanrörelsen var som mest intensiv tog flera framstående inom vänstern i Sverige varje tillfälle som gick att misskreditera hela motståndet mot Janukovitjregimen. Att Syriza samarbetar med högerextrema ANEL som av de grekiska forskarna Daphne Halikiopoulou and Sofia Vasilopoulo <a href="http://www.recode.info/wp-content/uploads/2013/02/Fin_RECODE-18-Halikiopoulou-Vasilopoulou-2013_Final.pdf">beskrivits </a>som "highly conservative and nationalistic right-wing" verkar <a href="http://www.dn.se/nyheter/politik/samarbete-med-hogerpopulister-inget-problem-for-sjostedt/">inte</a> bekomma Sjöstedt och co.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Än en gång har vi att göra med ett sådant "monstruöst hyckleri" som Åsa Linderborg anklagade andra för men främst själv var <a href="http://adamcwejman.blogspot.se/2014/03/det-dar-med-hyckleri.html">skyldig</a> till. Glädjeyran över att Syriza vunnit ett val överskuggar partiets kontakter med den ryska extremhögern, dess stöd till en aggressiv ockupationsmakt och dess regeringspartner som är ett ett högerextremt nationalistparti med en <a href="http://anton-shekhovtsov.blogspot.se/2015/01/greek-left-wing-syriza-forms-coalition.html">antisemitisk </a>partiledare. <br />
<br />
Snacka om monstruöst hyckleri.<br />
<br />
Vad det är som håller på att hända är att den extrema vänstern förenas med den extrema högern i sin EU-fientlighet, nationalism, kritik mot kapitalismen och internationella avtal som anses kränka nationell suveränitet. Globaliseringskritiker som förenas över de politiska gränserna i en möjligtvis tillfällig men ack så obehaglig allians. Det är detta kontakterna med Putin, kärleken från Le Pen och samarbetet med högerextrema ANEL vittnar om. Inget av detta tycks bekomma svensk vänster, de verkar mycket upptagna med att hoppas på socialismens förverkligande. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-66455645210979830322015-01-22T10:50:00.002+01:002015-01-23T09:43:00.963+01:00Skaffa dig en ny maktanalys<div style="text-align: justify;">
På några maskinskrivna sidor från migrationsverket läser jag ett utlåtande: "Inställningen i Polen mot judar är starkt antisemitisk. Bl.a sprids en tidskrift av organisationen Grunwald som anklagar judarna för situationen i Polen.". Det är min pappa som för migrationsverket förklarade varför han ville lämna landet. De främsta skälen var antisemitismen och att han inte ville kallas in till en militär som förtryckte solidaritetsrörelsen. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Skälet att vi bor i Sverige är delvis, men inte enbart, antisemitismen. Och tänker man efter har de flesta judiska migrationsströmmar historiskt motiverats, tvingats fram, av just antisemitism. Varför kommer så många judar från Polen? Jo landet var ensamt och först med religionsfrihet i 1200-talets Europa. Situationen i Västeuropa var då betydligt värre. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Var hatet råkar vara värst tycks bölja fram över Europa under århundradena. Ibland är Västeuropa värst, ibland Östeuropa. Och ibland är hela kontinenten ett helvete för judar. Det är ett mirakel att judar härdat ut i över tusen år här. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Uppdrag granskning <a href="http://www.svtplay.se/video/2612914/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-avsnitt-2">igår</a> var välbehövligt men kommer knappast vända utvecklingen. Det finns, menar jag, ett väldigt stort hinder för att få detta samhälle att sköta sin uppgift som demokrati och skydda alla sina medborgares grundläggande rättigheter. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sveriges majoritetsbefolkning och i förlängningen dess politiska, mediala och tjattrande etablissemang har ett dilemma. Man är låst mellan sin vördnad för ett maktperspektiv och det som är rätt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Maktperspektivet lyder som följer: samhället är en pyramid med många trappsteg, på botten befinner sig invandrare av olika slag, de som hatas av rasister, som diskrimineras och marginaliseras. På några trappsteg längre upp befinner sig europeiska invandrare, ännu längre upp kvinnor och längst upp svenska, heterosexuella män i medelklassen. Pyramiden är betydligt mer komplex än den gamla klasspyramiden.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Pyramiden är nog en ganska bra karta över samhället och makten tycker de flesta. Även jag menar att den ger en någorlunda rättvis bild av verkligheten. Den som är underordnad är drabbad, den som är längre upp, orsaken. Den underordnades kamp har alltid varit helig i Sverige. Den underordnade kan inte göra fel, man slår ju underifrån, det är ju kamp motiverat av förtryck, underordning och historiska oförrätter. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Många i Sverige värderar högre maktperspektivet än principerna. Det gör kanske inte att rasismen från botten av pyramiden kan ursäktas, men den förstås, förklaras och kontextualiseras. Det är knappast någon som empatiskt försöker förstå eller urskulda de högerextremas rasism, de är ju ändå längre upp i pyramiden. <br />
<br />
Det som är rätt är att den som i ett givet tillfälle utsätter någon för tvång, hot eller hat är i en maktposition. Det spelar ingen roll vilken kontexten, bakgrunden eller orsaken är. Antisemiterna i Malmö blir inte mindre arbetslösa eller eländiga för att de förtrycker judar. Men i det givna tillfället är de förtryckare och kan inte ursäktas eller förklaras bort, de är makten. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den underordnades hat är förståeligt, kan kontextualiseras, ursäktas har vi lärt oss i Sverige. Satir ska sparka uppåt, inte nedåt har vi dessutom fått höra till leda den senaste veckan. Glöm inte maktperspektiv när ni nu talar yttrandefrihet är konstant andemeningen. Och rädslan för konsekvenserna av massakrerna i Paris är för ökad islamofobi, inte att judarnas sista kapitel i Europa skrivs. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kanske därför är judar och deras situation så knepig i Sverige. Det går inte ihop för det här landets samtida narrativ. Här har vi en grupp människor som har kommit som invandrare till Sverige, men de är ofta medelklass, inte sällan välutbildade och tillhör samhällets övre skikt. Blekt minne är den fattiga juden som kom till Lund och bodde i det lilla ghettot Nöden. En grupp med socialt kapital och makt som samtidigt är förtryckt. Det bör stämma till eftertanke för alla de som talar om "strukturer" i tid och otid.<br />
<br />
Min pappa försöker övertyga mig att Warszawa är tryggare. "Ok, vi har ryssen runt knuten, men de trakasserar oss i varje fall inte på gatan" säger han. Hos många äldre judar finns det en inbyggt insikt att de inte kan ta sina hemländer för givet. Allt är temporärt. Situationen kan och har många gånger förändras. Antisemitismen tar inte slut, den bara byter plats och intensitet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Paradoxalt nog känns Warszawa idag som en tryggare plats för judar än
vad centrala Malmö eller Paris gör. I staden finns en renässans för judisk kultur, till stor del buren av den polsk-katolska befolkningen. Det är inte så att antisemitismen
försvunnit från Polen, men den är inte lika synlig och fysisk som i Västeuropa. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Annat var det på 1960-talet när landets judar från regeringen fick höra
att de för sin sionism var femtekolonnare. På den tiden var
kommunistblocket på arabernas sida. Och under sexdagarskriget hade
Israel till världens stora häpnad försvarat sig mot alla sina
grannländer. Judarna i Polen fick betala. Så hastigt allt vänds uppochned.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Judar vet mycket väl varför deras förfäder kan spåras till hela Europa. Det kom alltid en tid när det var dags att fly. Man är även idag redo att flytta en gång till. USA, Israel, Kanada, Australien. Än finns det kanske platser där judar inte behöver vara rädda. Och samtidigt hör man från Israel att diasporan är naiv och sentimental som inte redan packat sina väskor för att delta i det israeliska samhällsbygget.<br />
<br />
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det mesta återkommer till Israel. Landet vars grundande var nödvändigt för ett hatat och fördrivet folk. Men ett land som idag säga vara skälet till att judar hatas och förföljs i Europa. </div>
<div style="text-align: justify;">
Judarna sitter i en rävsax. Naomi Abramowicz uttryckte det väl:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote>
"Jag tänker inte ursäkta mig, eller
låtsas som att vad som sker i Israel inte berör mig. Som om ett
avståndstagande från Israel skulle göra mig bättre, eller mer älskvärd
på något sätt. Jag är, inte minst i tider som dessa, tacksam över att Israel finns."</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Skälet till antisemitismen som UG uppmärksammar påstås vara Israel. Personer med rötter i Mellanöstern hatar Israel så intensivt att de tar ut sin vrede på judar i Sverige.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
De flesta i offentligheten verkar eniga om att ingen individ ska behöva vara ansvarig för en stat, eller ens behöva förhålla sig till vad som där händer. Om bara judarna kan strunta i, eller fördöma Israel (som var Ilmar Reepalus poäng) så slipper de dessutom säkert hatet. Men varför ska det behövas? Ska inte en person, jude eller inte, kunna förhålla sig till Israel och ändå slippa hot, hat och trakasserier?<br />
<br />
Man letar efter skäl till hatet och hoten men letar helt fel. Roten till trakasserierna är inte Israel. Det är att någon trakasserar. Problemet är att demokratiska och upplysta länder inte förmår att skydda sina medborgare. Att den antisemitism som många hoppades skulle tyna och försvinna är mer intensiv än på länge. Judarna är möjligen lite förvånade, men knappast oförberedda. Man har varit med om det här många gånger.<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sympatin med den förtryckte och kärleken till den tvådimensionella pyramiden har grumlat till synen i Västeuropa. Rädslan för islamofobi och att göda främlingsfientlighet har skapat en ohållbar situation där en havererad maktanalys övertrumfar demokratins grundvalar. Så hur ser det ut om några decennier? Kanske finns några judar kvar i Europa, kanske inte. Oavsett har judarna lärt sig läxan att man inte kan lita på att Europa förmår skapa en trygg miljö fri från antisemitism. Det om något har de senaste åren tydliggjort. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-89441513245943876472015-01-09T17:35:00.001+01:002015-01-09T19:04:06.338+01:00Aftonbladet hittar orsaken till terrordåden. Inte oväntat är det USA och Israel.<div style="text-align: justify;">
Igår mördades ett antal
journalister och serietecknare. Samtidigt som jag skriver detta äger ett
gisslandrama rum i Paris. En person med kopplingar till gårdagens mord
har tagit flera personer gisslan i en kosheraffär.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Samma dag som detta sker publicerar Aftonbladet Kulturs sin syn på läget. Det är ingen dum idé att spara detta <a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article20127548.ab">tidsdokument</a> och läsa vid senare tillfälle. Det är nämligen ett generande daterat och en djupt otillräcklig analys av händelserna och deras orsaker.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Förklaringen
till dådet (dagens gisslandrama spekuleras, av förklarliga skäl, inte
om) sägs vara: "Den kränktheten han som muslim – eller bara människa –
upplevde inför
bilderna av fångar med huva och elektroder kan ingen ta ifrån honom.
Orättvist nog gick han lös med en kalasjnikov i just Frankrike, som hade
integritet nog att inte delta i ockupationen av Irak. Men även
Frankrike är en gammal kolonialmakt som härjat i Mellanöstern,
och som har en djävulskt aggressiv historia med Algeriet. Det är de
erfarenheterna som sitter i den franska förortsbetongen."</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vilken
makaber förklaring till varför en franskfödd man skulle mörda tolv. Vad vi har att göra med här är ännu ett försök att
anpassa verkligheten till teorin. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det
historiska perspektivet som Linderborg lyfter vittnar mer om hur
hon, likt många inom vänstern före henne, sökt förklara allt utifrån ett
otillräckligt antiimperialistiskt och antiamerikanskt perspektiv. Givetvis kan inte islamismens utvecklingen frånskiljas sådant som kolonialismen, Ottomanska riket eller kalla kriget. Men det räcker inte för att förstå och förklara hur Islamismen
kommit att bli så tongivande och attraktiv för så många. Och som definitivt
inte fungerar för att förklara varför personer boende i Europa får för
sig att massmörda civila. Historisk bakgrund är inte samma sak som tillräcklig förklaring. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Islamistiskt
våld vänds även mot länder, personer, organisationer som aldrig haft
något som helst samröre med USA eller Israel. Det har vänt sig emot
sekulära regimer, diktatorer, militärjuntor, muslimska minoriteter, sunniter, shiiter,
kristna, judar, ateister, socialister och fackföreningar. <br />
<br />
Islamismen är född ur idén om att sekulära ideologier, världsliga stater
och icke-muslimer inte ska styra över muslimer. Det och en extrem och
nitisk tolkning av Islam som inte lämnar något utrymme för avvikare. Det
behövs inget USA, inget förtryck varken riktigt eller påhittat för att
motivera en sådan ideologi.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För
faktum är att det inte finns någon slutpunkt när Islamisterna slutar
vara kränkta eller när de inte kan hitta oförrätter. Det finns alltid en
plats som är befläckad av otrogna, det finns alltid en förolämpning som
kan hittas någonstans. Alltid en företeelse eller historisk oförrätt
som kan användas för att legitimera och förklara de dåd man utsätter
världen för.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Om
det inte är judarnas ockupation av Jerusalem som är förevändningen så
är det Rushdies blasfemi. Är det inte Rushides blasfemi så är det Hirshi
Alis religionskritik, är det inte Hirshi Ali så är det sekulära element
i en eller annan regering. Det vissa inte tycks förstå är att här finns
ingen enkel ekonomisk eller materialistisk förklaring. Ingen enkel
kausalitet där man kan peka på att kolonialism i ett land som leder till
dåd i ett annat. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Att
som Linderborg söka ett enkelt kausalt narrativ där USA, som klumpig
och okänslig stormakt, gör en sak för att därefter få ett svar är en
förenkling. Det är en fördumning som inte förmår förstå Islamismens hela
historia, dess totalt kompromisslösa villkor som inte nöjer sig innan
hela Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien är fritt från minoriteter
och otrogna.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Är
det frustration eller hat mot USA som motiverade Mohamed Merah att
skjuta tre barn och en rabbin i Toulouse 2012? Eller mannen som sköt
ihjäl fyra vid ett judiskt museum i Bryssel förra året? Utöver
detta så kan antalet misshandlar, vandaliseringar, hot mot judar räknas
till flera tusen i västeuropeiska länder. Skulle dessa mord och
attacker kunna förstås med hjälp av Linderborgs läsning av USA:s
utrikespolitiska historia under 1900-talet? Knappast. Detta är dåd födda
ur inget annat än djup religiös fundamentalism, hat och en politisk
hållning som gör gällande att själva existensen av en judisk stat i
Mellanöstern - helt oaktat vad den gör eller inte - är skäl nog att
bedriva ett totalt och urskiljningslöst krig mot judar i Europa. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Varje
gång en Linderborg söker trycka in ett pågående skede i sin föråldrade
socialistiska analyskvarn grumlas sikten. Den islamism som motiverar
unga män från svenska städer att åka ned till Mellanöstern och delta i
fruktansvärda krigsbrott och etnisk rensning är inte sprungen ur
frustration över ojämlikhet eller USA:s krig. Detta finns där i
bakgrunden, men kan aldrig utgöra bränsle och motivation nog. För det
krävs det en ideologisk övertygelse och en längtan att dö för vissa
idéer. En oförståelse för att detta är ett ideologiskt krig är ett
enormt misstag. Förhoppningsvis är Linderborg relativt ensam med åsikten
att alla konflikter kan förstås som någon sorts Vietnamkriget 2.0.</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-37004069952373926472015-01-05T10:24:00.001+01:002015-01-05T10:42:47.220+01:00Från revolutionär till lat posör: vänstern då och nu <div style="text-align: justify;">
Följande stycke (från en <a href="http://www.etc.se/nyheter/i-huvudet-pa-en-obotlig-optimist">intervju</a> i ETC) hoppas jag kommer förekomma i framtida sociologiska läroböcker om det tidiga 2000-talets mest uttjatade fenomen: medelklassens dåliga samvete.</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Lina Thomsgård reflekterar över att nästan alla intervjuer hon gjort den
senaste tiden ägt rum i kvarteren häromkring eftersom journalisterna
som föreslagit mötesplats antingen bor eller jobbar här. Jag frågar var
hon själv bor. Också i Hornstull. Jag säger att jag blir socialt
deprimerad i Hornstull eftersom det är så segregerat. Hon håller med.
Sedan talar vi en stund om att det är lätt att klaga över segregation
när man själv bor mitt i stan, men att ingen av oss i realiteten skulle
vara beredda att flytta till en förort långt utanför centrum. </blockquote>
<blockquote>
<i>Hur ska segregationen lösas då, med tvång? </i><br />
<br />
– Jag skulle gladeligen stödja en lag som tvingade mig att bosätta mig i exempelvis Barkarby för jämna ut klyftorna, det skulle vara fantastiskt. Om någon säger: ”nu förbjuder vi kött och smågodis”, då säger jag: ”Kör! Perfekt!”. Min disciplin är så dålig så det vore jättebra för mina tänder. Det skulle bli lite tråkigare fredagskvällar, men sedan, när det väl införts ... <br />
<br />
<i>Skulle det inte kännas annorlunda när tvången och förbuden väl kom tror du? </i><br />
<br />
– Det kan jag inte svara på, det är hypotetiskt, men jag tror att jag är väldigt utopiskt lagd för jag går igång på idén att tvingas flytta. Jag kan intellektuellt förstå principen om det fria valet, men jag kan inte känna det. Jag skulle behöva att något togs ifrån mig som verkligen betydde något i så fall. Men så länge samhällsbygget handlar om solidaritet och jämlikhet och man är så himla priviligierad som jag och många andra är, då kan jag nog inte komma på en enda sak. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Logiken Thomsgård ger uttryck för är som följer: problem såsom diskriminering, segregation, fattigdom, resursslöseri är strukturella, alltså måste även lösningarna vara på strukturella och på systemnivå. Att Thomsgård bor i Hornstull är ett strukturellt problem och ska alltså lösas på lagstiftningsnivå, helst med hjälp av tvång. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ironin är att Thomsgård grundade rättviseförmedlingen som syftar till att lyfta fram kvinnor i en rad olika publika och jobbrelaterade sammanhang. En verksamhet som tycks vara antitesen till att det behövs lagstiftning för att driva fram allt det man tycker är gott. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Intervjun med Thomsgård är ett utmärkt exempel på att de flesta människor, även medialt omtyckta aktivister, lever och agerar efter eget tycke och smak. Har de råd att bo centralt och fint kommer de göra det. Som de flesta andra som har möjligheten. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är av samma skäl som de flesta socialister inte tvekar att sätta sina barn i friskolor eller konsumera tjänster som är led i avreglerade marknader. Eller produkter som är en konsekvens av kapitalackumulation, globalisering och intensiv resursutvinning. Den poserande hållningen att "jag skulle ge upp allt om man bara lagstiftade bort allt!" kostar absolut inget. Vinsten är den moraliskt oklanderliga positionen: äta och behålla kakan. <br />
<br />
Det är inget som förhindrar Thomsgård från att flytta till en Stockholmsförort för att minska segregationen. Hon skulle säkert spara massa pengar på det. Och journalisterna som intervjuar henne får ta tunnelbanan några hållplatser, eller kanske flytta med så de slipper bo så nära sina hatobjekt bekvämligheten och urbaniteten. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det går inte att förhindra människor, varken Thomsgård eller någon annan, från att gilla lika och bo där man tycker det är fint. Vill man bryta upp städernas segregation kan man prompt släppa poserandet och fantasierna om tvång. Det finns en rad högst realistiska reformer inom områden som stadsplanering, plan och byggnadslagen, hyresregleringen som skulle underlätta rörlighet inom staden. <br />
<br />
Vad vi istället får är en oroad vänster som tyst behåller sina privilegier (reglerade hyror, strikt reglerad byggprocess, kommunalt planmonopol) och istället sätter handen för pannan och klagar över att den inte är disciplinerad nog att flytta till förorten. Sluta tjata om att det
är så jobbigt med homogenitet. Erkänn att ni tycker om att bo i
kvartersstad med bra krogar och vackra hus och spela inte så oroade. Är ni på riktigt oroade över segregationen är det dags att sluta att kokettera med faktumet att er egen bostadsadress spelar någon roll.<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
På 1970-talet hade ändå de kommunistiska partierna vett nog att uppmana sina medlemmar att utbilda sig till arbetaryrken och träda ned från medelklassens ombonade verklighet. Dagens vänster nöjer sig med lite dåligt samvete och att förstrött klaga över den moderna världens bekvämligheter. Det är, om man tänker efter, en strålande utveckling! Från systemkritisk revolutionär vänster till ett samtida dito som mätt rapar från sitt Södermalm. Den första med oroväckande potential att ställa samhället på ända till en vänster som knappt orkar flytta några hållplatser. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-37061417791953615252014-12-15T07:33:00.000+01:002014-12-15T14:27:50.658+01:00Mörk och okunnig beskrivning av Polen<div style="text-align: justify;">
Igår <a href="http://www.expressen.se/kultur/toppnyheter-/ingen-manniska-en-o/">publicerades</a> en artikel (tipstack till <a href="http://www.arturszulc.se/">Artur Szulc</a>) skriven av Anna Hellgren i Expressen om det nya judiska museet i Warszawa. I artikeln, som på det stora hela är läsvärd, finns en tendens att vrida sanningen för att passa tesen som drivs. Givetvis bör det vara tvärtom, tesen ska anpassas efter verkligheten.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Man ska vara generös när man läser andras texter. Inte tolka elakt och istället göra den mest välvilliga tolkningen av det man läser. Den inställning har jag haft när jag läst Hellgrens text. Men jag menar att hon begår några väldigt uppenbara misstag. Hellgren skriver exempelvis:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Ingenting skvallrar om att den här gatan en gång trampades av några av
de 300 000 polska judar som trängdes här, inte heller om att dagens
betongkroppar bokstavligen vilar på ruinerna av generationer av judiska
liv. Inga plaketter, inga ändrade gatunamn.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Muranów, platsen där museet ligger och där Ghettot låg (1940-1943) är förvisso ingen liten stadsdel. Men efter en snabb promenad inser man att stadsdelen har många monument för att bevara minnet av ghettots boende. Och att där finns flera ändrade gatunamn. Exempelvis är museet Hellgren besökt flankat av två gator: Mordechaja Anielewicza (uppkallat efter ledaren av ZOB, den judiska kampenheten) och Jozefa Lewartowskiego (uppkallat efter grundaren av det antifascistiska blocket i ghettot), båda kämpar i ghettot. Båda dessa gatunamn är alltså ändrade efter kriget.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns gott om monument och plaketter. Hela det före detta ghettot är avgränsat med en text i marken, det finns på flera gatuhörn mindre monument. Plaketter finns på många platser för att hålla minnet av de stridande i ghettot levande. På en plats finns delar av ghettomuren bevarad. Några gator upp från museet finns ett stort monument på platsen där Umschlagplatz låg. Platsen där judarna uppsamlades innan de skickades till Treblinka. I hela stadsdelen finns alltså minnesmärken som påminner om platsens historia. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Allt detta kunde givetvis Hellgren lätt ha hittat, om hon frågade någon, eller promenerade lite i stadsdelen. Eller om hon köpte en turistguide på engelska från museet. Men istället driver hon tesen att i Warszawa, platsen där man precis byggt ett stort och påkostat museum om judarnas historia i Polen, varken bryr sig eller minns någon judarna. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den röda tråden i Hellgrens text är att judar haft det svårt i Polen och att det samtidigt varit en fantastisk historia. Båda stämmer. Men i sin iver att beskriva Polen som ett ogästvänligt land för judar är mitt intryck att hon går för långt. Hon skriver exempelvis:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
I dag bor 25 000 judar i landet. Många av dem döljer sitt ursprung.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Efter kriget bytte väldigt många judar efternamn. Försökte smälta in. Berättade inget för sina barn eller barnbarn om deras ursprung. De som höll fast vid sina efternamn, som undertecknads familj, blev ofta påminda om att de inte hörde hemma. Men detta har i stor utsträckning förändrats. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Läser man polsk press idag eller tar del av det judiska livet i Warszawa märker man att det finns en renässans för judisk kultur och historia. En renässans buren i mångt och mycket av en ung polsk (ickejudisk) generation. Judiska kulturfestivaler, nya församlingar, restauranger, studiecirklar och program för att vårda de judiska begravningsplatserna startas hela tiden. Mycket har förändrats, till det bättre. Om detta skriver Hellgren inget. Inget om det faktum att det finns judar som flyttar tillbaka till Warszawa. Att Polen har varit både ett paradis och helvete för den judiska befolkningen råder ingen tvekan om. Det behövs inga överdrifter för att konstatera det. Men för mig som tar del av det judiska livet i Warszawa känns det konstigt att läsa Hellgrens text. I Hellgrens slutet av texten konstaterar hon att:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
efter mer än fyra timmars vandring (ja, museet är så stort) genom
den judiska historien kan jag inte låta bli att tänka att det knappast
var förvånande att Förintelsen var så omfattande och mötte så lite
motstånd i just Polen</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det fanns få länder (möjligen frånsett Albanien och Bulgarien) i Östeuropa där en så stor andel av den icke-judiska befolkningen faktiskt hjälpte judar under kriget. Antisemiter och antisemitism fanns förvisso både innan, under och efter kriget. Vilket inte minst bevisades av de pogromer som mötte judar som återvände till sina hem. Men besöker man Yad Vashem i Jerusalem och läser listan med <i>Righteous Among the Nations </i>(icke-judar som räddade judar undan förintelsen) är katolska polacker den största gruppen. Värre var det i Ukraina och Litauen där förintelsen mötte betydligt svagare motstånd än i Polen och där dessutom en stor del av mördandet utfördes med hjälp av lokalbefolkningen, till skillnad ifrån Polen.<br />
<br />
Jag har verkligen inget skäl att skönmåla Polens relation till det judiska. Skälet att jag överhuvudtaget är född i Sverige är antisemitismen i Polen. Men Hellgrens bild av Polen är varken rättvis, uppdaterad eller i alla avseenden särskilt korrekt. Artikeln målar en alltigenom mörk bild av polackers inställning till judar och landets judiska historia. Det är tråkigt i en annars lärorik text om ett viktigt och intressant ämne. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-37720029169274221172014-12-11T09:30:00.001+01:002014-12-11T09:32:39.686+01:00Borgerligt ungdomsförbund på glid<div style="text-align: justify;">
Nyligen skrev Ivar Arpi en <a href="http://magasinetneo.se/artiklar/migranverket/">artikel</a>
om Migrationsverket. En artikel som fick välförtjänt uppmärksamhet
eftersom den pekar på rättsosäkra processer, tvivelaktiga arbetsmetoder
och målkonflikter. Ett stycke traditionell granskande och välbehövlig
journalistik. I synnerhet viktig eftersom det handlar om en myndighet
vars yttersta mål måste vara rättssäkra och välfungerande
ärendehanteringar, oavsett vem som styr landet.<br />
<br />
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Detta har fått medlemmar i Moderata ungdomsförbundet att gå i taket. Förbundsstyrelseledamoten Oliver Rosengren <a href="https://mobile.twitter.com/skyttedal/status/542687095526289408">frågar</a> hur artikeln "påverkar opinionen". Vidare <a href="http://www.oliverrosengren.se/315/">skriver han att</a>: "Jag har tyvärr svårt att se att agendan bakom artikeln bygger på något
annat än att /..Att antalet
asylsökande är ett problem". Han får <a href="https://twitter.com/jacob_lundberg/status/542784105990352897">medhåll</a> av annars kloke Jakob Lundberg: "Ofta när Neo ska skriva om invandring "råkar" man bara skriva om problem."<br />
<br />
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är något med detta som luktar riktigt illa. Varför lägger unga
moderater tid på att misstänkliggöra skribenter inom den borgerliga
sfären? Varför ägnas tid åt att gissa om "agendan" bakom artiklar? </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Notera att inga argument anförs i sak om varför just Arpis artikel om
migrationsverket skulle vara klandervärd. Inga faktafel hittas, inga
idéer om migrationsverket luftas, inga reformförslag läggs fram.
Diskussionen kommer inte länge än att befinna sig på en metanivå, fylld
av insinuationer, gissningar om Arpis och NEO:s "egentliga" agenda. Den
bleka imitationen av Anders Lindbergs debatteknik klär er inte MUF.<br />
<br />
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ungdomsförbund brukar i regel märkas i samhällsdebatten av ett av tre
skäl: när de kritiserar moderpartiet, när de kommer med originella
politiska förslag eller när de gör bort sig. Tyvärr tillhör Rosengren
och Lundbergs agerande den sista kategorin.<br />
<br />
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Alliansen regerade i åtta år. En period präglad av många värdefulla
reformer och stabil ekonomi. Men också en tid där Sverige inte blev
vittne till nödvändiga reformer på integrationsområdet. Det är nya,
kloka idéer som behövs. Ett ifrågasättande av den jämlikhetspolitik i
Sverige som skyddar privilegierade grupper samtidigt som en stor del av
Sverige hålls utanför hyresmarknaden, arbetsmarknaden och de offentliga
institutionerna. Är det för mycket begärt att borgerliga ungdomsförbund
sköter sin främsta uppgift, att påverka moderpartiet i en reformvänlig
inriktning, istället för att ödsla tid på gissningar om andras agenda?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Det är illavarslande om kritik mot förhållningssätt, metadebatter och
käbbel präglar den internborgerliga debatten istället för diskussioner
om vilka reformer som är bäst. Istället för att följa upp Arpis artikel
med synpunkter på hur migrationsverket skulle kunna utvecklas, landar
man i en unken diskussion om dolda agendor om huruvida Arpi som
opinionsjournalist överhuvudtaget kan skriva journalistik utan en dold
baktanke. Dags att komma in i ringen MUF: börja snacka politik. Så lär
av CUF som länge <a href="http://www.expressen.se/debatt/cuf-vi-bor-avskaffa-arbetsformedlingen/">drivit frågan</a> om att radikalt omstöpa arbetsförmedlingen, eller LUF som <a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article19987169.ab">vill fördjupa</a> den borgerliga integrationspolitiken. Släpp metasnacket, låt Aftonbladets ledarsida sköta den biten.</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-77716655785363504502014-11-11T14:46:00.004+01:002014-11-11T16:15:18.164+01:00Den politiska rollens tre problem<!--[if gte mso 9]><xml>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:RelyOnVML/>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="mso-bidi-font-weight: normal;">Denna essä kommer inom kort publiceras i en antologi som trycks av </span>Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Essän är baserad på ett kort föredrag jag höll på samma tema. Hela antologin kommer snart finnas tillgänglig <a href="https://www.blogger.com/Axel%20och%20Margaret%20Ax:son%20Johnsons%20stiftelse%20f%C3%B6r%20allm%C3%A4nnyttiga%20%C3%A4ndam%C3%A5l">här</a>. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
-</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><br />Politiker ska stå för idéer</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Rubriken till denna text kan låta
banal. Givetvis ska politiker stå för idéer, vad ska de annars göra? Men som
med mycket annat som rör politiken är det inte enkelt. Det har flera orsaker
som jag tänker utveckla på de kommande sidorna. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Under tre rubriker kommer jag att
diskutera de omständigheter som möjliggör eller försvårar för politiker att
vara idéburna och principiella: <span class="msoDel"><del cite="mailto:Adam%20Cwejman" datetime="2014-11-11T10:28"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></del></span>ekonomiskt, ideologiskt och
socialt oberoende. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>De tre områdena bestämmer
i vilken utsträckning politiker kan agera autonomt och ideologiskt i
dagspolitiken. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Slutsatsen är egentligen enkel.
Det hör till partiers själva natur att skapa negativa incitamentsstrukturer som
inte alltid främjar en idérik utveckling. Vad menar jag då med det tillkrånglade ordet ”incitamentsstrukturer”?</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Partier är hierarkiska
organisationer. De har styrelser på olika nivåer, nationella, regionala och
lokala. De består av heltidspolitiker, anställda tjänstemän, fritidspolitiker
och enskilda medlemmar. Dessa bildar tillsammans arbetande och sociala
gemenskaper. De har oftast en gemensam syn på partiets historiska förflutna,
partiets roll i samtiden och drömmar om framtida framgångar. På många sätt
liknar denna gemenskap de egenskaper som utmärker en nation: en föreställd, men
för medlemmarna, högst verklig och viktig föreställd gemenskap.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Väl inne i en gemenskap vill man,
så länge deltagandet upplevs som meningsfullt, stanna. Det skapas en väv av
relationer, både praktiska i form av lojaliteter mellan arbetsgivare och
arbetstagare, men även privata relationer mellan partimedlemmar. Partier har
ofta möten och träffar på helger och kvällar som kräver tid av partimedlemmen
på tider då annat socialt umgänge äger rum. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Partimedlemskapet riskerar att
premiera konformism framför ideologisk kunskap, lojalitet framför
sanningssägande, sammanhållning framför individualism. Det är inte alltid
säkert att balansakterna kantrar, men avvägningarna de ställer politiker inför
bör man vara medveten om för att förstå vilka dilemman politiker lever med. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ekonomiskt oberoende</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Många politiskt aktiva har en
lång tid inom partiet som oftast började med ett par år i ett ungdomsförbund.
Ungdomsförbundstiden är ofta intensiv och rolig Ofta så intensiv att många svenska
politiker på höga positioner inte avslutat sina studier. Att vara aktiv i ett
ungdomsförbund på hög nivå innebär tämligen att man tidigt i livet antingen är
förtroendevald på heltid, eller anställd som tjänsteman. För en person i de
sena tonåren är detta självklart lockande. I många fall är det även en rik
erfarenhet som många jämnåriga saknar, kanske i synnerhet studiekamraterna som
harvar med böcker istället för att vara ute på fältet. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Att i unga år ansvara över en
organisation med flera tusen medlemmar, ordentliga tillgångar och medialt
utrymme är en speciell erfarenhet. Det är heller inte märkligt att lockelsen är
stor när man nått toppen i ungdomsförbundet, att leta sig vidare i
moderpartiet. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Men ett liv där partiet på något
sätt utgjort basen för ens inkomster kan givetvis skapa en osund
beroendeställning. Om möjligheterna till inkomst är begränsade, eller i
jämförelse, lägre utanför än innanför partiet, då ökar incitamenten att stanna
som avlönad eller förtroendevald inom partiet. Låt oss kontrastera detta med
den amerikanska politikerns villkor. Den amerikanska politiken är betydligt
mindre partibaserad. Visserligen existerar ett par partier som utgör basen i
politiken men det är de enskilda kandidaterna och deras fristående kampanjer
som är medlet med vilket enskilda politiker får politiska förtroendeposter. De
donationer som krävs för att synas i press och medier blir helt avgörande för
lyckade kampanjer. Inte sällan knyter kandidater exempelvis sig till vissa
fackföreningar, företag eller inflytelserika privatpersoner. Väl på
förtroendeposten blir det därför centralt att inte bryta med donatorerna för
att bli återvald.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Incitamentsstrukturen för den
amerikanske politikern är uppenbar: eftersom donationer är avgörande för
framgångsrika kampanjer är det nödvändigt att lyssna på donatorerna för att
upprepa bragden. I det svenska fallet är incitamentet att dels hålla
partikamraterna nöjda (för att åter hamna på valbar plats på listorna inför
valet) samt givetvis väljarna. Men det första ledet är avgörande. En svensk
politikers potential att bli återvald handlar mindre om pengar från
lobbygrupper och mer om den interna partikulturen. Det finns självklart
fördelar och nackdelar med båda system. Det amerikanska systemet premierar fler
personval och större spridning av kandidaters åsikter och ideologiska
positioner. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Det svenska systemet skapar en
mer uniform och förutsägbar partilinje som partiföreträdare i allt väsentligt
måste följa. Det amerikanska systemet är mer spretigt och kopplat till externa
aktörer, det svenska mer partianknutet. Eftersom de etablerade svenska partierna
dessutom uppbär statligt stöd är beroendet av externa donatorer relativt litet. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ideologiskt oberoende</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
En politiker som inte är ideologiskt
skolad kommer aldrig att kunna navigera i den skog av praktisk politik som den
tillämpade politiken utgör. En sådan politiker kommer att vara lättviktig och
snabbrörlig, tidsbunden och lättpåverkad. En politiker som inte förstår sitt
partis ideologiska grund saknar dessutom förmågan att härleda positioner och
förslag till ideologiska utgångspunkter. Risken är då att lätt påverkas utan
att vara medveten om det. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Mycket politik är sådan att
ideologiska vägval och dilemman knappt förekommer. Hur stor ideologisk kunskap
krävs för att avgöra väg och vattenfrågor i en kommun? Vem använder Marx eller
Mill för att förstå detaljplaners utformning i en kommun? Men den ideologiska
grundplåten agerar som en subtil kompass som alltid existerar i bakgrunden. Den
är dessutom helt nödvändig för att politiker ska kunna ha några visioner som
sträcker sig bortom de rent vardagliga, ofta reaktiva, politiska situationer
som uppstår. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
En ideologisk ryggrad är lite som
en konstitution är för ett land: ett rättesnöre. Förändringen kräver tid och
ideologin, likt konstitutionen, är tänkt att vara varaktig och appliceras på
många politiska spörsmål och diskussioner. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Ett exempel på ideologisk svaghet
inom borgerligheten, när detta skrivs, är den lätthet med vilken man accepterar
tal om kvotering. Äganderätten görs sekundär när politiker har hittat goda
ändamål såsom jämställdhet i bolagsstyrelser. Motsättningen mellan principer
och ändamål, ett evigt politiskt dilemma, tycks helt frånvarande hos politiker
som representerar borgerliga partier med uttalade ideologiska grunder. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Det ideologiska oberoendet är
inte direkt förbundet med partiernas utformning. Det finns såväl ideologiskt
renläriga som vanliga tjänstemannapolitiker i partierna. Men den viktigaste
påverkan partierna har på ideologierna är att hålla den underställda partilinjen.
Partier nyttjar ideologiska system, men de är inte beroende av dem. Alla som
följt politiken under någon tid inser att ideologier brukas fläckvis, antingen
som retoriska slagträn eller som välbehövligt understöd i centrala
konfliktfrågor. Politiker som besitter en ideologisk grundkunskap kan avgöra
när det är acceptabelt att göra kompromisser och när de ideologiska principerna
måste bekräftas. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Socialt oberoende</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Partimedlemskap är väldigt sällan
enbart en fråga om ett arbete som börjar på morgonen och tar slut på
eftermiddagen. För många är det en livsstil. En livsstil som skiljer sig ifrån
många andra. Partimedlemskapet är en gemensam ödesgemenskap. Alla
partimedlemmar med stora delar av sina liv investerade i partiet upplever en
kollektiv och privat förlust när det går dåligt för partiet. Samtidigt är
euforin genuint kollektiv när det går bra för partiet. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Ett vanligt år som partimedlem
kantas av helgaktiviteter. För en förtroendevald eller anställd kan stora delar
av våren och hösten upptas av helgkonferenser, utbildningar och partiträffar.
Eftersom många medlemmar inte är heltidsarbetande politiker placeras dessa
träffar på helger. Vilket naturligtvis innebär att partimedlemmen inte umgås med
sin familj eller vänner utanför politiken. Det sociala samkvämet avgränsas till
andra partimedlemmar. En fördel med detta är att de förstår vilken uppoffring
ett aktivt partimedlemskap kan innebära. Således blir partimedlemskapet allt
viktigare med tiden när sociala band är fullt utvecklade och det sociala livet
utanför partiet begränsats. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Detta får konsekvensen att
helgträffarna och konferenserna kan kännas som släktträffar. Man stöter på
avlägsna kusiner från olika landsändar som man är sammanväxta med genom en
gemensam historia och partimedlemskapet. Det är en varm gemenskap. Lojalitet och
delade uppfattningar samt ett gemensamt mål skapar en känsla som närmast kan
liknas vid ett familjeföretag eller ett arméförband. Det är nödvändigt för att
partiet ska hålla ihop och vara enigt. Men nackdelen är att partimedlemmen
efter en period riskerar att knyta alltför mycket av livet och de sociala
relationerna till personer och nätverk inom partiet. Och vem vill bryta med eller
gå i opposition mot det som utgör en så pass stor del av ens liv?</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Att vara helt beroende av ett
socialt liv inom partiet skapar också en oerhört hög social kostnad i de fall
då partimedlemmen väljer att gå emot partiet i viktiga politiska eller
organisatoriska frågor. Att bli utstött eller hamna på kant med gamla kamrater
är plågsamt. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Läsaren kan tycka att jag mest
ser partimedlemskapet och det politiska arbetet som besvärligt, skadligt och
problematiskt. Så är det givetvis inte. Annars hade jag inte ägnat en stor del
av mitt åt politiskt arbete inom ramen för ett parti. Eller njutit av det till
den grad att jag försakat familj, vänner och intressen för att delta i
partiarbete långt mer än vad förtroendeplatsen eller tjänstens omfattning krävt
av mig. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
I skrivande stund är jag ledamot
i ett riksdagspartis partistyrelse. Dessutom har jag en bakgrund både som
politisk tjänsteman i ungdomsförbundet och ordförande för samma ungdomsförbund.
Däremellan har jag haft en rad andra partipolitiska förtroendeuppdrag. Livet
inom ett parti är för mig både mycket kärt och meningsfullt, men erfarenheten
av detta liv har även gett mig vissa värdefulla insikter. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Det är snarare för att jag inser
partiernas centrala roll för den parlamentariska demokratin som jag menar att
det är viktigt att partier, som organisationer, inser sina begränsningar. Den
första och viktigaste insikten är att partiernas ofta isolerande
organisatoriska struktur gör kanaler för idéutveckling och idéproduktion
nödvändiga. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Man måste förstå att många av de
egenskaper som gör partierna till självförsörjande autonoma öar i det
offentliga livet krävs <a href="https://www.blogger.com/null" name="_GoBack"></a>för att hålla samman grupper av
människor med motstridiga intressen, viljor och personligheter. Men denna
struktur får även den olyckliga konsekvensen att många fritänkande, oberoende
och självständiga personer skyr partilivet. Denna motsättning mellan
individualisterna och de som totalt accepterar partilinjen har skördat många
offer. Personer som hade kunnat stå för en balanserad linje har istället valt
att ställa sig utanför partierna.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>De
tror inte att balansakten kan genomföras.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Politiker måste sträva efter
intellektuell oberoende för att kunna säga något som inte enbart är en
upprepning av partilinjen. Politikern som bara är ett kommunicerande kärl för
partilinjen gör med sin person ingen skillnad och tillför inget nytt. Däremot
är politikern som polemiserar och går i opposition utvecklande för
partiet.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det är dessa nya idéer i
kombination med en fungerande partilinje som utvecklar vitala partier. Politiker
som ”står för idéer” är inte bara frifräsande individualister som kastat av sig
den partipolitiska organisationens ok. Det är politiker som inser balansen
mellan behovet av gemensamma linjer och individualism. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-91502660810079297542014-10-09T18:06:00.002+02:002014-10-13T16:25:13.300+02:00Borgerlighetens långa marsch<div style="text-align: justify;">
Efter valet 2010 deltog jag i ett seminarium om borgerlighetens framtid. Jag tänkte att en del av idéerna därifrån står sig än. En del av problemen och utmaningarna för borgerligheten jag tog upp då är aktuella än idag. Texten skrevs till en antologi släppt av Ax:son Johnsonstiftelsens. Antologin är mycket läsvärd och kan köpas <a href="http://www.axess.se/shop/Article.aspx?id=92">här</a>. <br />
<b></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<b> -</b></div>
<h2>
<b>Borgerlighetens långa marsch</b></h2>
<div style="text-align: justify;">
Borgerligheten lider fortfarande av ett identitetsproblem. Man vinner val på ekonomisk ansvarsfullhet och har en statsminister med rekordhöga förtroendesiffror och en finansminister som saknar motpart i något annat parti. Allt kan, i skrivande stund 2011, förefalla väldigt lugnt och tryggt. Men om man tar ett långtidsperspektiv på borgerligheten finns det ett par mycket allvarliga problem som kan stjälpa borgerlighetens möjligheter att lyckas. Här avses inte enbart det rent tekniska regerandet, att man innehar regeringsmakten, utan även möjligheten att våga genomföra reformer och driva politik som inte låter sig begränsas av vänsteropinion eller en ickeborgerlig samhällsanda.<br />
<br />
Borgerligheten kan vinna val och vinna det realpolitiska förtroendet genom att ha välorganiserade och kompetenta politiker. Emellertid verkar det svårare att anknyta till en samhällsanda eller fundamentalt förändra den svenska institutionella överbyggnaden. Denna institutionella överbyggnad kan beskrivas som alltifrån kulturlivet, journalistiken, samhällsdebatten till det civila samhället och utbildningsväsendet.<br />
<br />
En politisk rörelse och dess samlade politiska idéer står inte nödvändigtvis stadigt om dess enda fundament och existensberättigande är människors materiella välstånd och förtroendekänslor för politiker. Det innebär inte att materiellt välstånd och ekonomi inte förändrar samhällets institutioner. Emellertid verkar detta inte ensamt kunna förändra samhället som många marxister tidigare trodde. Min avsikt är inte att svartmåla borgerlighetens situation i Sverige; istället vill jag varna för vissa av de hinder som finns i vägen för att göra borgerligheten relevant under ett betydligt längre tidsperspektiv.<br />
<br />
Essän är uppdelad i tre delar. I den första delen, diskuterar jag vad det är som sätter politikens spelregler och vilka vägar till påverkan som finns, såväl kortsiktiga som långsiktiga. Därefter diskuterar jag i ett andra avsnitt vilka problem borgerligheten är behäftad med efter sitt nu fem år gamla regeringsinnehav. I den tredje och sista delen diskuterar jag möjligheterna för de tre mindre borgerliga partierna till långsiktig förändring.<br />
<br />
<b>Metapolitik: den borgerliga identitetens problem</b><br />
Under en bild på Leif Pagrotsky skrev det svenska bandet Torpedo på sin Tumblrblogg: ”This is our old minister of cultural affairs. Spinin’ some wax. Our new one hates culture. If you’re reading about some kind of swedish invasion or cultural golden age in music you should know that you won’t have to deal with that in a couple of years if Lena Adelsohn Liljeroth gets her way.”<br />
<br />
Musikvärlden, kulturproducenterna, skribenterna och journalisterna hatar borgerligheten. Den hatas med eldig intensitet – och som Torpedo visar ovan – med en nästan barnslig banalitet. Vad betyder detta egentligen för borgerligheten. Inte mycket skulle nog många säga. Jag menar tvärtom att motviljan mot borgerligheten inom viktiga delar av samhället utgör ett stort hinder på lång sikt för borgerligheten att sätta den politiska agendan. Det är dessa samhällets institutioner som måste påverkas på lång sikt.<br />
<br />
Borgerligheten har ett problem med det som man ibland kallar för metapolitik. Ett begrepp som använts i olika sammanhang och av olika författare som Badiou, Viereck, Faye och Rancière. I detta sammanhang syftar jag på de idéer, kulturer och institutioner som inte är direkt partipolitiska men som påverkar politiken. Borgerligheten har ett problem med att påverka viktiga samhällsinstitutioner som avgör den långsamma förändringen av samhällets ideologiska överbyggnad.<br />
<br />
Metapolitik handlar om att sprida idéer, värderingar och idéer som syftar till att förändra samhället fundamentalt på lång sikt. Borgerlighetens problem är inte en frånvaro av politiska idéer. Många liberala och konservativa grundprinciper har tidlösa och universella anspråk. De är giltiga över tid och bör ha förmågan att anpassas efter tid för att möta nya samhällsutmaningar. Jag vill argumentera för att ett av de främsta problemen med borgerligheten är av en metapolitisk natur, dvs. inte direkt sakpolitiska eller idébaserade utan kulturella och sociologiska.<br />
<br />
Att ha stöd av intellektuella är avgörande för att kunna flytta den allmänna opinionens ramar åt det håll man anser vara önskvärt. För att tala med Mattias Gardell så är det ”kunskapsregimen” som måste förflyttas om det ens ska vara aktuellt med vissa politiska förslag. Inom kunskapsregimen definieras relevanta samhällsproblem och lösningarna på dessa. Kunskapsregimen kan antingen vara helt uppenbar eller dold bakom rena antaganden och kulturell förförståelse. En viss typ av politik anses salongsfähig och möjlig i Sverige, en annan helt omöjlig. Varje land har dessa kulturella ramverk som på något sätt sätter upp gränserna för den etablerade politiken.<br />
<br />
Den italienske marxisten Antonio Gramsci var tidig med att förklara för sina politiska meningsfränder att revolutionen inte skulle komma genom en historisk nödvändighet. Detta var ett problem som tidigare marxister hade. Marxisterna hade med sin historiska materialism en vetenskaplig syn på samhällsförändringar. Med Gramscis idéer utvecklades tanken att samhällen såg olika ut och att det krävdes av revolutionärerna att de uppnådde ”kulturell hegemoni”, ett övertagande av samhällets intellektuella liv genom kulturen och offentligheten. Med Gramscis idéer gjorde vänstern delvis en omsvängning 1968 och framåt.<br />
<br />
Rudi Dutschke, prominent tysk studentledare under åren kring 1968, menade att det krävdes en lång ”marsch genom institutionerna” för vänstern. Dutschke hade blivit inspirerad av den livskraftiga Frankfurtskolan och Gramsci (som han lånade uttrycket ifrån) som stakade ut en ny väg för vänstern till samhällspåverkan. Marschen visade sig framgångsrik och dominansen av utbildningsväsendet, tidningarna och den offentliga debatten har kommit att prägla hela västvärlden sedan dess. Vilka är då dessa institutioner som förändrar samhället? Ta en musikkultur som exempel. Genom ett konstnärligt innehåll som påverkan människor både politiskt, vardagligt och i värderingar kan man med små medel förändra tidsandan.<br />
<br />
Vänsterns lycka har alltid varit att den i någon mening symboliserar kampen mot makten och strävan att hjälpa de strukturellt underordnade grupperna i samhället. Denna position har existerat helt oavsett om vänstern har regerat och befunnit sig vid makten eller inte. Det är denna unika position som gör att vänstern trots marknadsliberaliseringar och avregleringar alltjämt sätter mycket av agendan i samhällsdebatten.<br />
<br />
För att parafrasera Dutschkes ord behöver borgerligheten vandra genom institutionerna. Att dominera den akademiska diskursen och generellt genomsyra den kulturella sektorn är avgörande för att antingen bevara eller förändra den politiska ordningen. Glöm inte heller inflytandet i den ”informella” offentligheten. Varje dag sitter det ca 25 000 användare på Flashback där en inte oansenlig andel diskuterar politik och kultur. Alla dessa arenor är borgerligheten på det ena eller andra sättet frånvarande från.<br />
<br />
Identiteter är inte oväsentliga i valet av politiska program och idéer. I en tid då dessutom väljarbeteenden är betydligt mer oförutsägbara och nyckfulla är det dags att både de politiska partierna och politiska rörelser i övrigt anpassar sig.<br />
<br />
<b>Borgerlighetens materialism</b><br />
Politik handlar inte enbart om produktionsförhållanden och produktivkrafter. En materialistisk analys av samhället är en fattig analys. Om man tror på politisk förändring i ett land och inte inser de begränsningar som ett visst idéklimat ställer upp blir det betydligt svårare för reell förändring. Alliansen är idag ett utpräglat medelklassprojekt med vissa klassintressen i fokus. Till viss del har borgerligheten fastnat i samma fälla som marxismen gjorde. Orden som tillskrevs Marx, att ”intresset aldrig ljuger”, har kommit att bli borgerlighetens vinnande recept. Men samhället kan inte enbart förändras om människors plånböcker är drivkraften.<br />
<br />
Den ekonomiska enögdheten gör borgerligheten till duktiga och kloka förvaltare som vet hur de ska ta ansvar för landets ekonomi men inte mycket mer. Då försvinner andra politiska värden som skulle kunna användas av borgerligheten. Tyvärr är insikterna om dessa institutionella problem begränsade inom borgerligheten. Man saknar helt enkelt det rätta filtret för att kunna se vilka hinder som finns för en mer borgerlig samhällsförändring.<br />
<br />
Borgerlighetens problem är delvis att den likt marxismen har en mycket materialistisk förståelse av samhället. Ekonomin, arbetet och statsfinanserna är det som driver fram samhällsutvecklingen. Visst är det så i mycket stor utsträckning. Men något går förlorat i en borgerlig allians som inte förmår lägga beslag på andra politiska områden eller en annan grundförståelse av samhället. Så länge borgerlighet enbart associeras med en välbärgad medelklass eller tynande överklass kommer dess politiska potential och styrka i framtid vara begränsad. Borgerligheten lever i viss mån genom sin enögda fokus på det ekonomiska kvar i det gamla klassamhället.<br />
<br />
Men stämmer det att borgerligheten är institutionellt underordnad i Sverige? Inte om man får tro Aftonbladetskribenten Ann Charlott Altstadt som i en krönika från den 21/5 om den rådande tidsandan skrev: ”Jag har vuxit upp med punk och proggvärderingar, och blir skräckslagen av den unga mediegenerationens trevligt positiva och mjukryggade följsamhet. 80–90-talisterna är troligtvis den minst samhällskritiska generationen någonsin. Det är helt logiskt, eftersom de växte upp efter SAF:s Satsa på dig själv-kampanj och formades av en effektiv hårt nischad annonsmarknad.”<br />
<br />
I vänstern har man den omvända skräcken: att borgerlighetens värderingar genomsyrar samhället och genom kommersialism och marknadssamhället förgiftar de ungas oskuldsfulla sinnen. Varken det jag skriver om här eller den skräck som Altstadt ger uttryck kan förenklas alltför mycket. Det handlar istället om vilken del av samhällsinstitutionerna eller samhällsandan man lyckats med att dominera eller påverka.<br />
<br />
Låt mig ge ett exempel på vänsterns dominans och den nuvarande borgerlighetens oförmåga att göra något åt situationen.<br />
<br />
Universiteten avkrävs idag en genusvetenskaplig förförståelse. Detta är en idé som har ärvts från det socialdemokratiska styret under regeringen Persson. Att anlägga ett teoretiskt genusperspektiv på forskning och utbildning är i allt väsentligt ett avsteg från en fri akademi. En kritik mot detta innebär näppeligen att man vänder sig emot att akademin ska vara jämställd eller att myndighetsutövningen ska präglas av en nolltolerans mot diskriminering.<br />
<br />
Emellertid verkar det helt passerat den borgerliga alliansen förbi att ett krav på genusteori i förförståelsen av den fria forskningen är samma sak som att en liberal eller socialistisk förförståelse hade krävts. Att man inte har självbevarelsedrift eller principfasthet nog att avskaffa denna typ av politisering av svenska högskolor och universitet är förbluffande. Det vittnar även om en mycket svag ideologisk insikt hos den borgerliga alliansen. Om man inte ser att universiteten och högskolorna är centrala i samhället som samhällsbärande- och förändrande institutioner och inte enbart producenter av arbetskraft kan man inte heller se på vilket sätt universiteten bevarar eller förändrar samhället.<br />
<br />
<b>Borgerliga partier och deras problem</b><br />
Borgerligheten har lyckats med att konsolidera makten i Sverige, men det har varit på håret de senaste två valen. Det är främst den ekonomiska krisens förtjänst som säkrat ett förnyat alliansmandat. Inför framtiden ser det mörkare ut. Problemet måste spåras tillbaka till brister inom de etablerade borgerliga partierna som utgör alliansen.<br />
<br />
Det klassiska väljarbeteendet i Sverige var starkt kopplad till klasstillhörigheten. Detta avspeglades även i partimedlemskapet. Fram tills tidigt åttiotal var en väldigt stor andel av den svenska befolkningen medlemmar i något politiskt parti. En stor del av detta var tvångskollektiviseringen som skedde genom LO men som motvikt mot detta hade de borgerliga partierna enorma medlemsantal i förhållande till befolkningens storlek. Partimedlemskap var i högsta grad något som speglade klasstillhörigheten, både ekonomiskt men även på andra nivåer.<br />
<br />
Partiernas utveckling har varit dramatisk sedan tidigt 80-tal. Medlemstappet är enormt och i takt med att de stora massorna inte är medlemmar i partier har även många intellektuella lämnat partierna eller direkt koppling till partipolitiken. Det är alltså inte skrivet i stjärnorna att idéer och förändring nödvändigtvis behöver äga rum inom och i anslutning till partierna.<br />
<br />
Att flera av partierna nästan medvetet verkar vilja radera ut sin identitet eller förlora de potentiella fördelar som skulle göra dem till ett namn för väljarna. Kristdemokraterna har under regeringsmakten rört sig allt längre bort från den värdekonservativa grund som gett dem en komparativ fördel. Frågar man många centerpartister och folkpartister vet de själva inte ens vad som skiljer partierna åt. Ett uppenbart problem är att man kastat ut mycket av det radikala liberala idégodset (eller aldrig varit en förespråkare av det). Likaså förkastar både C och Fp en sammanslagning vilket kommer vissa sig vara ett olyckligt vägval.<br />
<br />
De tre små borgerliga partierna har prioriterat partistrukturens överlevnad framför en långsiktig förändring som kan garantera alliansstyre. Det kommer visa sig ödesdigert dels för möjligheterna att vinna valet 2014 men framförallt på lång sikt om borgerligheten ser framför sig att vinna val utan att behöva söka antingen passivt eller aktivt stöd från miljöpartiet eller sverigedemokraterna.<br />
<br />
Partier satsar på att vara valbara för hälften av befolkningen istället för att hårdsatsa på begränsade segment av samhället. Att vara älskad av 10 % av befolkningen och hatad av 90 % är betydligt enklare än att vara älskad av hälften. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har båda lyckats rida på samhällsanda och tidstypiska idéströmningar. Därför är det inte osannolikt att de om tio år är självklara 10-15%-partier. Man skulle kunna förklara det som att både SD och MP lyckats på det metapolitiska planet men på helt olika sätt.<br />
<br />
Ofta i folkpartistiska sammanhang brukar jag tala om den politiska närsyntheten. Den drabbar främst partiaktiva. Att vara närsynt är som bekant en åkomma när man ser hyggligt på nära håll men ser lite eller inget på långt håll, man kan knappast urskilja detaljer. Så är det för de politiskt aktiva. De befinner sig inom politiken och har svårt att sätta sig in i väljarbeteenden. En politiskt aktiv är insatt i de flesta politiska områden och har en väldigt god möjlighet att lägga mycket tid på politiken. Men en väljares exponering för det politiska är minimal. När kontaktytan mellan väljaren och politiken är så liten som den är finns det i regel ett fåtal viktiga faktorer som avgör de positiva respektive negativa känslorna för ett parti eller en politisk ledare. Det är därför de metapolitiska frågorna om identitet och samhällsanda blir helt centrala för att garantera överlevnaden på lång sikt.<br />
<br />
Det tre borgerliga partierna borde ha friheten och möjligheten att skapa sig nischer inom politiken som gör dem relevanta på lång sikt. Man har inget krav på sig att vara partier för alla och borde därför rikta in sig stenhårt på vissa delar av väljarbasen. Detta kräver både en långsiktig strategi men också ett större fokus på hur identiteter avgör väljarbeteenden.<br />
<br />
<b>Framtidens borgerlighet?</b><br />
Mitt mål har med den här essän varit att sätta ljus på ett för borgerligheten undangömt område. Den metapolitiska påverkan är svårplanerad, svårutvärderad, långsiktig och komplicerad. Men den är nödvändig. Ett stort problem för den partipolitiska borgerligheten menar jag är det materialistiska fokuset man har på många områden. Till slut har jag argumenterat för att de tre mindre borgerliga partierna försatt sig i en ohållbar situation. På lång sikt måste borgerligheten i Sverige bäras upp av livskraftiga partierna, det finns inget alternativ.<br />
<br />
Långsiktig förändring kan enbart erhållas om samhällsbärande institutioner förändras. Detta kan innebära att alltifrån en ny sorts politiker blir en del av borgerligheten till att sociologer och statsvetare är öppna med sina politiska sympatier. Den långa marschen genom institutionerna måste påbörjas av borgerligheten om man på sikt vill inneha problemformuleringsprivilegiet i samhället.<br />
<br />
Många av profetiorna om väljarbeteende har fått se sig kullkastade. Plånboksfrågorna är alltjämt ideologiska, det har de alltid varit. Egenintresset är inte en mindre viktig fråga idag. Emellertid får vi inte glömma att den långsiktiga etableringen av idéer i samhället inte byggs genom budgetmotioner och ansvarsfullhet i kristider. Det finns inget så mäktigt som en idé vars tid är kommen lär Victor Hugo ha sagt.</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-63518341847468257232014-09-30T10:45:00.002+02:002014-09-30T10:52:01.287+02:00Valet 2014: Sverige efter materialismen<div style="text-align: justify;">
Har väntat med en valanalys. Mest för att se vad andra skriver så jag inte upprepar något i onödan. Och dessutom för att få lite distans till ett valresultat som gjorde att jag inte fick något riksdagsmandat. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Det finns som nog som de flesta förstår egentligen bara två vinnare i valet och sedan övriga partier som förlorat i olika utsträckning. Tyngdpunkten hamnar därför av förklarliga skäl på SD samt F! och vad deras vinster innebär för framtiden. Någon kommer invända att F! inte kom in i riksdagen. Oväsentligt menar jag. Detta var trots alla motgångar deras val.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
SD-analyserna
är en ny folksport och jag ska inte upprepa det som har sagts. Men kom
ihåg förutsättningarna: SD ökade med nästan en halv miljon väljare och
över 7% i andel. F! kom inte in i riksdagen men fick nästan 200 000
väljare och då främst i områden med stor befolkningsökning och i ett
befolkningssegment som är ungt. Finns mycket att diskutera rörande deras
politik men jag tror att de har tiden för sig. Inte minst om man ser
hur svensk vänster utvecklas. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Vilka slutsatser kan man dra av SD:s och F!:s framgångar?<br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- I <a href="http://www.gp.se/kulturnoje/1.2503484-en-politik-om-moral-eller-fordelning-">likhet med</a> Marie Demker tror jag att det är viktigt vilken som är den synliga och för dagen aktuella politiska konfliktlinjen. SD och F! uppfattas som varandras motsatser, å ena sina reaktion och konservatism, å andra sidan total progressivitet och modern radikalitet. Det spelar mindre roll att dessa egenskaper varken är rättvisande eller helt användbara för dessa partier, det viktiga är att väljare uppfattar dem så. Det gör att de som känner sig mest alienerade från den svenska samtidens utveckling kan välja SD och de som vill driva utvecklingen (vilken den nu är) längst kan välja F!. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- Identitet och förhållningssätt till 00/10-talets samhällsförändring är a och o i denna nya konflikt. Få väljare födda på 80-talet eller 90-talet bryr sig om 1900-talets stora konfliktlinje som gick mellan kommunism/kapitalism och Sovjet/Väst, dvs. främst frågan om individens relation till staten. Konflikten är postmaterialistisk och kommer, om den står sig, förändra svensk politik än mer i framtiden än vad den redan gjort. Helt enkelt eftersom all tidigare politisk konflikt i Sverige handlar om ekonomiska och fördelningspolitiska skiljelinjer mellan väljarna. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- SD är i särklass Sveriges just nu mest flexibla parti. Vad menar jag med detta? De kan röra sig fritt över den politiska skalan, välja och vraka position ideologiskt och i konkreta sakfrågor. De kan röra sig än mer mot mitten, sparka högt uppsatta medlemmar och företrädare. De församlade övriga partierna har förbundit sig att hålla konstant avstånd till SD. I teorin skulle SD kunna mildra många av sina positioner utan att övriga partier anpassar sig, de skulle likväl försöka hålla konstant avstånd till SD. Det finns i svensk politik bara en dirigent och han heter inte Stefan Löfven. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- Samtidigt har F! stora möjligheter att driva eller splittra vänstern i Sverige. I takt med att den utomparlamentariska vänstern marineras alltmer i postkolonial teori och diverse moderiktiga tänkare som i främsta hand inte är marxister får F! större möjligheter att sätta takten för vad som är avantgarde inom partipolitisk vänster. En kvalificerad gissning är att ekonomiska frågor hamnar långt ned på den listan. Det verkar spela mindre roll för F!:s väljare.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- Lena Sundströms tes som satt sig och blivit någon sorts allmänt
accepterat narrativ att: "inte göra som i Danmark för då legitimeras
deras politik" har fått oanade konsekvenser. SD har fördubblat sin
storlek varje val sedan 1994. Drar man då med det dominanta narrativet
i bakhuvudet slutsatsen att de hade blivit ännu (tredubblade valresultat?) större om
de släppts in i politiska samarbeten? Tåls att tänkas på. Min slutsats
har hela tiden, utifrån något fler länder än just Danmark, varit att
högerpopulistiska partier antingen kan öka eller minska i styrka om de
släpps in i samarbeten och blir tolererade. Eftersom
högerextrema/högerpopulistiska partier främst bygger sin framgång på att
vara etablissemangskritiska har i många fall just etablissemangsrollen
varit förödande. Men vill man läsa mer om just högerextrema partier som
misslyckats kan jag rekommendera min <a href="https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34048">masteruppsats</a>.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- Det finns få sanningar i partiforskning kring högerextrema partier. Men det närmsta man kan komma en accepterad sanning är denna: om klassisk höger eller vänster kollapsar, då tar i regel högerpopulister dess plats. högerpopulistiska/högerextrema partier vinner på en svag höger eller vänster. Alla typer av stora koalitioner eller taktiska överenskommelser för att hantera högerpopulistiska partier får i regel samma konsekvens: de växer. Det behöver inte innebära att det är en dålig taktik om man är beredd att se dessa partier växa och målsättningen är politisk marginalisering. Konsekvensen blir att man anpassar hela partisystemet inför det förmodade hotet. De har ändå någon sorts tak för väljarstöd. Frågan är om man är beredd att se hur högt det taket är?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- En annan viktig slutsats av partiforskningen kring högerpopulistiska partier, en slutsats som ganska sällan diskuteras i svensk press, är partiet i sig självt som variabel för framgång. Låter det rörigt? Faktum är att de flesta analyser av framgång tycks få sitt syre från efterfrågansfaktorer. Sådant som arbetslöshet, stad/land motsättning, kön, inställning till invandring etc. Men även om dessa efterfrågansfaktorer finns spelar de ingen roll om inte utbudet i form av ett välfungerande parti matchar. I ganska många europeiska länder finns stor efterfrågan på högerpopulistiska/högerextrema partier men partierna som erbjuds är antingen för dåligt organiserade, saknar ledarskap eller är för extrema. Sverige är en omvänd paradox. I Sverige finns en stor opinion för oförändrad eller än mer generös invandring, ökad tolerans och acceptans för olikhet och invandring. Detta parallellt med en ökning av stödet för SD. Svaret är att SD har blivit mycket professionella som parti. De skademinimerar direkt (Se ex Dulny & Almqvist) och de skandaler som väl vidrör partiet får i ett klimat av förakt för etablerad journalistik nästan motsatt effekt, de snarare gynnar än stjälper partiet. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns inget som talar för att behandlingen av och strategierna mot SD kommer se annorlunda ut de kommande fyra åren än vad de gjort under de föregående fyra åren. Det finns heller inget som talar för att vi kommer få en betydligt skarpare vänster/höger konflikt i svensk politik. Det kan givetvis komma att förändras, men det skulle förvåna mig. Därför tror jag att vi blivit vittne till en fundamental förändring av svenskt politiskt landskap. En förändring som gynnar aktörer som F! och SD. På många sätt är det en olycklig utveckling som för bort samhällsdebatten från viktiga saker som välfärdens utformning, företagsklimatet och säkerhetspolitiken. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Valet 2014 är nog för många förvirrande eftersom det inte kan analyseras med de analysverktyg som man tidigare använt för att förstå svensk politik och svenska partier. Även om vi alltjämt har en stabil vänster/höger axel i svensk politik har mycket i det som uppfattas som politikens innehåll kommit att förändras. Ekonomi, plånboksfrågor och skola är fortfarande viktiga frågor. Men stora delar av väljarbasen uppfattas dessa som tråkiga och inte särskilt avgörande för deras val av partier. Identitet (och då inte klassbaserad sådan) och uppfattningen av vilket Sverige man tillhör verkar vara en allt viktigare markör även i partipolitiska sammanhang. Jag lär få anledning att återvända till den här förändringen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
(Mycket kort om de andra partierna:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
MP:s
hybris från EU-valet försvann helt till riksdagsvalet. Resultatet från
EU-valet var de inte närheten av utan de fick nöja sig med en
nettominskning av antalet väljare på nivå med Centerpartiet som givet
utgångspunkten med en ifrågasatt Lööf gjorde ett kanonval. Riktigt stora
förlorare i valet är ändå, från toppen och ned, Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna. Folkpartiet förlorar en fjärdedel av
sina väljare från förra valet. Man kan därmed inte, i likhet med förra
valets eftervalsanalys, konstatera att C och KD förlorar mer och att
därför allt är ok. Läget för FP är mycket allvarligt. Likaså för
Moderaterna som står i ett vägskäl. Ska man lägga sig ännu närmare
socialdemokraterna, ligga kvar eller ta ett tredje alternativ?) </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-69922242767262882042014-05-27T12:47:00.001+02:002014-05-27T20:33:46.063+02:00Förutsättningar för högerextrema efter valet: Del II<div style="text-align: justify;">
Fortsätter andra delen i
genomgången av EP-valet. Med betoning på att undersöka vilka möjligheter
högerpopulister och högerextrema har att organisera sig i partigrupper.
För det är ju detta ämne som är på allas läppar. På Twitter retweetas
jag (troligtvis ironiskt) när jag för ett tag skrev att det är en
vaneföreställning att nazister tar över Europa. Det tycker jag
fortfarande. Nazistpartierna står still i vattnet, de får totalt 7
mandat. Vilket är groteskt men långtifrån att ta över Europa. Vore det
annorlunda skulle jag vara den första att köpa en enkelbiljett bort från
den här kontinenten</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men vi fortsätter med Västeuropa:<br />
<br />
EFD: Sannfinländarna 2, Dansk Folkeparti 4,
Sverigedemokraterna 2, Nederländska Kalvinisterna 1, Lega
Nord 5, UKIP 24 = 38 mandat </div>
<div style="text-align: justify;">
EAF: Front National 24, FPÖ 4, Vlaams Belang 1, Nederländska Frihetspartiet 5 = 34 <br />
Övriga: NPD 1, Gyllene Gryning 3. = 4 mandat</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Plussar vi på de Östeuropeiska resultaten får vi: </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
EFD: 44 mandat (2, Litauiska lag och rättvisa), (4, Kongress nowej prawicy)</div>
<div style="text-align: justify;">
EAF: 35 mandat (1, Kroatiska nationalistiska valalliansen)</div>
<div style="text-align: justify;">
Övriga: 7 mandat (3, Jobbik)<br />
<br />
Det kan givetvis bli fler om enskilda ledamöter hoppas av och byter partigrupp, det har skett tidigare. Och det är fortfarande inte säkert vart Beppe Grillos parti hamnar. Så detta är en preliminär och högst osäker uppskattning.<br />
<br />
Inte heller är det säkert att fördelningen mellan EFD/EAR samt även ECR blir exakt den som jag här räknar upp. Mina uppskattningar baseras på vad de tidigare tillhört och vad de sagt inför valet men det är ofta olika bud. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sammantaget
intryck är att de högerextrema/högerpopulister har enorma framgångar i främst tre
länder: Frankrike, Danmark och Storbritannien. I Finland, Nederländerna
och Italien är det relativt oförändrat. Försvagning ser vi i Belgien och
små förändringar i Tyskland. <br />
<br />
Det ser ut som att EFD
har ganska lätt att fortsätta hålla ihop. De behöver 25 mandat från 7
eller fler länder. Det blir svårare för EAF men det är inte omöjligt att
en rad enskilda ledamöter (behöver inte vara hela partier som ansluter
sig) ansluter sig till dem. Så i nuläget ser det ut som att EFD blir
mycket starkare (främst tack vare UKIP) och att EAF har relativt stor
chans att bli en officiell grupp. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Finland</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-sYYGoVqK04c/U4QlF8N_6sI/AAAAAAAAA4M/KZIcdwhMBPE/s1600/Sweden.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-7jmG6QSf47E/U4QkDvcZSvI/AAAAAAAAA4A/jS105Y_aHDQ/s1600/Finland.jpg" height="302" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Inga
direkta överraskningar i det finska valet. Socialdemokraterna gör ett
uruselt val och Sannfinländarna håller sig kvar i Europaparlamentet och
ökar med drygt 3% sen förra valet. Däremot är resultatet en bit
under nivån för valet till riksdagen 2011 där partiet fick över 19%. <br />
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 2</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Sverige</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-sYYGoVqK04c/U4QlF8N_6sI/AAAAAAAAA4Q/RXleXwVkXHs/s1600/Sweden.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-sYYGoVqK04c/U4QlF8N_6sI/AAAAAAAAA4Q/RXleXwVkXHs/s1600/Sweden.jpg" height="302" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Den
här fördelningen av mandaten är redan lite utdaterad. Så sent som
imorse uppgav SD att de vill in i EFD-gruppen, inte EAF. Annars var det
svenska valet inga större överraskningar förutom M:s riktigt dåliga
resultat och F!:s kanske mindre oväntade mandat i parlamentet. Värt att
notera är att SD tredubblade sitt resultat från förra valet. <br />
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 2<br />
<br />
<b>Danmark</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-yY4A_s4SA3w/U4Qmg6Q2OnI/AAAAAAAAA4Y/fwBStypLmz8/s1600/Denmark.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-yY4A_s4SA3w/U4Qmg6Q2OnI/AAAAAAAAA4Y/fwBStypLmz8/s1600/Denmark.jpg" height="303" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Det
är inget annat en sensationellt att Dansk Folkeparti blir största parti
och därmed bidrar med hela fyra mandat till EFD-gruppen där de idag är
medlemmar. Det skiljer mer än 7% till socialdemokraterna som blev näst
största parti och 8% till liberalerna i Venstre. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 4</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<b>Tyskland</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-u3bhQm4xqgY/U4Qnlq-EJMI/AAAAAAAAA4k/nJnuOTDbGA8/s1600/Germany.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-u3bhQm4xqgY/U4Qnlq-EJMI/AAAAAAAAA4k/nJnuOTDbGA8/s1600/Germany.jpg" height="290" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Bland
de stora partierna är det inga stora nyheter i det tyska valet.
Socialdemokraterna blir starkare och liberala FDP lyckas inte ta igen sig
från det förra katastrofvalet. Tyskland är lite udda pga avsaknaden av
spärr vilket leder till att en rad partier som i absoluta tal inte har
särskilt många väljare får representation. Bland dessa ingår ett
djurskyddsparti, Piratpartiet och nazistpartiet NPD. Det EU-skeptiska
partiet Alternative für Deutschland har avvisat möjligheterna att de
skulle samarbeta med EFD och NPD kommer ingen grupp att ta in. <br />
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 1<br />
<br />
<b> Nederländerna</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-2PxRAS-pWf4/U4QpLCaS6SI/AAAAAAAAA4w/-6sfAJDR5J0/s1600/Netherlands.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-2PxRAS-pWf4/U4QpLCaS6SI/AAAAAAAAA4w/-6sfAJDR5J0/s1600/Netherlands.jpg" height="305" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Nederländerna
är ett av få länder där liberaler gör ett utmärkt val. D66 blir största
parti och på tredje plats hamnar PVV. Geert Wilders Frihetsparti gör
ett sämre val än väntat men får ändå fyra mandat. Det är en minskning
med drygt 6% sen valet 2009. Sedan tidigare har även Kees van der Staaij
Kalvinistiska parti ett mandat i EFD-gruppen. Så nu återstår att se var
Frihetspartiet och Wilders hamnar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 5<br />
<br />
<b> Belgien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-HFr-PgkmXFw/U4RJFkCIXOI/AAAAAAAAA5A/cWM0N0EtGC8/s1600/Belgium.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-HFr-PgkmXFw/U4RJFkCIXOI/AAAAAAAAA5A/cWM0N0EtGC8/s1600/Belgium.jpg" height="280" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Nya
flamländska alliansen gör ett mycket bra val. I dagsläget tillhör de
den gröna gruppen men är osäkert om de stannar där. Även liberalerna gör
ett mycket bra val medan högern och vänstern står och stampar.
Högerextrema Vlaams Belang gör ett mycket dåligt val och halverar sitt
stöd från resultatet 2009 9,9 till årets 4,4. Det innebär ett tapp på
ett mandat. Mest troligt är att Vlaams Belang, som mellan 2009-2014 inte
tillhört någon grupp går in i EAF-gruppen där de har enskilda medlemmar (EAF har bara enskilda personer som medlemmar än så länge, inte partier). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 1</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<b>Luxemburg</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-jLQL1b_-wNA/U4RLgF0xU4I/AAAAAAAAA5M/4srWEiTr874/s1600/Luxembourg.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-jLQL1b_-wNA/U4RLgF0xU4I/AAAAAAAAA5M/4srWEiTr874/s1600/Luxembourg.jpg" height="287" width="400" /> </a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
De konservativa blir lika stora som alla andra partier tillsammans. Annars är väl detta val det jag hört allra minst om. </div>
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<b> Frankrike</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-tuycPdkTM74/U4RMO5AXNuI/AAAAAAAAA5U/Sm-Z_97WfWc/s1600/France.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-tuycPdkTM74/U4RMO5AXNuI/AAAAAAAAA5U/Sm-Z_97WfWc/s1600/France.jpg" height="278" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Det
franska valet är det här valets största och mest förskräckliga
sensation. Front National blir största parti. Högern klarar sig hyggligt
och de styrande socialdemokraterna gör ett totalt katastrofval. Även
liberalerna i unionen för demokrater och oberoende gör ett bra val och
ökar med ett mandat. </div>
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 24<br />
<br />
<b> Österrike</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-HugZX6aeVKs/U4ROBs6CM3I/AAAAAAAAA5g/cE4i93uZTsA/s1600/Austria.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-HugZX6aeVKs/U4ROBs6CM3I/AAAAAAAAA5g/cE4i93uZTsA/s1600/Austria.jpg" height="287" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Det
är helt jämnt mellan socialdemokraterna och högern i Österrike.
Överraskningarna är få men till dessa hör Neos, liberalerna. Österrike
har länge saknat ett liberalt parti så det är goda nyheter. </div>
Högerextrema
FPÖ får fyra mandat och ökar alltså från två till fyra. De tillhör
samma, ännu inte formella, grupp som Front National och även SD är del
av idag (även om det sistnämnda partiet ska gå med i EFD). Men vad man
ska komma ihåg är att FPÖ fick 20,5% i riksdagsvalet 2013 och 12,7% i
Europaparlamentsvalet 2009, dagens resultat på 19,% är alltså i linje
med vad man förväntat sig utifrån förra årets resultat.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 4</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<b>Italien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-bj19n1VRIw4/U4RQO-00FXI/AAAAAAAAA5s/xz-KdEKauw0/s1600/Italy.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-bj19n1VRIw4/U4RQO-00FXI/AAAAAAAAA5s/xz-KdEKauw0/s1600/Italy.jpg" height="288" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Det
italienska valresultatet sticker ut en hel del. De styrande
socialdemokraterna blir största socialdemokratiska parti i
vänstergruppen. Beppe Grillos populistiska och EU-kritiska parti gör
också ett mycket lyckat val och får 17 mandat. Även den nya
vänstergruppen "Det andra Europa" gör ett bra val och får 3 mandat (de
är del av "other" kolumnen"). Det regionala högerpopulistiska partiet
Lega Nord behåller sina fem mandat. Det är idag medlemmar i EFD och
kommer troligtvis förbli så. </div>
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 5<br />
<br />
<b>Grekland</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-g73Vt_zB7yc/U4RR3hRUF-I/AAAAAAAAA54/F89Qi1i6Dj0/s1600/Greece.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-g73Vt_zB7yc/U4RR3hRUF-I/AAAAAAAAA54/F89Qi1i6Dj0/s1600/Greece.jpg" height="285" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Om
det är något valresultat som är ett symptom på ett trasigt land så är
det Greklands valresultat. Nazistiska Gyllene Gryning får tre mandat,
den radikala vänsteralliansen Syriza blir största parti med sex mandat.
Socialdemokraterna ser ut att göra sitt sämsta val någonsin. En god
nyhet är att högerextrema Laos som tidigare tillhört EFD och där bidrog
med två mandat nu tappar sina platser i parlamentet, de fick 2,7% i
valet (7,4% i förra Europaparlamentsvalet). En sensation är tv-ankaret
Stavros Theodorakis som knep två mandat, hans parti tillhör den liberala
gruppen men det framgår inte i av grafen ovan.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 3</div>
<br />
<b>Cypern</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-_hypbrJBoi8/U4RVKJrnBPI/AAAAAAAAA6I/6d_5NgWLTQs/s1600/Cyprus.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-_hypbrJBoi8/U4RVKJrnBPI/AAAAAAAAA6I/6d_5NgWLTQs/s1600/Cyprus.jpg" height="283" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Vänstern blir genom socialdemokrater och vänsterpartier störst mandatmässigt. I rent väljarantal är dock högern störst.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<b> Malta</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-BfzP9fQ0xCI/U4RW_QzVBHI/AAAAAAAAA6Q/c9Ns_AomEi8/s1600/Malta.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-BfzP9fQ0xCI/U4RW_QzVBHI/AAAAAAAAA6Q/c9Ns_AomEi8/s1600/Malta.jpg" height="277" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Inga kommentarer. Grafen talar sitt tydliga språk!</div>
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0<br />
<br />
<b>Spanien</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-c27nJHGHkX8/U4RYdRPYD0I/AAAAAAAAA6c/reYCtVEw3Dc/s1600/Spanien.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-c27nJHGHkX8/U4RYdRPYD0I/AAAAAAAAA6c/reYCtVEw3Dc/s1600/Spanien.jpg" height="276" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Styrande
Partido Popular klarar sig bra trots en bitvis hätsk inrikespolitisk
debatt. Många regionala partier kniper mandat. Albert Riveras
Medborgarparti får två mandat, ett parti med en liberal, federalistisk
agenda. Spanien tillhör det västeuropeiska undantaget, inget parti med
högerextrem koppling. Flera av de regionala partierna som i andra fall
(Italien) är högerpopulister är i Spanien vänster eller liberaler. </div>
<br />
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0<br />
<br />
<b> Portugal</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-07rvEVTJXRI/U4RcZCQiWcI/AAAAAAAAA6o/BUlaswrpXg8/s1600/Portugal.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-07rvEVTJXRI/U4RcZCQiWcI/AAAAAAAAA6o/BUlaswrpXg8/s1600/Portugal.jpg" height="287" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Stor dominans för socialdemokrater, vänstern och gröna Jordpartiet (Movimento o Partido da Terra). </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0</div>
<br />
<b>Irland</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-C_qnH6Mog1s/U4RhFwKF4UI/AAAAAAAAA60/O0zWrWp9RhY/s1600/Ireland.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-C_qnH6Mog1s/U4RhFwKF4UI/AAAAAAAAA60/O0zWrWp9RhY/s1600/Ireland.jpg" height="287" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Oberoende
kandidater får flest röster i absoluta tal, annars jämnt mellan högern
och vänstern och liberalerna behåller sina mandat. Är inte helt säker på var de oberoende kandidaterna kommer hamna så inte omöjligt att någon väljer EFD. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<b>Storbritannien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-_XdwuS2qcSY/U4RjdgRs98I/AAAAAAAAA7A/VXDtf5zfY3E/s1600/GB.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-_XdwuS2qcSY/U4RjdgRs98I/AAAAAAAAA7A/VXDtf5zfY3E/s1600/GB.jpg" height="287" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Den
andra sensationen i valet är givetvis UKIPS enorma framgångar. De slår
både Labour och Tories. Liberalerna blir helt utraderade och de gröna
kommer oväntat in som fjärde parti. British National party tappar sitt
enda mandat. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 24</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-85551784470322436632014-05-26T14:14:00.004+02:002014-05-26T17:18:39.323+02:00Förutsättningar för högerextrema efter valet: Del I<div style="text-align: justify;">
Jag har gjort en genomgång av vallokalsundersökningarna som gjordes sent inatt. Det kan vara möjligt att detta resultat kan ändras men troligtvis inte med mycket. Mitt mål är att se hur underlaget att högerextrema organiserar sig i parlamentet efter valet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I nuläget finns egentligen bara en partigrupp som organiserar nationalistiska/högerpopulistiska partier, EFD. I den gruppen finns idag exempelvis Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och UKIP. Det är oklart om de släpper in partier som Front National som ingår i en egen relativt nyskapad grupp, EAF. I den gruppen kommer troligtvis partier som lutar mer åt det högerextrema hållet hamna som Österrikiska FPÖ, Sverigedemokraterna och Vlaams Belang. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
När jag har räknat potentiellt stöd för dessa grupper har jag alltså tittat efter partier som kan tänkas vara med i antingen EFD eller EAF samt de partier som är ännu mer extrema än dessa (Jobbik, Gyllene Gryning, L-SNS etc). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag börjar med Östeuropa och fortsätter med Västeuropa i ett andra inlägg.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sammanlagda mandat i Östeuropa: 10 mandat som potentiellt kan gynna högerextrema. Dessa är fördelade på följande sätt (en kvalificerad gissning):</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
EFD: 2 mandat (Litauiska lag och rättvisa), 4 mandat (Kongress nowej prawicy)</div>
<div style="text-align: justify;">
EAF: 1 mandat (Kroatiska nationalistiska valalliansen)</div>
<div style="text-align: justify;">
Övriga: 3 mandat (Jobbik), </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Resultatet för Östeuropa är för de högerextremas del mycket magert. Jobbik kommer inte släppas in i varken EAF eller EFD. Mitt val att ta med polska KNP är egentligen bara baserat på vad Korwin-Mikke sa på valvakan vilket var att han var intresserad av att samarbeta med UKIP. <br /><br />Alla siffror är från Europaparlamentets hemsida.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Estland </b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-KMtq5IwoyqA/U4MdbsvL8nI/AAAAAAAAA18/MO8mZ9WiARg/s1600/Estonia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-KMtq5IwoyqA/U4MdbsvL8nI/AAAAAAAAA18/MO8mZ9WiARg/s1600/Estonia.jpg" height="306" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
I Estland gör liberaler ett toppenval. I landet finns varken partier som tillhör EFD eller EU-skeptiska ECR.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b> Lettland</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-RUlh8tGg9V0/U4MeXQf-D4I/AAAAAAAAA2U/dXxRU9hU0fw/s1600/Latvia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-RUlh8tGg9V0/U4MeXQf-D4I/AAAAAAAAA2U/dXxRU9hU0fw/s1600/Latvia.jpg" height="301" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
I Lettland gör socialdemokraterna ett katastrofval och de konservativa går fram och får lika många mandat som alla andra partier sammanlagt. Nationella Alliansen som suttit i ECR får som väntat ett mandat. Nationella Alliansen har tidigare lutat mer åt extrem nationalism men tillhör sedan en mandatperiod den konservativa och EU-skeptiska ECR-gruppen. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 0</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Litauen</b></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-9PxkchRZzpo/U4MehaMvAkI/AAAAAAAAA2c/AdUxjmn4Zks/s1600/Lithuania.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-9PxkchRZzpo/U4MehaMvAkI/AAAAAAAAA2c/AdUxjmn4Zks/s1600/Lithuania.jpg" height="307" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Det litauiska valet är mycket jämnare. Konservativa, liberaler och socialdemokrater göra alla ett mycket jämnt val. Det polska minoritetspartiet gör även ett bra val. Nationalkonservativa Lag och rättvisa gör ett hyggligt val och hamnar på fjärde plats. Lag och rättvisa är det parti som idag sitter i EFD och skulle troligtvis ingå i en högerpopulistisk partigrupp.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 2 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Polen</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-S4DPR5Cin04/U4MeEVkok_I/AAAAAAAAA2M/4UAeR8w2IIM/s1600/Poland.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-S4DPR5Cin04/U4MeEVkok_I/AAAAAAAAA2M/4UAeR8w2IIM/s1600/Poland.jpg" height="305" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
I Polen gör regeringspartiet ett ok val. Man hamnar något under oppositionspartiet Lag och Rättvisa men i mandat är det jämnt. Dessutom gör superstabila jordbrukspartiet PSL ett bra val och tillsammans (båda är i EPP) får de 23 mandat. Socialdemokraterna gör ett katastrofval. Något väntat är att Kongres Nowej Prawicy får fyra mandat. Hur KNP väljer att organisera sig i Europaparlamentet kommer bli mycket intressant. Partiet är en underlig kombination av mycket liberal ekonomisk politik (partiet är det enda i Europa som bekänner sig till någon variant av Österrikiska skolan) i kombination med partiledaren Korwin-Mikkes ibland excentriska och ibland djupt obehagliga manér. Kommer bli en joker i förhandlingarna om nya eller förändrade partigrupper men lutar med största säkerhet åt EFD.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema grupper: 4 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Slovakien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-tz6itk25WSA/U4MerKVCLaI/AAAAAAAAA2k/QtZrDtvIBZE/s1600/Slovakia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-tz6itk25WSA/U4MerKVCLaI/AAAAAAAAA2k/QtZrDtvIBZE/s1600/Slovakia.jpg" height="306" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Slovakien med rekordlågt valdeltagande (13%) överraskar en del. De konservativa blir tillsammans (det är ett gäng partier) större än styrande socialdemokraterna i SMER. Extremhögern i form av SNS och ännu mer extrema L-SNS kommer inte över spärren och valresultatet ligger i linje med vad man fått i ett par år nu. Således kommer SNS inte kunna figurera i en eventuell partigrupp med franska Front National vilket det varit tal om eftersom partierna ligger relativt nära varandra.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 0 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Tjeckien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-ZufMmfHnhk8/U4Mf6tA4UOI/AAAAAAAAA2w/X2odTiX5BFc/s1600/Czech.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-ZufMmfHnhk8/U4Mf6tA4UOI/AAAAAAAAA2w/X2odTiX5BFc/s1600/Czech.jpg" height="303" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Det tjeckiska valet innehåller både överraskningar och en del resultat som aldrig tycks förändras. Till den första kategorin hör liberala EU-skeptikerna i ANO2011 som blev största parti. Till den senare kategorin hör Kommunisterna i Böhmen och Moravia. Stabilt på tre mandat. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 0 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Ungern</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-WLpcFcRSmTY/U4MihLP9E2I/AAAAAAAAA28/Im0_NCcka1I/s1600/Hungary.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-WLpcFcRSmTY/U4MihLP9E2I/AAAAAAAAA28/Im0_NCcka1I/s1600/Hungary.jpg" height="307" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Ungerska valet domineras inte helt oväntat av Fidesz som får mer än varannan röst och landar på 51%. Fascistiska Jobbik blir andra största parti och Socialdemokraterna gör ett uruselt val, ännu än en gång.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 3 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Slovenien </b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-g906aPvalL0/U4MmPoM_ShI/AAAAAAAAA3I/U2zLnnstvTk/s1600/Slovenia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-g906aPvalL0/U4MmPoM_ShI/AAAAAAAAA3I/U2zLnnstvTk/s1600/Slovenia.jpg" height="301" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
I Slovenien vinner högern mycket stort. Nationalistpartiet SNS får som väntat inget mandat. Anti-korruptionspartiet Verjamen är valets uppstickare och är förklaringen till ett mandat under "others".</div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="" imageanchor="1"></a><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 0</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Kroatien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-1AFAjWOpAEU/U4MnLgDlCWI/AAAAAAAAA3Q/fHNXvXS4wDg/s1600/Croatia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-1AFAjWOpAEU/U4MnLgDlCWI/AAAAAAAAA3Q/fHNXvXS4wDg/s1600/Croatia.jpg" height="297" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
I det nya EU-landet Kroatien är det relativt jämnt mellan vänstern och högern. Även liberaler och gröna kniper varsitt mandat. I valet fick även en brokig valallians av flera partier HDSSB, Croatian Growth och HSP (Croatian party of rights) ett mandat. Partierna i denna allians är alla nationalist och högerextrema. Var för sig är partierna mycket små (runt 2%). Det är oklart i vilken grupp de kan tänkas passa men min gissning är att det skulle bli EAF, de är troligtvis för extrema för EFD.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 1 </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Rumänien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-dY6ocfw24EA/U4MpD0AaGGI/AAAAAAAAA3c/jPTQoUuQIck/s1600/Romania.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-dY6ocfw24EA/U4MpD0AaGGI/AAAAAAAAA3c/jPTQoUuQIck/s1600/Romania.jpg" height="293" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
I Rumänien sopar valalliansen av socialdemokratiska partier mattan med liberalerna och de konservativa. Högerextrema Storrumänska partiet är nu också helt utraderat efter att ha fört en tynande tillvaro i ganska många år. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 0</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>Bulgarien</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-8PK7I-TCwww/U4MsLCc0cpI/AAAAAAAAA3w/kyHilQIQAkY/s1600/Bulgaria.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-8PK7I-TCwww/U4MsLCc0cpI/AAAAAAAAA3w/kyHilQIQAkY/s1600/Bulgaria.jpg" height="301" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Jämnt mellan blocken och extremnationalistiska Ataka får 3% och kommer således inte in. En allians av regionala partier, minoritetspartier och andra som jag inte är bekant med tar sammanlagt tre mandat. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Potentiella mandat till högerextrema partigrupper: 0</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-6959072804081623222014-05-16T10:05:00.001+02:002014-05-16T10:24:19.003+02:00Ännu en valrörelse med SD i centrum<div style="text-align: justify;">
Då befann vi oss ännu i en valrörelse som handlade om Europapolitik. Förlåt nej. Så var vi ännu i en valrörelse som handlade om ett parti och ett parti enbart, Sverigedemokraterna. Det är det tredje valet i ordningen som helt domineras av detta parti. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Runt 2009/2010 när jag var ordförande för LUF minns jag att jag satte samman en rad utbildningsmaterial internt över hur vi skulle möta SD i debatter, deras åsikter och de frågor som skulle uppkomma. Min förhoppning då var vi kunde visa för elever och studenter att vi var förberedda och klarade av att ta debatten mot SD. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Stämningen i samhällsdebatten under 09/10 var stundtals tragikomisk. Partiledare efter partiledare trodde att de med blotta blicken kunde döda Åkesson i tv-sofforna. I mindre skala återupprepades detta i många skoldebatter. Om motdebattörerna ens behagade att dyka upp. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
På vissa platser i Skåne under valet 2010 bojkottade de rödgröna debatterna och SSU önskade få någon tramsig protestskrivelse uppläst av moderatorn. Publiken då? De var i överväldigande majoritet emot SD men verkade hysa förhoppningen att de andra partierna skulle göra sitt jobb och inte spela viktiga samt von oben.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Detta är mitt bestående intryck. Det finns en ganska liten grupp med människor som är övertygade om att bojkotter, protester som överträffar varandra och indignation är ett effektivt politiskt verktyg. Min förhoppning efter valrörelserna 2009/2010 var att man påläst och torrt utan fanfarer kunde bemöta och argumentera med SD. Visa för åskådare att man kunde ställa ett genomtänkt försvar för ett öppet och liberalt samhälle på fötterna. Det var vad jag själv försökte göra genom att ta ett antal <a href="http://youtu.be/XKSeoGJSxnU">debatter</a> mot SD-politiker. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Målet för mig var att denna högst ordinära metod skulle förta lite av spänningen kring uppstickaren och därmed förskjuta tillbaka uppmärksamheten till de viktiga konfliktfrågorna i svensk politik.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den förhoppningen hyste jag en bit in på mandatperioden. Tyvärr har inte mycket hänt sedan dessa. Vissa av SD:s motståndare verkar fortfarande tro det finns någon sorts samband mellan intensitet av deras förlöjligande, hån, högljuddhet och minskat stöd för samma parti.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
De föregående fyra åren har präglats av upprepningar. Samma klick av patosdrypande människor tror att det är någon sorts demokratisk allmosa att visa finger till SD och upprepa hur dumma de är. Det kan inte vara något annat än politisk narcissism på hög nivå då effekten på väljarkåren tycks vara obefintlig. Möjligen gynnar det rentav SD på marginalen.<br />
<br />
Det finns två faktorer som gör att ett parti som SD har någon sorts varaktig attraktionskraft hos väljarna. Det ena är att deras frågor (eller partiet, och därigenom frågorna) hamnar i rampljuset. Det andra är att partiet upplevs som en viktig motpart till alla andra. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Låt mig upprepa: SD bibehåller sin relevans genom uppmärksamheten, att deras frågor görs centrala och upplevelsen att de är den viktigaste motparten i svensk politik.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Protesterna mot SD under denna valrörelse skulle man nästan kunna tro är arrangerade av SD:s riksdagskansli. De självförhärligande människorna som tror de gör något för den goda saken levererar upprepade framsidor i tidningarna där sverigedemokrater gör ledsna hundansikten och beklagar sig över hur deras möten förhindras. Och det som kunde bli ensamma, blåsiga och högst ordinära torgmöten för de närmast sörjande blir riksnyheter. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vilken pr-kupp. Och inte vilken riksnyhet som helst! Vanliga personer som inte tar ledigt för att ropa saker åt partiföreträdare ser att här finns ett parti som motarbetas på ett helt unikt sätt. Istället för att förpassas till marginalen får SD spela huvudrollsinnehavare, gång på gång. <br />
<br />
De senaste fyra åren i svensk politik skulle man kunna tro handlade om två block: SD och de andra. Ett parti som inte fått igenom en enda fråga (knappast heller kommunalt) under innevarande mandatperiod och inte kommer få igenom en enda fråga under nästa mandatperiod har fått sätta tonen för svensk politik. Åtta år av symbolpolitik alltså.<br />
<br />
Och det är inte bara den praktiskt tillämpade politiken som präglats av SD. Samhällsdebatten har på så många sätt anpassats, radikaliserats och förvrängs av SD:s närvaro i riksdagen. Frågor vars skärningspunkt ligger på axeln vänster/höger har fått stå åt sidan. Istället har identitetspolitik fått vind i seglen. SD får sätta tonen för dramaturgin och alla följer med. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
De som säger sig vara SD största fiender har ofrivilligt blivit den främsta garanten för att SD hålls relevanta, fräscha och prioriterade för etablissemangskritikern. De har fått den gyllene positionen som många partiforskare hävdar är ett av de högerextrema partiernas framgångsrecept: den självklara motpolen i ett politiskt system.<br />
<br />
Årets europavalrörelse påminner tragiskt nog om föregående valrörelser. Detta trots att SD i mätningar ligger en bra bit under de siffror de får i mätningarna inför riksdagsvalet. Deras centrala position förstärks dessutom av det ofta (<a href="http://timbro.se/allmant/rapporter/vinner-populisterna-europaparlamentsvalet">felaktigt</a>) upprepade påståendet att det är de högerextrema som är huvudmotståndare i årets val. <br />
<br />
Sällan har ett så litet och obetydligt parti så många att tacka för så mycket. <br />
<br /></div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-16506761335310728562014-04-14T17:57:00.002+02:002014-04-14T17:58:45.209+02:00Greider om Ukraina: inte lika illa som Linderborg, men nästan.<div style="text-align: justify;">
Vad är den främsta skillnaden mellan Ukraina och Polen? Utöver helt uppenbara saker som deras geografiska placering, språk, historia och framförallt tid som självständigt land förenar mycket dem. De var båda under lång tid helt dominerade av Sovjetunionen. Polen som på pappret självständigt land, Ukraina som en Sovjetisk delrepublik. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Men sedan 1990-talet har otroligt mycket hänt. Under början av detta decennium var Ukrainas ekonomi större än Polens. Idag är Polens ekonomi mer än dubbelt så stor som Ukrainas. En utveckling som inneburit enormt mycket för polackers livsvillkor och möjligheter. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Göran Greider <a href="http://dalademokraten.se/2014/04/14/ukrainakrisen-forvarras/">skriver idag</a> Dalademokraten något som enklast kan beskrivas som en utveckling av kålsuparteorin: Ukraina är klämt mellan två politiska intressesfärer, Ryssland och EU och båda dessa sfärer utövar negativa påtryckningar på landet. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Visst, erkänner Greider, Ryssland har ju faktiskt ockuperat delar av landet och har ett finger med i spelet när beväpnade grupper ockuperar offentliga byggnader i östra Ukraina. Men i praktiken gör Ryssland samma sak som EU: kämpar om Ukraina som en geopolitisk spelbricka.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Enligt denna kålsuparteorins premisser är det alltså ingen större (praktisk) skillnad på att ockupera och utpressa landet eller att söka få landet att på frivillig väg skriva under ett associationsavtal som öppnar upp för handel och politiskt samarbete. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Som en något udda komponent i denna kålsuparteori väljer Greider att skriva om EU:s okänslighet inför ukrainarnas "östliga hemhörighet":</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Men jag menar att det är uppenbart att EU länge har agerat okänsligt när
man gärna velat inkorporera Ukraina i vad som måste kallas EUs
intressesfär. Det är okänsligt därför att en betydande del av Ukrainas
befolkning snarare känner sig ha en östlig hemhörighet.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ukrainarna är inte gjorda av porslin och det finns ingen mystisk "östlig hemhörighet" som skulle fördärva ukrainarna eller kränka deras slaviska hjärtan. Det är denna typ av språkbruk som den ryske filosofen Alexander Dugin och exempelvis nationalbolsjeviker brukar sig av för att markera distans mellan Östeuropa och Västeuropa. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Givetvis finns inget nollsummespel mellan att öppna upp sig mot EU, dessa marknader och politiska samarbeten, och att samarbeta, handla och samverka med Ryssland. Sådan nollsummespelsretorik får troligtvis bara medhåll från Kreml, inte från ukrainarna själva. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ukrainarna är like lite som någon annan dömda till ett nollsummespel mellan regionala identiteter. Valet av denna vinkeln för att påtala EU:s "okänslighet" är precis det en Dugin eller varför inte en Huntington skulle göra för att döma ukrainarna till en regionalpolitisk fångenskap. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad Ukraina
saknat som Polackerna nu i mer än ett decennium tagit för givet är
tillgången till den europeiska kontinentens politiska och ekonomiska
utveckling. Möjligheten att arbeta och röra sig fritt i Europa. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det Greider syftar på när han skriver om EU:s "okänsliga" inkorporering i "EU:s intressesfär" är inget annat än delaktighet i en politisk och ekonomisk gemenskap (nåväl, en liten bit av den) som skulle öppna upp Ukraina för ett Europa som har haft en enormt positiv inverkan på de andra länder som har ett förflutet som sovjetiska vasaller. <br />
<br />
Vad Greider och även Linderborg ger uttryck för är en oroväckande flathet inför den radikala skillnad i utveckling som ägt rum mellan länder som Polen och Ukraina. Likställandet av EU och Ryssland är en stark lampa som lyser upp Greiders ideologiska hemvist, men det skymmer sikten för den verklighet som idag skiljer Ukraina från just Polen: ekonomisk utveckling, minskad korruption och mer öppenhet. <br />
<br />
Greider kanske kan tjäna som föredöme för Linderborg i hur han förhåller sig till den ukrainska regeringens inställning till de högerextrema: det är ett olöst problem som inte kan ignoreras, inte ett sätt att avfärda Majdanprotesterna. Men när han anklagar Bildt för "retorik från kalla krigets dagar" och några minuter innan det skriver om hur EU är okänsligt inför "östlig hemhörighet" undrar man vem som är mest fast i 1900-talet. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-55327671912390164912014-03-05T14:44:00.001+01:002014-03-21T12:20:44.546+01:00Det där med hyckleri<div style="text-align: justify;">
Det kan inte vara lätt att tillhöra den vänster som Åsa Linderborg tillhör. Sliten mellan väst som domineras av EU/NATO och Ryssland. Resultatet blir då ett mumlande om att alla är lika goda kålsupare och att det behövs en "tredje väg". </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article18478974.ab">Hennes artikel</a> om Ukraina är upprörande av två skäl: dels är det ett uttryck för att problematiskt historierevisionism. Och i sin iver att anklaga andra för hyckleri gör hon precis detsamma, det är bara att läsa hennes artikel om den arabiska våren för att förstå varför. <br />
<br />
Jag måste erkänna att jag är part i målet. Min farmor föddes i östra Ukraina, utanför Sumy. Hennes bröder var ukrainska nationalister som spenderade flera år i Gulag. Den ena av dem bosatte sig senare på Krim. Min farfar föddes i västra Ukraina, i Rovno, och hans släkt mördades av den ukrainska extremhöger vars arvtagare vi idag ser i Svoboda och den "högra sektorn". Därför är jag om någon orolig för det utrymme Svoboda fått i den ukrainska oppositionen. De påminner - som Linderborg helt korrekt skriver - om Ukrainas absolut mörkaste förflutna. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vi tar artikeln bit för bit. För även om Linderborgs artikel är en lång ökenvandring i jakt på en meningsfull idé så blir det i själva verket en serie relativiseringar. Och den inleds med att plocka ut Sovjetunionen från ansvaret för andra världskriget: </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
"Snyder, som är känd för att driva den originella tesen att Tyskland och Sovjet tillsammans startade andra världskriget"<br />
<br />
Den tesen är i själva verket inte ens särskilt originell, eller ens Snyders. Låt oss rekapitulera högstadiehistoria: Tyskland annekterar 1939 Tjeckoslovakien, med förevändningen att de skyddar den tyska minoriteten i landet. Molotov-Ribbentrop pakten skrivs under med Sovjetunionen, delningen av Polen genomförs senare i september 1939 då både Tyskland (1 september) och Sovjetunionen (17 september) anfaller Polen. En pikant detalj i sammanhanget: den sovjetiska regimen motiverade i September 1939 sitt anfall mot östra Polen med att man var tvungen att skydda den ukrainska och vitryska minoriteten i landet. <br />
<br />
Efter denna historierevisionistiska inledning går Linderborg vidare till lägesbeskrivningen av debatten i Sverige:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"I svensk debatt och nyhetsbevakning ter sig frågan om Ukraina rätt
enkel. Russofobin bestämmer infallsvinklar och faktaurval: det är
Ryssland som är roten till det onda, medan den västvänliga oppositionen
vägleds av en fram till nu uppdämd frihetslängtan."</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men i nuläget är nyhetsbevakningen begränsad till invasionen av Krim, en del av Ukraina. Det finns ingen förmildrande omständighet här. Det är därför Kreml gör allt för att konstruera sådana förmildrande omständigheter, varav flera förekommer direkt i Linderborgs artikel (Ryska är inte längre minoritetesspråk på Krim, vilket torde göra exakt noll skillnad eftersom en majoritet av befolkningen talar ryska). Det är inte "russofobi" att beskriva Ryssland som den aggressiva parten som har ockuperat ett annat land. Dessutom har man blockerat gränsövergångar och krävt att ukrainska militära styrkor avväpnas. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
Den bärande tesen i Linderborgs artikel är att vi i väst är hycklare eftersom vi bara "noterar" de högerextremas närvaro i den ukrainska oppositionen (numera styret). Men stämmer verkligen det? Det har varit tydligt och uppenbart från början vilka oppositionen består av. I stort sett varje artikel om oppositionen har innehållit påminnelsen att Svoboda är en del av denna. Vad mer ska man göra? Ska man ignorera varje demokratirörelse för att den innehåller (och de finns i varje rörelse) element som har helt andra syften?</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
Tack och lov är extremhögern i minoritet, och kommer så förbli även efter ett val. Det är skäl att utöva påtryckningar på den ukrainska politiken men det är inte skäl nog att förminska det som nu har hänt i landet. <br />
<br />
Det är intressant att Linderborg tycker att inställningen i Sverige är ett sådant "monstruöst hyckleri". Låt mig påminna om Linderborgs <a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article12530900.ab">ord</a> mitt under den arabiska våren:<br />
<br />
"<b id="yui_3_12_0_2_1394022877878_909">De folkliga resningarna</b> i
Mellanöstern borde framkalla samma ovillkorliga entusiasm som
Berlinmurens fall eller den orangea revolutionen i Ukraina, men den
västliga elitens reaktioner är minst sagt avvaktande. Man försöker hålla
god min, men skräcken grinar igenom."<br />
<br />
Var är Linderborgs ovillkorliga entusiasm idag? Noterar jag månne ett stycke "monstruöst hyckleri" från Linderborgs sida? Låt oss komma ihåg att det finns en avgörande skillnad mellan protesterna i Ukraina och de i exempelvis Egypten: I det första fallet är de högerextrema i minoritet. Svoboda får ca 10% av rösterna och är i dagens regering en minoritet. I det senare fallet har islamisterna i muslimska brödraskapet och salafiterna enkel majoritet. Trots det gick entusiasmen i exempelvis svensk press inte att ta miste på under arabiska våren. Linderborg går så långt som att mena att det inte kommer gå att stävja de högerextrema i Ukraina:</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br />
"Den som tror att den andra delen av regeringen, Fäderneslandsförbundet,
ska kunna tämja dessa ”radikaler”, ringa in dem, uppfostra dem att ta
demokratiskt ansvar, är blåögd. Och principlös"</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br />
Exakt vad tyder på att de inte skulle gå att stävja, eller marginalisera dem? Det har hänt i flera andra östeuropeiska länder som befunnit sig i kaotiska perioder som Slovakien, Polen och Rumänien. Varför skulle det inte gå i Ukraina? </div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
Tänk om Linderborg vore lika vaksam och orolig över de islamistiska elementen i den arabiska våren som hon är för de högerextrema under protesterna i Ukraina. Då hade man kunnat gå så långt som att anta att hon faktiskt är konsekvent. <br />
<br />
Linderborg varnar vidare för historielösheten i att jämföra Putin med Hitler, och det är sant, det är en riktigt smaklös och meningslös jämförelse. Men på kuppen gör sig Linderborg till ett stycke historielöshet på egen hand. Hon påminner flera gånger i artikeln om den ukrainska extremhögerns roll under kriget, likaså Tysklands. Men Sovjetunionens blodiga historia i Ukraina. Som definitivt spelar in i den helt nödvändiga förståelse man behöver anlägga för att förstå Rysslands relation med ALLA dess grannländer, den är helt frånvarande. <br />
<br />
Det var Sovjetunionen som ansvarade för den stora svälten (Holodmor) i Ukraina på 30-talet då miljoner människor dog som ett resultat av en medveten Sovjetisk politik. Hundratusentals som inte dog i svälten avrättades eller skickades till Gulag. Denna integrala del av den rysk/ukrainska historien passerar helt obemärkt i Linderborgs artikel. </div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
Lika obemärkt passerar Linderborg det faktum att det 1918 etablerades en självständig Ukrainsk folkrepublik som sedan prompt annekterades 1921 av Sovjetunionen. Att i en artikel där man anklagar andra för historielöshet, ställa sig så endimensionellt och oförstående inför Ukrainas historia, leder tankarna till att den där omtanken om det ukrainska folket och en "tredje väg" - egentligen bara är tomma ord. <br />
<br />
Enligt Linderborg är alla lika goda kålsupare. Antingen är oligarkerna västvänliga eller ryssvänliga. Det är som om två decennier i Östeuropa helt passerat Linderborg förbi utan att hon tagit någon notis om det som hänt. Under början av 90-talet var Ukrainas ekonomi större än Polens, idag är polens ekonomi dubbelt så stor som Ukraina. EU och närmandet till väst har, i alla avseenden, varit välgörande för många östeuropeiska länder. Korruptionen har minskat, välståndet ökat och man har fått stabila och välfungerande rättsstater. </div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
I Östeuropa finns inte utrymme för någon "tredje väg". Alla vet att var man befinner sig geografiskt, inklämda mellan två jättar. Och man vet vad dessa två jättar står för. Geopolitiken kan inte plockas ut ur ekvationen. Det finns ingen realistisk tredje väg där man inte kan förhålla sig helt oberoende till antingen Ryssland eller EU. </div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
Det är ett val mellan närhet till den ena eller andra. Att i sammanhanget då kalla EU:s inflytande på Östeuropa för "EU:s nykoloniala marknadslösningar" är inget annat än att spotta på den mödosamma marsch från kleptokrati och planekonomi som man gjort under två decennier. Det är en marsch som Ukraina av olika skäl förvägrats eller misslyckats med. </div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
</div>
<div id="yui_3_12_0_2_1394022240052_1607" style="text-align: justify;">
<br />
Linderborg efterfrågade att man skulle kunna hålla flera tanker i huvudet samtidigt och jag undrar varför hon inte kan göra det själv? Det går att se problemen med den ukrainska oppositionen, vara kategorisk motståndare till Rysslands invasion och samtidigt inse att Ukrainas folk skulle tjäna på att närma sig ett Europa de varit förvägrade. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-26124558942751069442014-01-31T10:31:00.000+01:002014-01-31T10:31:41.106+01:00HD 8/11 2012<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--></div>
<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Table Normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
</style>
<![endif]-->
</div>
<h1 style="text-align: justify;">
En faders insikt</h1>
<div style="text-align: justify;">
<span class="time">Publicerad 8 november 2012 i Helsingborgs Dagblad</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Min faster lämnade</b> Polen för 30 år sedan och emigrerade
till USA. Häromåret gjorde hon sitt första besök i hemlandet sedan flytten. När
jag träffade henne då, för första gången någonsin, passade jag på att fråga
henne vad hon mindes av sin far, min farfar, som hastigt dog 1960 när hon var
15 år gammal. Min pappa var bara två år gammal då och har därför inga minnen av
honom alls.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Min faster berättade att hon inte mindes mycket mer än några små fragment.
Efter sig lämnade han tre barn och sin fru, min farmor, som då försörjde och
tog hand om hela familjen. Ingen lätt uppgift i efterkrigstidens Polen. Min
farfar arbetade mycket och intensivt. Han var divisionsstabschef i Röda armén under
andra världskriget, förlorade hela sin släkt i kriget och intog senare Berlin
tillsammans med ryssarna år1945. Efter kriget var han först militär och
därefter högt uppsatt statstjänsteman tills han dog.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Särskilt ett minne av min farfar är klart och tydligt hos min faster. Det
var en dag när hennes pappa skulle köra henne till en ny skola i Warszawa. Han
hade vid avlämnandet, bestämt och ärligt, sagt följande till henne: ”Du måste
skaffa dig en utbildning, det och en ordentlig karriär. Du ska inte vara beroende
av en man. Allt du gör kommer att bedömas dubbelt så hårt som när en man gör
det. Därför måste du vara dubbelt så bra som alla andra.” Orden har stannat med henne hela livet. Hon återberättade dem för mig som om
hon hade hört dem igår. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Min vän Qaisar </b>berättade för mig att få en dotter förändrar
en mans perspektiv. Det sägs att föräldrar ofta ser världen genom sina barns
ögon. Och vuxna män får plötsligt möjligheten att se världen genom en liten
tjejs ögon. Någonstans tror jag att min farfar insåg detsamma när han, lika
gammal som jag, vid 27 års ålder, blev far till en dotter. Min egen dotter är
ännu väldigt liten. Varenda upptäckt hon gör av världen skänker mig euforisk
glädje, jag ser vad hon ser. Jag hoppas den inlevelsen inte försvinner.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Min farfar såg i samhället omkring sig de villkor kvinnor har i livet. Han,
likt jag idag, insåg att kvinnor oftare än män bedöms utifrån sin
könstillhörighet, att de måste övervinna detta för att kunna bedömas som
individer. Det är en värdefull insikt som förhoppningsvis många män får när de
får döttrar. Faderskap är en genväg, men givetvis inte den enda vägen, till
samma insikt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Sedan ska man inte glömma att en känsla av att ha ett sämre utgångsläge
mycket väl kan leda till att man faktiskt anstränger sig dubbelt så mycket. På
många av de högre utbildningarna i Sverige dominerar kvinnor i dag. Flickor får
bättre betyg i både grundskolan och på gymnasiet medan pojkar halkar efter. Ett
mönster som består även på högskolan.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Mycket har alltså</b> förändrats sedan min farfar gav sitt råd
till min faster på 50-talet. I dag är möjligheterna för kvinnor att ta sig fram
i samhället betydligt bättre än då, men på många platser i världen förväntas
och tvingas kvinnor fortfarande i första hand uppfylla en roll. Det kanske kan förändras
om fler män såg att deras döttrar, likt de själva, kommer växa upp med drömmar
och förhoppningar som inte ryms inom könsrollens tvingande värld.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
(Detta är alltså en del i att publicera alla artiklar som hittills inte hamnat på bloggen, vissa är äldre, andra nyare). </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-12725225914369514372014-01-31T10:24:00.001+01:002014-01-31T10:29:55.369+01:00HD 11/10 2012<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--></div>
<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Table Normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
</style>
<![endif]-->
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 24.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 18.0pt;">Passionen behövs också i
politikers liv</span></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="time">Publicerad 11 oktober 2012 i Helsingborgs Dagblad</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Colleen Lachowicz</b> är en lokalpolitiker för demokraterna i
Maine. Under hösten kandiderar hon till posten som delstatssenator med målet
att förändra delstatens sjukvårdspolitik. Hennes person hade knappast rönt
någon uppmärksamhet utanför Maine om det inte vore för att hon spelade
onlinespelet World of Warcraft.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I en nyhet som spridits världen över beskrivs hur Lachowicz motståndare i
det republikanska partiet på en hemsida med namnet ”Colleens World” samlat
kommentarer hon gjort på olika forum. En stor andel av dessa handlar om hennes
karaktär i World of Warcraft. Den kritiska vinkeln är att en seriös politiker
inte kan hålla på och leka i fantasivärldar. På sidan finns ett antal
kommentarer där hon uppenbarligen skriver om sitt spelande men som vrids till
att handla om hennes roll som politiker i delstaten. Maine behöver en
delstatssenator som lever i den verkliga världen, menar kritikerna.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Det är uppenbarligen inte lätt för politiker att ha ett privatliv, med
intressen och passioner. Politikers främsta uppgift är självklart att utföra
det uppdrag de har valts till. Det kan givetvis finnas saker i deras privatliv
som gör dem direkt olämpliga att vara folkvalda, exempelvis kriminell
verksamhet eller jäv. Gränsen kan vara otydlig. Men valet av fritidsintressen
kan knappast göra en politiker olämplig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Men tendensen</b> att skjuta sig in på politikers privatliv är
varken ny eller enbart amerikansk. Hårdgranskningen av politiker får ibland
orimliga proportioner. Och på lång sikt finns det ett demokratiskt problem
här. Under 1960-talet var nästan en fjärdedel av Sveriges myndiga befolkning
medlemmar i något parti. Idag är medlemssiffrorna inget att skryta om. Men
något har inte förändrats: Partierna har fortfarande en väldigt stor makt över
samhället.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Om allt färre är partipolitiskt engagerade blir det svårare för partierna
att tillsätta platser i kommuner, landsting och riksdag. Dessutom blir
representationen sämre. Färre personer med likartad bakgrund. Att ha en liten
elitgrupp av formpressade politiker är ett problem.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dessutom kommer medborgare dra sig för att bli politiker om de märker att
det ställs omänskliga krav eller om politiker granskas på märkliga
grunder. Om medier och politiska motståndare kräver fläckfria människor
utan förflutet kommer man få politiker som är därefter: ansiktslösa och gråa
politruker. Politiker som inte vågar visa upp sig som människor utan bara som
försiktiga yrkespolitiker.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Colleen Lachowicz i</b> Maine må vara en urusel politiker med
dåliga politiska förslag. Men då är det detta som ska vara i fokus. Om
politiker inte tillåts ha ett privatliv kommer de inte heller våga vara
personliga i det politiska. Och om det är något som vitaliserar demokratin så är
det politiker som väljare kan förhålla sig till, även på ett personligt plan.
Politiker som upplevs vara av kött och blod. Det kanske inte går att vända
partiernas vikande medlemssiffror men då är det än mer viktigt att de som är
kvar tillåts vara människor vid sidan om politikerrollen.<br />
<br />
(Detta är alltså en del i att publicera alla artiklar som hittills inte hamnat på bloggen, vissa är äldre, andra nyare).</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-37598821083189368652013-09-12T10:50:00.005+02:002013-09-12T10:50:56.874+02:00Vad menar man med "strukturer" egentligen? <div style="text-align: justify;">
<a href="http://www.liberaldebatt.se/2013/08/strukturalismen-styr-oss/">Skriver</a> i Liberal Debatt om strukturer och i synnerhet förtryckande strukturer och hur dessa begrepp kan förstås från liberal horisont:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<strong style="font-size: 13px;"></strong>När man i samhällsdebatten 2013 talar om sådant som ”strukturer” blir
det ofta förvirrat. Det talas om förtryckande, normerande, vita,
heterosexuella och kapitalistiska strukturer. Men få förklarar vad de
menar med en ”struktur”. Resultatet blir att orden i vissa sammanhang
blir röda skynken och ideologiska slagträn. Många vet inte riktigt
vilken typ av teori och idé de har att göra med. Vilket oftast slutar
med att man antingen ignorerar termerna, anammar dem okritiskt eller
slår sig ifrån dem med hänvisning till deras ursprung till vänster på
den politiska skalan.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Låt mig försöka göra en kort definition. Med ”strukturer” menar man
att samhället är ordnat efter system och att dessa system innefattar
språk, samhällen, individen, ekonomin och relationerna dem emellan. Och
nästintill alltid förstås dessa relationer som maktrelationer.
Arbetssäljare och arbetsköpare, män och kvinnor, kolonialist och
koloniserad, vit och icke-vit etc.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Strukturalismen som teori och vetenskap har dock andra rötter. Det
var lingvisten Ferdinand de Saussure som delade upp språket i det
grammatiska språket (langue) och dess kulturella och meningsbärande del
(parole). Med Saussure började man med större intensitet försöka sig på
att förstå att maktrelationerna, det vill säga ”strukturerna”, även
existerade i själva språket och inbäddat i våra sociala och kulturella
system.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Vi reproducerar, enligt denna teoris tänkare som Derrida och
Foucault, således maktrelationer omedvetet. Genom språk och signaler
signalerar vi vem som har makten och vilka normer som gäller. Till detta
kan man även koppla Lacans psykoanalytiska idéer, postkoloniala
författare som Fanon och en rad andra tänkare, företrädesvis på
vänsterkanten, som applicerade olika strukturalistiska förhållningssätt
på alltifrån socialantropologi, litteraturvetenskap, statsvetenskap och
ekonomisk historia.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
I takt med att marxism-leninismens historiska materialism, det vill
säga samhället förstått som en serie ekonomiska maktrelationer, tappade i
förklaringsvärde på grund av Sovjetunionens haveri, vände man sig under
efterkrigstiden frenetiskt efter andra teorier. Vad vi har att göra med
är en förhållandevis bred och löst sammanhängande serie tänkare,
trender och discipliner.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är här vi befinner oss 2013. Vänsterns ideologiska utveckling kan
liknas vid ett stort träd där det existerar många små grenar och
utlöpare. Strukturalismen, eller det sätt ordet används i praktiken, är
något av ett samlingsnamn för att förklara makt och maktrelationer i
samhället. Och om det är något som förenar alla vänsterns idéer, från de
historiematerialistiska till dagens intersektionella analys är att
samhället och allt inom det kan förklaras utifrån maktrelationer och
analysen av dessa.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Hur kan man som liberal förhålla sig till dessa idéer som i någon
form har fått en nästintill oemotsagd och allmängiltig status på
Sveriges samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
En vettig inställning till strukturella idéer, oavsett hur och på vad
de appliceras, är att försöka bena ut de deskriptiva och normativa
delarna. Vilket förklaringsvärde har egentligen teorierna för att
förklara människor, deras relationer och samhällena de bor inom? Det
tåls att diskuteras, ifrågasättas och ställas mot andra alternativa
förklaringsmodeller. Och finns det inom den strukturella analysen ett
manifest eller dolt normativt syfte, det vill säga en utsaga om hur det
bör vara? Oavsett hur man ställer sig till analysen som sådan är det
viktigt att man försöker förstå dess förklaringsvärde och dess
eventuella anspråk på förändring.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Den största faran med vilken samhällsteori som helst är att den ges
totalt förklaringsvärde. Om det är något den liberala filosofen Isaiah
Berlin lärt oss genom sin försiktiga liberalism är att bedöma frågor
från fall till fall och att akta sig för totala teorier, vare sig de
säger sig förklara verkligheten enkelt eller lättvindigt föreskriva
förändringar av den. En liberal bör inte reflexmässigt vända sig emot
alla idéer bara för att de råkar komma från vänsterkanten. Kanske är det
på dagens universitet och högskolor helt omöjligt att göra det. Men vad
man då bör göra är att skapa sig en medvetenhet om idéernas historia,
förstå och ifrågasätta deras förklaringsvärde samt begripa vad de
faktiskt vill förändra politiskt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det här blir alltså ingen argsint text mot strukturella analyser av
samhället. I det senaste årets samhällsdebatter om rasism har jag ofta
diskuterat med journalister som bekvämt vill förstå liberaler som de som
enbart ser individer, svävande i tomma intet, medan vänstern är ett
gäng kloka sociologer som förstår att människan är inbäddad i kulturer,
miljöer och historia. Det är en tråkig förenkling som tyvärr vittnar om
att strukturella idéer har kommit att bli synonyma med att förstå
människan bortom hennes individualitet, val och autonomi.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det behövs en mer matig liberal analys som inte enbart är
materialistisk, det vill säga förstår samhället som ekonomiska
transaktioner, kostnader och rationella val. Dessa utgör ett stabilt
fundament för liberalismen men det bör inte utesluta en egen,
vetenskapligt gedigen, förståelse av det som motiverar, driver och
förändrar samhällen och människor.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är olyckligt att alltifrån sociologin till litteraturvetenskapen
numera är helt dominerade av vänstern. Det vittnar om vilken
framgångsrik metamorfos vänstern genomgick när man kastade
marxism-leninismens motbevisade teser på historiens skräphög och ersatte
dem med ett finmaskigt nät av teorier för att förklara språk, kön,
etnicitet och allt däremellan. Det är detta nät som är strukturalismen
och som har kommit att bli så allmängiltigt att även en niondeklassare
obekymrat och utan att reflektera kan tala om ”strukturerna som styr
oss”. Kanske är det dags att förstå att det också är ”strukturalismen
som styr oss”.</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-76241028927263041392013-09-12T10:48:00.000+02:002013-09-12T10:48:01.633+02:00Förföljerserna av kristna minner om mellanösterns judiska historia<div style="text-align: justify;">
<a href="http://hd.se/ledare/2013/09/12/minoriteternas-utsatthet/">Skriver</a> krönika i Helsinborgs Dagblad om hur förföljelserna av kristna i Mellanöstern påminner om den nästintill totala etniska rensning som regionens judar utsattes för under 1900-talet:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Iraks sista sju judar fick oväntad, och oönskad, uppmärksamhet häromåret när de namngavs i ett dokument släppt av Wikileaks. Under början av förra seklet var en tredjedel av Bagdads befolkning judisk. Många släkter hade levt på samma plats sedan Babylons tid. I Libyen har den sista juden bommat igen synagogan och lämnat landet. Samma med Jemen där kanske den siste församlingsledaren mördades på öppen gata 2012. Hans familj har flytt landet.<br /><br />I Egypten bodde efter andra världskriget närmare 100 000 judar. I dag är de ett dussin, deras tragiska öde visades nyligen i en vågad dokumentär av den egyptiske regissören Amir Ramses. Samma berättelser hör man från många andra länder i Mellanöstern.<br /><br />De sista spillrorna av denna tvåtusenåriga historia flyr i lönndom till USA, Europa eller Israel. Från ett befolkningsantal i Mellanöstern på närmare en miljon 1945 ligger de samtida uppskattningarna på omkring 25 000 judar sammanlagt i hela regionen, enligt författaren Reeva Spector Simon som skrivit om judar i Mellanöstern och Nordafrika i modern tid.</blockquote>
</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-83359118821224822182013-07-06T11:50:00.000+02:002013-07-07T17:17:17.119+02:00Vit och helt lost<div style="text-align: justify;">
"Jag får krupp av <b>Johanna Langhorsts</b> bok <i id="yui_3_10_3_13_1373101620072_15">Förortshat" </i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i id="yui_3_10_3_13_1373101620072_15"><br /></i></div>
<div style="text-align: justify;">
Så inleder Lidija Praizovic sin <a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article17071394.ab">recension</a> av Langhorts bok om Förortshatet. Den bok som skulle dra lans för den missförstådda förorten har alltså gjort sig skyldig till det värsta av brott: rasism. Rubriken på recensionen anspelar, helt omedvetet, på titeln till min bok, Välviljans rasism. Langhorst gör sig, enligt Praizovic, skyldig till välvillig vit rasism. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är med en blandad känsla av skadeglädje och medlidande jag följer konvulsionerna på vänsterkanten. I tidningen Bang går striden mellan vita och icke-vita feminister. Den postkoloniala förståelsen i samhället har skapat en strid utan vinnare. Den vita huden gör vissa oförstående inför de icke-vitas problem. Lite som kritiken mot medelklassen som inte, på riktigt i varje fall, förstår djupet av arbetarerfarenheten. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Praizovic rasfixerade blick har blommat ut fullt. Hon går på en kurs om skrivande med "erfarenhet av rasifiering" men konstaterar uppgivet att: "Då var vi ett par som sa ifrån: att det finns ett avgrundsdjupt glapp
mellan att enbart ha ideologiskt intresse för antirasism och ha
livslång, kroppslig erfarenhet av rasism."<br />
<br />
Vänstern är tillbaka i 70-talets ångestladdade motsättning mellan att uppleva klassamhället eller bara teoretisera kring det. Då premierades klasserfarenheten, nu är det den kroppsliga erfarenheten av rasism som skapar den genuina förståelsen för kampen. Men på 70-talet kunde man faktiskt skaffa sig ett arbetaryrke och bli en del av arbetarklassen, det är svårare att byta hudfärg.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Uppmaningen blir därför: Håll käft vita antirasister! Praizovic skriver: "Att det att göra gott som vit svensk just kan vara att låta bli att ta upp den antirasistiska klasskampsmegafonen och bröla". Det är en stark uppmaning till alla de "vita" (definitionen hänger fortfarande oprecist i luften) antirasisterna. De måste kännas förvirrat att på grund av sin hudfärg uppmanas att abdikera deltagande i en strid där målet ändå är att göra hudfärgen till irrelevant. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den här striden påminner mig om varför, en möjligen naiv, meritokratiskt orienterad borgerlighet är en så mycket mer harmonisk plats. Här lever vi förvisso med hierarkier och gamla maktkoncentrationer. Men vi har i varje fall en ideologisk övertygelse om att vi bör se bortom det medfödda och lägga vikt på handlingen, det meritokratiska. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Inom vänstern borrar man idag ned sig i det nedärvda. Det är en sorts lidandets adelskap. Och det är bara vissa som är födda med rätt adelstitlar. Icke-vit, arbetarklass, kvinna etc. Ju fler adelstitlar ju mer rätt har man att tala och ju mer tyngd får orden. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Medan man länge får leta bland liberaler och konservativa efter adelstitlar, och längst efter de adelstitlar som faktiskt skänker fördelar, har man inom vänstern, tack vare intersektionaliteten, bara ökat antalet adelstitlar. Och längst ned i hierarkin står den vita medelklassen. Fel hudfärg, fel föräldrar, fel samhällsklass. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och på Praizovic verkar det inte spela någon roll vilken avsikt man har. Vitheten gör Langhorst till en elefant i porslinsbutiken som snubblar, rasifierar och exotiserar den andre. "Om den vita medelklassen är de som ska formulera och föra förortskampen
kommer den onekligen att hamna fel och vara irrelevant för de människor
den säger sig gälla" skriver Praizovic. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är slut nu vita twittrare, kulturskribent, ledarskribent, tyckare och politiker. Ni har fel entrébiljett till den här striden. Och om ni mot bättre vetande ger er in i de här frågorna i framtiden, var då inte förvånade när någon knackar er på axeln, pekar på er hudfärg och förklarar: "Du kan gå nu". </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-79523936056332047422013-06-27T13:47:00.002+02:002013-06-27T14:13:06.671+02:00Varför är högerextrema partier inte framgångsrika?<div style="text-align: justify;">
I förra inlägget skrev jag om varför högerextrema partier lyckas och vilka förklaringar man använt för att förstå denna process. Men vad säger forskningen om misslyckanden? Inte mycket tyvärr. Därför skrev jag min masteruppsats på detta tema. Eftersom det vanliga inom forskningen av högerextrema partier är att man undersöker varför partierna lyckas eller inte blev jag intresserad av varför de ibland lyckas och <i>sedan</i> misslyckas. Det vill säga vad driver tidigare framgångsrika (med framgångsrik menar jag att de kommit in parlamentet) partier till att misslyckas (att trilla ut ur parlament). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag använde Östeuropa under perioden 1989-2012 som studieområde och tittade närmare på sex partier som föll in under kriteriet ovan. I studien ingick Polska LPR, Tjeckiska RMS, Slovakiska SNS, Ungerska MIEP, och rumänska PUNAR samt PRM.<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Indirekt ger min uppsats stöd till tesen (som anfördes i förra inlägget) att det är supplyfaktorer som är avgörande för om ett högerextremt parti lyckas eller misslyckas. Framgången för alla partier jag studerade, som förbyttes i misslyckande, var nämligen inte påverkad av arbetslöshetssiffror, fattigdom eller någon annan socioekonomisk faktor. Svängningarna i stöd var nämligen så hastiga att de helt enkelt inte kunde vara konsekvensen av någon socioekonomisk förändring. Tvärtom kunde jag se (även om jag inte systematiskt använde den typen av data) att flera av de högerextremas misslyckanden sammanföll med allvarliga kriser i de berörda länderna. Istället gav slutsatserna stöd till tesen att partierna, med Cas Muddes ord, är "oberoende variabler som påverkar sitt eget öde". Men jag fann också att det finns en annan viktig variabel som orsakar misslyckande: hur andra partier agerar. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad som istället verkade vara huvudorsaken till att de högerextrema partierna misslyckades efter att först ha lyckats var: </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- Partierna misslyckades med att nå upp till förväntningarna som ställs på anti-etablissemangspartier. Om ens främsta komparativa fördel är att man inte är en del av etablissemanget då får man ett problem när man helt plötsligt är en del av den maktapparat man sade sig motarbeta och stå utanför. Ett parti som använder sin "renhet" som ett argument blir vanligen straffade dubbelt så hårt när det visar sig att de har korrupta medlemmar eller missköter rollen som parlamentsparti eller regeringspartner. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- Interna stridigheter var relativa vanliga bland partierna jag studerade. Små sprickor blev snabbt större och avhoppen, vare sig de var frivilliga eller påtvingade fungerade som dominoeffekter. Att befinna sig utanför parlamentet är i någon bemärkelse tryggt, förväntningarna är låga, men när man väl kommit in så är rädslan stor för att falla ut, man försvinner därför snabbt från ett sjunkande skepp. De slutade i regel med partisplittringar (som fallet var med SNS) och dräneringen av viktiga parlamentsledamöter som i sin tur ledde till att all tyngd lades på ledarskiktet. Vilket naturligt leder in på nästa punkt...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- En auktoritär ledarstil kan fungera väldigt bra när partiet är på väg upp i opinionsmätningar, man håller tätt i leden och undviker avvikelser från partilinjen. Men en populär och maktfullkomlig ledare kan bli en belastning när villkoren för partier (exempelvis när man är i ett parlament) förändras. Att gå från en outsiderroll till den parlamentariska arenan förändrar kraven på ledarskapet. Högerextrema partier är sällan så flexibla att de lyckas med den här övergången. Ledare som Jan Slota (SNS) och Vadim Tudor (PRM) var mycket populära, såväl externt som internt, när partierna var på väg upp i mätningarna men deras arrogans och extremismen var en belastning när partierna skulle omvandlas till seriösa partier i parlamentet. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
- "The Black widow effect". I minst två av fallen jag studerade, med troligtvis fler om man vidgar definitionen, kunde jag se att andra partier än de högerextrema på flera sätt anammade retoriken och frågorna som de högerextrema använde sig av. I det polska fallet så kapade Lag och rättvisa (PiS) helt LPRs väljarbas genom att utmåla sig själva som de främsta försvararna av katolska värden i landet. I Slovakien var det paradoxalt nog socialdemokraterna (SMER) som helt drog undan mattan för SNS genom att anamma en nationalistisk retorik, ett drag som kostade dem medlemskapet i den socialdemokratiska internationalen. Denna så kallade "Black widow" effekt går stick i stäv med den gängse uppfattningen i Sverige, med Danmark som avskräckande exempel, att "legitimering" av de högerextrema innebär att deras position stärks. Tvärtom verkar det vara om man ser till Östeuropeiska exemplen. Istället verkar större partier ha oskadliggjort de högerextrema genom att ta några av deras centrala "selling points" som nationalistisk retorik, korruptionsbekämpning och använt dem i sina valmanifest. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett genomgående drag som förklarar misslyckanden är att partierna har problem att övergå från en roll till en annan. Om man bygger hela sin idé och ledarstil på att man är "outsider" så blir etablissemangsrollen väldigt förvirrande och villkoren som följer förändrar snabbt möjligheterna till framgång. I dessa kritiska ögonblick finns även chansen för höger och vänsterpartier att manövrera klokt. I de länder där det finns stabila och fungerande blocksystem så begränsas de högerextremas makt. Om ett block inte fungerar (Rumänien 2000-2002) då blir det storvinst för de högerextrema. Det är således oerhört viktigt med tydligt definierade, välfungerande politiskt block för att högerextrema ska hållas undan den parlamentariska makten. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det ska sägas att slutsatserna ovan främst gäller för de partier jag studerat. Men Östeuropa är samtidigt ett tacksamt studieobjekt eftersom det där faktiskt, under en begränsad tidsperiod, funnits flera partier att studera, dvs att de är högerextrema och har misslyckats. Att misslyckandena skulle vara orsakade av socioekonomiska förändringar framstår som än mer långsökt än att deras framgång skulle vara beroende av det. Istället verkar det vara en kombination av självständiga val de själva ansvarat för, och strategin från konkurrerande partier som avgjort varför de misslyckats. Men till skillnad från forskningen om varför de högerextrema partierna lyckas så är misslyckandena, som jag visar i min uppsats, väldigt sparsamt studerade. Ämnet behöver således mycket mer uppmärksamhet. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-2882868851631994212013-06-27T11:52:00.001+02:002013-06-27T12:08:41.984+02:00Varför är högerextrema partier framgångsrika?<div style="text-align: justify;">
Varför uppstår högerextrema partier? Varför lyckas de? Den frågan är kanske mindre intressant i ett Europa som idag har massvis av dem. Viktigare frågor som bör ställas och besvaras är hur de förändras, varför de får inflytande eller varför de ibland misslyckas. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men det är inte ointressant att förklara hur de uppkommer. Ibland kan det vara av ren nyfikenhet. Eller ett forskningsintresse. Eller så kan det vara för att man söker stödja en ideologisk uppfattning av samhället. Om man exempelvis kan förklara de senaste trettio årens framväxt (i Europa) av högerextrema partier med att det skett samtidigt som vi haft ökad inkomstojämlikhet. Då har vi ett starkare case för fördelningspolitik och ökade skatter. Om det är att det skett ett paradigmskifte bland ideologier då har man ett argument för andra sätt att agera. Eller om det beror på att motsättningarna och skillnaderna mellan höger och vänster minskat då har man ännu ett dagspolitiskt argument. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den första ordentliga förklaringen, som på väldigt många håll, inte minst bland köksborden och på arbetsplatserna fortfarande är vanlig, till högerextrema partiers framgång är teorin om modernitetens förlorare. Nedläggningen av industrier, ökad arbetslöshet och outsourcing till fattigare länder bidrar till att många människor får drastiskt sämre livsvillkor. Sämre socialförsäkringssystem och otrygghet leder till att folk söker sig bort från etablerade politiska val till enkel populism. Begreppet "Modernitetens förlorare" myntades av forskaren Hans Georg Betz och var relativt vanlig som förklaring till högerextremismens framgång under 1990-talet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men flera forskare inom området började notera att olika länder i Europa fick olika starka högerextrema partier, och vissa länder fick inga framgångsrika partier alls. Det gick således inte att utifrån arbetslöshetsnivåer, antalet socialbidragstagare, socialförsäkringarnas omfattning se ett direkt samband med ökat stöd för högerextrema partier. Exempelvis misslyckades Ny Demokrati under en djup långkonjunktur i Sverige och Sverigedemokraternas stora tillväxt (2006) ägde rum under en högkonjunktur. Och det finns andra exempel på mycket ojämlika länder som saknar högerextrema partier, jämlika länder som haft dem mycket länge etc. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Exempelvis var många länder i Östeuropa förskonade högerextrema partier under 90-talets första år, då man befann sig i djup ekonomisk kris efter kommunismens fall, med minskad bnp på uppemot 30% och en arbetslöshet på liknande nivåer, istället växte de högerextrema till sig först under slutet av 90-talet när tillväxtkurvorna pekade uppåt. Exempel på detta är Rumänien där PUNAR förde en tynande tillvaro innan Storrumänska partiet blev största oppositionsparti under valet 2000. Dessutom är det under sent 90-tal som många av dessa länder fick mer utvecklade socialförsäkringssystem. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Forskaren Cas Mudde har hävdat att socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, utbildningsnivå och andra faktorer enbart förklarar varför högerextrema partier överhuvudtaget existerar. Men de förklarar nästan inget av skillnaderna i deras framgång. Och till slut, 2002, släppte även Betz sitt påstående om att man kunde förstå de högerextremas framgångar genom att studera modernitetens förlorare. Partiforskaren Elisbeth Carter tittade även hon i sin bok T<i>he extreme right in western Europe: Success or Failure</i>
på vad som faktiskt gett upphov till framgångsrika högerextrema partier. Och kunde då konstatera att även om demand (behov efter vissa partier)
är ett nödvändigt kriterium för att högerextrema partier ska uppstå så
förklarar det nästintill inget av deras relativa framgång. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Oförmågan att förklara de högerextrema partiernas framgångar utifrån ekonomiska faktorer, inom partiforskningen kallat "demand"-faktorer, gav upphov till en kompletterande förklaring:"supply"-faktorn. Annorlunda uttryckt: vad erbjuds? Existerar det en lucka bland etablerade partier? Är valsystemet gynnsamt för det högerextrema partiet? Finns det en stabil och ickekorrupt partiapparat? Sköter sig de högerextrema politikerna? Och hur hanterar de valkampanjer och den förändrade rollen från småparti till riksdagsparti? Men problem uppstod inom partiforskningen. Hur skulle man exempelvis operationalisera något som "framgångsrikt ledarskap", eller "stabil partiapparat". Kanske är det ett skäl till att demand-förklaringen bitit sig fast i det offentliga samtalet. Den är enkel, låter direkt logisk. Supplyförklaringarna upplevs som indirekta och svårmätbara.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad man däremot visste var att demand inte var en tillräcklig förklaring, det fanns ett samspel. Man kan uttrycka detta samspelet mellan demand och supply som en marknad. Även om det finns ett behov efter produkt X (dvs parti som har en typ av åsikter) är det inte säkert att det finns en tillverkare av produkten. De kanske inte är seriösa och tvingar konsumenterna att välja näst bästa produkt, ett konservativt eller socialdemokratiskt parti. Och partimarknaden är inte så enkel att efterfrågan alltid skapar ett utbud. Att skapa ett utbud (dvs partier) är nämligen inte det lättaste. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är givetvis tråkigt att konstatera att svaret är "komplext" på frågan om vad som skapar framgång för högerextrema partier. Men så komplicerat är det inte. Istället menar jag att olika förklaringar tjänar olika bra till att förklara olika delar av ett partis uppgång och fall. Arbetslöshet, hopplöshet och låg utbildning kan vara ett kriterium för att missnöjespartier uppstår. Men för att de ska konsolideras, konkurrera ut andra missnöjespartier, nå parlament behöver en rad andra kriterier uppfyllas. Tyvärr verkar det som att man i den svenska offentliga debatten har fastnat vid Hans-Georg Betz "modernitetens förlorare". En enkel ekonomisk förståelse för högerextremismens framgångar. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-35227092571632313402013-04-22T16:40:00.002+02:002013-04-22T16:40:46.444+02:00Hynek Pallas om strukturell rasism<div style="text-align: justify;">
Det bär emot att svara någon som anser det "sorgligt och bisarrt" att ta del av ens åsikter. Men är man ute efter samkväm är inte samhällsdebatten rätt plats. Svenska dagbladets Hynek Pallas <a href="http://hynek-pallas.blogspot.se/2013/04/kommentar-till-cwejman-och-selimovic.html">skriver</a> på sin blogg en text där han invänder mot min och Jasenkos repliker på Gellert Tamas inlägg på DN Kultur i debatten om rasism och diskriminering. <br /><br />Pallas artikel är ett sammelsurium av åsikter som inte utan svårighet kan benas ut, en del är kritik mot min artikel (och sådant jag <i>inte</i> skriver om). För att undvika missförstånd av det slaget som är så vanligt på Twitter tänkte jag att det är bäst att citera det Pallas skriver för att sedan replikera på stycket. Pallas skriver att det är sorgligt att läsa mina och Selimovic åsikter för att </div>
<blockquote class="tr_bq">
<div style="text-align: justify;">
/../ vi knappast lever i ett samhälle där åsikterna i Tamas artikel är dogmen - snarare är det politiska och institutionella ledmotivet i Sverige det som Cwejman och Selimovic torgför: att så långt som möjligt blunda för att det finns eventuella övergripande rasistiska och diskriminerande faktorer.</div>
</blockquote>
<div style="text-align: justify;">
Det är självklart svårt att sammanfatta "det politiska och institutionella ledmotivet" i Sverige gällande diskriminering och rasism. Att hävda att diskriminering inte uppmärksammas politiskt eller att det inte används, rätt ofta, som förklaring till en rad problem på arbetsmarknaden är en rätt stor överdrift. Under min tid som helhetspolitiker var det kanske det mest vanligt förekommande argumentet i debatter om integration: att sysselsättningsproblem (och problem generellt) för personer födda i utlandet, och deras barn, kunde härledas till diskriminerande strukturer. Bekämpning av rasism och diskriminering har varit uttalade (och aktiva mål) för både socialdemokratiska och borgerliga regeringar i två decennier. Pallas fortsätter:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
För mig är det framförallt märkligt att varken Cwjman eller Selimovic ser att deras olika punkter inte behöver stå emot en politik som tydligt deklarerar att samhället präglas av en strukturell rasism</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Nej, det kanske det inte behöver göra. Jag tror absolut att rasism och diskriminering existerar och påverkar människor, vissa betydligt mer än andra, men jag har problem med det teoretiska antagandet bakom just "strukturell rasism". Men det har jag utvecklat <a href="http://adamcwejman.blogspot.se/2013/04/strukturell-rasism-en-teoretisk.html">här</a> och ska inte upprepa mig. </div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Däremot kan man dra feta strecka mellan de olika former av segregation som gör att man står utanför de punkter som krävs för att lyckas ta sig in i, och avancera, på arbetsmarknaden: tillgång till språk, tillgång till informella nätverk, tillgång till utbildningar. Man skulle kunna tillägga att det inte enbart handlar om sysselsättningssiffror, utan också frågan om hur pass lätt det är att som invandrare få mer kvalificerat arbete.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Här har Pallas helt rätt. Det finns en rad skäl till att personer med en viss bakgrund har svårare att ta sig in i samhället, generellt, oavsett om det rör sig bostadsmarknaden, utbildningsväsendet eller arbetsmarknaden. Så vad är vi oeniga om? Jag skulle gärna vilja höra vilka andra skäl Pallas tror det finns till att det finns segregation i samhället. Att utrikes födda och deras barn har sämre utgångsläge att ha tillgång till språk och informella nätverk betvivlar nog ingen. Men vad är poängen med att skriva det? Det finns knappast någon som ifrågasätter detta. Men nu är diskussion om vad orsakerna är och vilka lösningarna bör vara. Pallas fortsätter med ett annat tema:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Synen på islam och muslimer ändrades drastiskt efter den 11e september, bilden av svarta afrikaner styrs av andra historiska och mediala bilder, iranska tonårskillar ljög om att de var italienare för att överhuvudtaget kunna träffa västerländska tjejer efter framgångarna för boken »Inte utan min dotter« - och så vidare.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
och:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Det senare är viktigt och en dimension som helt saknar i Cwejmans och Selimovic inlägg: strukturer hänger samman med mediabilder</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag hade tyvärr inte förmånen att skriva mer än 2500 tecken inklusive blanksteg i DN. Det innebär att jag valde en väl avgränsad del av Tamas artikel att replikera på. Att det "saknas" en viktig "dimension" i min artikel faller sig därför helt naturligt. Det innebär inte att jag inte tycker att mediebilder kan skapa uppfattningar, ibland rasistiska, om människor. Men att ta allt som inte skrivs som en intäkt för att man tycker x eller y är vanskligt och gör Pallas inlägg förvirrande och fyllt med halmgubbar. Jag föredrar att man diskuterar det som skrivs av ens kontrahent, det gör diskussionen enklare. Pallas fortsätter med att kritisera mig för en retorisk fråga jag ställer:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Slutligen: att en person ansvarig för integrationsfrågor på en
tankesmedja ens ger sig på att retoriskt fråga om »inrikes födda var
utsatta för strukturell rasism av utrikes födda?« i början på 80-talet
är antingen hånfullt eller okunnigt eller både och på samma gång. Det
kanske plockar billiga poäng hos några Timbro-kompisar och
Sverigedemokrater, men är snömos, idioti och skulle jag tro rätt sårande
för många.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är en retoriskt ställd fråga som syftar till att ifrågasätta huruvida observerbar orättvisa (exempelvis sysselsättningsgap mellan två grupper) är ett tecken på strukturell rasism. Eftersom det finns en rad exempel på grupper som varit utsatta för rasism och diskriminering och som <i>samtidigt</i> haft en högre sysselsättningsgrad än majoritetsbefolkningen så bör det stämma till eftertanke om vad som påverkar sysselsättningen. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och nej, jag varken antyder eller hävdar att sysselsättningsgapet på 1980-talet var en konsekvens av att utrikes födda förtryckte inrikes födda, det är en direkt pik mot de som gör sig skyldiga till det strukturella felslutet: en ojämlikhet är en direkt konsekvens av en på förhand bestämt förtryck, i detta fallet diskriminering. Istället för att bli upprörd över frågan borde han tänka på vad frågan antyder: hur ska vi förklara sysselsättningsgap mellan grupper, kan ojämlikhet enkelt förklaras genom att härleda allt till strukturell rasism eller kan det finnas annat som är avgörande? Pallas fortsätter:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Om den ansvarige hade läst samma LU som Selimovic hänvisar till - eller
bara bemödat sig om att slå upp en bok om den svenska invandringens
historia - visste han att på den tiden präglades den svenska
invandringen av <i>arbetskrafts</i>invandring och att arbetslösheten
gick upp i takt med en ökad flykting- och anhöriginvandring. Att ens
behöva skriva sådana självklarheter som svar till en person som sysslar
med integrationsfrågor säger något om nivån på den här debatten.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Låt oss då titta på svensk arbetskraftsinvandring jämfört med asylinvandring under nämnda period. Den svenska arbetskraftsinvandringen som Pallas menar präglade den svenska invandringens historia "under den tiden", dvs 1980-talet, den period jag beskriver, upphörde redan under tidigt 1970-tal. I Joacim Waaras avhandling <i>Svenska Arbetsgivareföreningen och arbetskraftsinvandringen 1945-1972 </i>kan man <a href="http://www.handels.gu.se/om_handelshogskolan/press/pressmeddelanden/nyheter-detalj//strid-mellan-fack-och-arbetsgivare-om-arbetskraftsinvandringen.cid1085668">läsa</a>:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
När LO 1972 skickade ut ett cirkulär till förbunden med uppmaningen att avslå ansökningar om arbetstillstånd upphörde följaktligen den utomnordiska arbetskraftsinvandringen. Vid tidpunkten drev fackföreningsrörelsen också igenom kravet att företag endast fick rekrytera finsk arbetskraft genom arbetsförmedlingen, vilket hindrade privata värvningskampanjer (s. 38).</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Faktum är att arbetskraftsinvandringen till Sverige i princip ströps 1972 på initiativ av LO. Den tid jag beskriver, 1980-talet, var alltså inte en tid präglad av arbetskraftsinvandring. Jag vet inte vilken bok om "svenska invandringens historia" som Pallas uppmanar mig att öppna men han får gärna namnge en. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Åke Nilsson beskriver i SCB-rapporten <i>Efterkrigstidens invandring och utvandring (</i><i>Demografiska rapporter 2004:5) </i>hur invandringen förändrades på 1970-talet:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Sedan 1970-talets början har invandringen ändrat karaktär. Flyktinginvandringen och den därtill hörande invandringen av nära anhöriga har sedan 1980-talets mitt blivit mer och mer dominerande. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen blivit marginell (s 8). </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Pallas har helt enkelt fel i sin kronologi. Den svenska asylinvandringen tog fart betydligt tidigare än vad han hävdar. Och sammanfaller med en period då utrikes föddas sysselsättningsrad är något större än inrikes föddas:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Under arbetskraftsinvandringens decennier rekryterades invandrarna från grannländerna. Sveriges attraktionskraft avtog markant under 1970-talet i de traditionella utflyttningsländerna. Migrationen ändrade karaktär och migrationsfältet vidgades. Invandrarna kom från Asien och Sydamerika. Antalet asiater var bara 10 000 år 1970 men ökade till 77 000 år 1985. Förtryck och inbördeskrig låg bakom migrationen från länder som Turkiet, Iran, Libanon och Syrien. Juntans maktövertagande i Chile år 1973 tvingade chilenare på flykt och 30 000 fick möjlighet att bosätta sig i Sverige varav 15 000 anlände under åren 1986-90. Även händelserna i Polen, där general Jaruzelski 1982 tog över makten, gjorde att personer lämnade sitt hemland för att bosätta sig i Sverige (s 24). </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det sker ett skifte efter 1972, asylinvandringen blir större. Pallas är alltså inte bara otrevlig i sitt inlägg, han har även fel. Vill man fördjupa sig i hur skiftet från arbetskraftsinvandring till asylinvandring går till rekommenderas Nilssons <a href="http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_BE51ST0405.pdf">rapport</a> men även ovan nämnda Waara för att fördjupa sig i arbetskraftsinvandringen. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Givetvis kan en grupps position i samhället förklaras utifrån rasistiska praktiker som både är formella och informella. Men det kan också vara enbart en delförklaring. Under mitten av 1980-talet ökade förvärvsfrekvensen bland inrikes födda kvinnor dramatiskt, detta kombinerat med lågkonjunkturen under början av 1990-talet gjorde att sysselsättningsnivån sjönk bland utrikes födda. Den kan förklaras av väldigt mycket, diskriminering finns otvivelaktigt med. Men jag vänder mig emot förenklingar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Därför nämner jag exemplet Sverige på 1980-talet och USA på 1950-talet. Hade jag haft utrymme hade jag kanske även nämnt Kinesiska Malaysier som under flera hundra år utsatts för fruktansvärd rasism och diskriminering men trots detta haft en sysselsättningsgrad som varit högt och höga inkomster relativt majoritetsbefolkningen. Samma gäller för de tyska judarna under början av 1900-talet. Utsatta för rasism dagligen, kvoter inom arbetslivet och i utbildningsväsendet. Men trots detta hade högre utbildningsnivå än snittet och fanns på många höga positioner i samhället. Det innebär inte att rasismen inte existerade, men rasismen behöver inte vara den gyllene förklaringen som förklarar observerbara orättvisor (Om detta skriver jag bland annat i min bok <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175668831">Välviljans rasism</a>). Pallas fortsätter: </div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Och, ja, rasismen i det svenska samhället har ökat, eller snarare förändrats rejält.Om vi nu ska använda det förhatliga ordet strukturell: strukturen handlar nämligen om hur inte minst den mediala jargongen kring invandrare började se ut (ta och läs böckerna jag nämner ovan) kring 1990. Sverige blev ett klart mer rasistiskt samhälle efter Expressens "Kör ut dem!"-löp: sedan öppnades dammluckorna. Ut kom ord som "massinvandring" och dess släktingar. Ut kom en kriminaljournalistik som började använda icke-svenskars härkomst i sin rapportering.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag kan köpa Pallas analys om att det fanns mer explicit rasism under 1990-talet än innan. Men jag tycker inte att empirin håller eller enkelt kan appliceras för att förstå sysselsättningsproblem på arbetsmarknaden. Nu uttalar jag mig inte lika tvärsäkert som Pallas om hur rasistiskt samhället var, 1980 jämfört med 1990, det är nog svårt att jämföra om man inte har omfattande attitydundersökningar. Poängen jag försöker illustrera med mitt exempel med sysselsättningsnivån på 1980-talet jämfört med 1990-talet är att en relativt svårmätbar variabel (diskriminering och rasism) för att förklara arbetslöshet måste ställas mot andra förklaringar. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Pallas avslutar med en uppmaning till liberaler att: "/../ se hela bilden, strukturen och inte bara prickarna - att våga dra de röda streck ni liberaler tycks vara så förtvivlat rädda för - det är att sluta sjunga och förenkla". Vem är det egentligen som förenklar och är så upptagen av att driva igenom en catch-all förklaring för så många samhällsfenomen att allt annat bleknar? </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Man måste kunna synliggöra och motarbeta rasism samtidigt som man begriper att den inte kan förklara allt. Om man i samhällsdebatten och politiken fäster sig vid en typ av förtryck finns risken att man missar en rad andra saker som kan vara viktiga skäl till ojämlikheter som vi tillskriver rasismen. Det får konsekvensen att åtgärder i själva verket inte löser de problem som de syftar till att lösa. Inget i varken Tamas eller Pallas inlägg har övertygat mig om att man ägnar sig åt något annat än förenklingar. Ivern och enögdheten riskerar att fördumma och reducera en rad allvarliga samhällsproblem till att enbart handla om strukturell rasism och diskriminering. </div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-28835274939138380172013-04-08T16:31:00.000+02:002013-04-08T19:14:04.594+02:00Strukturell rasism: en teoretisk återvändsgränd<div style="text-align: justify;">
Det upprepas ofta i det offentliga samtalet att vi måste se rasismen som struktur och bli medvetna om hur den genomsyrar det svenska samhället som beskrivs som ett ett "rasistiskt samhälle". Dessutom uppmanas man betrakta rasismen som ett fenomen som inte kan avgränsas till de som ger uttryck för rasistiskt språkbruk eller handlingar utan till alla, även de som är uttalade antirasister. Rasismen sitter i vår sociala varelse och även den mest engagerade antirasisten är, omedvetet och subtilt, en del av rasismen påstås det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag har ett problem med den här linjen. Av flera skäl. Det innebär inte att jag tror att rasism inte är ett problem eller att rasism inte är en en del av vardagen, inbäddad i samhället och våra sociala relationer och praktiker, tvärtom.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad jag vänder mig emot är att man genom att använda ordet "strukturell" faktiskt köper en rad föreställningar både om hur fenomen och sociala praktiker ska beskrivas men även om hur de ska åtgärdas. Det är inget neutralt ord och inkluderar en rad teoretiska antaganden som jag inte skriver under på.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Efter att ha <a href="http://debatt.svt.se/2013/03/27/att-stampla-selimovic-som-husblatte-bekraftar-rasisternas-logik/">beskrivit</a> en del av kritiken mot Jasenko Selimovic artikel fick jag två repliker som försvarar beskrivningen av rasismen som strukturell. Jag tänkte med utgångspunkt i dessa förklara varför jag anser att teorin om strukturell rasism är problematisk. I den ena artikeln, av Karim Jebari, filosofidoktorand på KTH kunde man <a href="http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&ved=0CC4QFjAA&url=http%3A%2F%2Fdebatt.svt.se%2F2013%2F03%2F31%2Fsvensk-sjalvgodhet-hindrar-oss-fran-att-se-var-egen-rasism%2F&ei=btFiUdGYJdH54QTEqoHwBQ&usg=AFQjCNHSANyX5Wgupx1bEuBCTb8McQcKFg&sig2=V4ZEnkOxisS1jzprTDrZGA&bvm=bv.44770516,d.bGE">läsa</a>:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Att vi alla är rasister innebär bara att vi alla bär på en mängd negativa stereotyper och fördomar mot personer som vi anser tillhör vissa raser – för förklaring av begreppet ”ras”</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jebari gör begreppet strukturell rasism till ett catch-all begrepp som beskriver all form av medveten eller omedveten sortering, värdering, preferensdiskriminering av människor, kategorier, sociala funktioner och utseenden. Det är säkert bekvämt att ha en så heltäckande definition av rasism och ett antagande att människor i allmänhet sorterar andra utifrån "raser" som vi "anser" att människor tillhör. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
All rasism bygger på "artikulation av skillnad mellan människor, men alla artikulationer av skillnader mellan människor är inte rasistiska" (Ola Fransson). Det är denna åtskillnad som måste upprättas. Att jag uppfattar människors utseendemässiga olikhet, tyr mig till personer av ett visst utseende, attraheras av vissa utseenden och sorterar människor är inte uttryck för en rasistisk praktik. Skulle det vara det så har vi hastigt relativiserat vad rasism är.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är denna totala sammanblandning av alla våra handlingar och val in i en strukturell rasism som gör att vi blir oförmögna att både förstå rasismen, urskilja dess konsekvenser samt i slutändan på politisk väg omöjliggöra den i samhället. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Idéhistorikern Ola Fransson beskrev i en artikel i Sociologisk tidskrift med titeln "Så blev vi alla rasister: Om forskning som bländar och förblindar" det som han kallade för det "isomorfa misstaget" med strukturell diskriminering (kritiken lämpar sig även för begreppet strukturell rasism):</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Ett stort problem med begreppsparet strukturell diskriminering är att användarna av det tenderar att upphäva avståndet mellan språket och det språket handlar om. Alla fenomen av diskriminerande karaktär tolkas i en riktning och alternativa tolkningar tigs antingen ihjäl eller avskrivs som förskönande omskrivningar. Bara ett språk och en uppsättning begrepp för att beskriva verkligheten tycks accepteras. Därmed sker en sammansmältning av de tre dimensionerna; språket, bäraren och verkligheten kollapsar in i varandra. Jag kallar detta det isomorfa misstaget. Denna sammansmältning av vad som borde vara åtskilt har stora konsekvenser förbedömningen av andras beskrivning av verkligheten, det vill säga att det finns en tendens att koppla samman andras beskrivningar av verkligheten med dem som beskriver. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Den strukturella rasismen blir i Jebaris värld en a priori förståelse av världen, det vill säga att de är en förförståelse som appliceras på verkligheten. Du behöver inte mäta eller undersöka världen för att dra slutsatsen att alla samhällen i hela världen, inte minst det svenska, är helt genomsyrade av rasistiskt tankegods och praktiker. Jag har problem med den typen av grandios förförståelse av världen. Den kan nämligen läsa in rasism i nästan allt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så långt har vi en förståelig oenighet, det vill säga jag inte köper förklaringsvärdet av den strukturella rasismen. Men sedan tror jag att Jebari missförstår mig (Och <a href="http://www.expressen.se/kultur/forsok-till-fordjupning/">uppenbarligen</a> Selimovic) när han skriver:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Det Jasenko Selimovic och Adam Cwejman gör är att
återetablera vad vi allra helst vill tro: att vi är goda. Det är
problematiskt, eftersom det enda sättet att vara mot diskriminering är
att förstå att man är bland dem som diskriminerar. När Selimovic och Cwejman säger att Sverige inte är ett rasistiskt
land så förstärker de den där sagan som vi fick höra, den där den onda
är någon annan. Därför har de fel.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Här verkar Jebari har missförstått något. Jag tror inte att "vi är goda". Det är ett meningslöst uttryck och jag skulle aldrig använda det. Däremot menar jag att vi är autonoma individer med möjlighet att självständigt förhålla oss moraliskt till våra och andras handlingar. Att dessutom karakterisera Sverige som "rasistiskt" är en konstig form av reduktionism som jag skulle tro att en doktorand i filosofi skulle akta sig för. Att det finns rasism i Sverige gör inte Sverige till rasistiskt, det är att besjäla landet (nationen?) med en essens. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Frågan är ens hur Jebari, som ju erkänt att han är en del av en strukturell rasism kan ställa sig utanför den och beskriva dess mekanismer. Fransson beskriver dilemmat som Jebari måste stå inför:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote>
Hur kan någon hävda att det finns en struktur som genomsyrar hela samhället, inklusive det akademiska systemet och alla dess medlemmar? Den som hävdar detta är med nödvändighet en del av samma struktur, men hur kan det då vara möjligt att se på strukturen utifrån, det vill säga hävda strukturens existens samtidigt som den är omöjlig att träda ut ur för dem är en del av den? Var finns det strukturalistiska perspektivets företrädare i förhållande till den struktur de menar genomsyrar hela samhällskroppen? Det är bara ett allsmäktigt väsen som kan klara av att på en gång formulera sig i ett språk och vara oberoende av samma språks förutsättningar</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Så nej, jag tror inte att vi kan göra en uppdelning mellan "goda" och "onda". Men jag är övertygad om att vi kan göra en uppdelning mellan rasister och icke-rasister. Att visserligen båda kategorier befinner sig i samma samhälle gör dem inte båda till rasister lika lite som förekomsten av rasister i ett samhälle gör samhället/landet till rasistiskt. <br />
<br />
Den andra repliken, <a href="http://www.newsmill.se/artikel/2013/04/04/liberaler-flyttar-fokus-och-f-rnekar-den-strukturella-rasismen">skriven </a>av Nedim Kirlic har samma tema som Jebari, jag och Jasenko Selimovic förnekar rasism:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Varken statssekreteraren eller Cwejman själv vill nyansera debatten, utan verkar bara vilja bevisa tveklöst att den strukturella rasismen inte finns</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är uppenbart att det råder en teoretisk arrogans här som både Kirlic och Jaberi ger uttryck för. Låt mig förtydliga: rasism existerar. Jag ifrågasätter sättet den beskrivs och förstås och följaktligen metoden för hur den ska bekämpas. Att man inte skriver under på en typ av teoretisk förförståelse (strukturell rasism/diskriminering) är inte liktydigt med att man förnekar rasism, eller ens att det finns rasism i vardagen i ett land som Sverige. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Försvararna av teorin om den strukturella rasismen låter påfallande mycket som marxist-leninister. De har i sann Hegeliansk anda hittat ett system som förklarar allt och alla, historiska fenomen, mänskliga beteendemönster och motiv. Allt kan praktiskt inordnas i teorin och undantag existerar inte. Rasismen är allena rådande och objektiv, bortanför den enskilde individens valmöjligheter och motiv. Kirlic mening nedan är ett exempel på detta: </div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
"Rasismen har alltid varit strukturell" och: "Att som Cwejman /../kalla strukturell rasism för en teori är säkerligen inget annat än en medveten desinformation.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är underligt hur strukturell rasism, ett inte oomstritt perspektiv, så snabbt blivit absolut sanning hos så många i offentligheten. Framförallt är det märkligt att personer som Kirlic och Jebari som förefaller så väl förtrogna med teorin om strukturell rasism inte verkar medvetna om de diskussioner som förekommit kring teorin inom filosofin, sociologin och statsvetenskapen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
På Kirlic låter det som att strukturell rasism inte har något med epistemologi att göra utan snarast kan betraktas som en naturvetenskaplig metod ("De känner säkert till den omfattande forskningen både i Sverige och internationellt som har bevisat att den strukturella rasismen existerar och för med sig negativa konsekvenser för dem som avviker från samhällsnormen."). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Att exempelvis peka på diskriminering inom arbetslivet är inte liktydigt med att ge teorin om strukturell rasism allmängiltig förklaringsvärde. Jag tror på att man kan mäta och ge exempel på attityder, diskriminerande fenomen och rasism i samhället utan att för den sakens skulle inlemma alla sociala fenomen i en universell rasistisk struktur. Kirlic verkar orolig att någon ifrågasätter självklara sanningar:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
i slutändan, om vi väljer att ”inte köpa den strukturella analysen av
rasism”, vad har vi då kvar? Vi har en statssekreterare, en regering och
ett flertal liberala debattörer och ledarredaktioner som väljer att ta
på sig tolkningsföreträdet, medan befolkningen är endast en mängd
individer, där vissa ”väljer” att ta på sig ”offerkoftan”.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Vem är det som tar på sig tolkningsföreträdet? Är det en grupp människor som säger sig kunna förklara all typ av underordning och makt i samhället med hänvisning till strukturell rasism eller de personer som ser rasismen men ställer sig ödmjuka inför om den kan förstås utifrån en monopoliserande teori med anspråk på att förstå makt, människors handlingar och samhällen i stort? Jag tror inte på teoretiska förförståelser utan ser hellre att man samlar empiri och är försiktig med att självsäkert kunna dekonstruera allt mänskligt handlande. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Åter till Ola Fransson som väl sammanfattar problemet med ett strukturell förhållningssätt till diskriminering:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Problemet kan lokaliseras till teorins grundläggande förutsättningar, som resulterar i att den strukturalistiska förklaringsmodellen i detta fall inte ger utrymme till alternativa förklaringar eftersom alla fenomen reduceras och anpassas till strukturens premisser. Väl att märka inte på grund av moraliska eller ideologiska skäl, utan på grund av de stora anspråk begreppsparet strukturell diskriminering reser. Strukturen förklarar alla fenomen, i detta fall diskriminering. Den är därför radikalt reduktionistisk och som alla reduktionistiska teorier är den rigid.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
För den som orkat hänga med så här långt inser nog att huvudproblemet som jag ser det med att kunna förklara att ett samhälle är rasistiskt eller att strukturell rasism genomsyrar alla inte är en fråga om att förneka rasism, trivialisera den eller att bortförklara människors upplevelser. Det handlar istället om kritik mot ett perspektiv som, vågar jag påstå, i längden är ett fruktlöst sätt att bekämpa rasismen på. Kritiken mot detta sätt att förstå och bekämpa rasismen skulle kunna sammanfattas i ett par punkter:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
1) <b>Vi är inte slavar under rigida strukturer</b>. Socialt utvecklade idéer och praktiker är inte allena rådande för vårt handlande. Vi behöver inte handla instinktivt och förutbestämt som led i någon struktur. I någon bemärkelse skapar vi strukturer genom vårt handlande. Det är dessa medvetna och aktiva handlingar som både är uttryck för våra bästa och sämsta sidor. Såväl den värsta rasismen som den bästa frihetskampen är inte uttryck för omedvetna handlingar utan för aktiva och genomtänkta val. Alltså: vi är sociala varelser och präglade av en rad omständigheter, men vi är är medvetna och kan fatta fria beslut, även i strid med vår bakgrund. Kan vi annars överhuvudtaget belägga någon med skuld om handlanden enbart är omedvetna och delar av en svårgreppbar struktur?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
2) <b>En teori som har totalt förklaringsvärde kan inte kritiseras och nyanseras</b>. En strukturalistisk förklaring som inbegriper alla våra handlingar kan inte falsifieras. Motsägelser mot teorin blir per automatik bekräftelser för tesens riktighet ("Han försvarar sitt vita privilegium"). Eftersom ingen kan ställa sig bortanför och utanför en strukturalistisk förklaring (strukturen genomsyrar allt) så blir all kritik och all diskussion enbart tecken på positionering inom strukturen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
3) <b>Rasism överallt är rasism som inte kan bekämpas</b>. Om alla är rasister då saknar vi förmåga att urskilja, stämpla och åtgärda den rasism som skapar verkliga orättvisor och diskriminerar människor. Hur ser den politik ut som bekämpar en rasism som omfattar alla, inklusive de som ska bekämpa den, de som utsätts för den och alla mittemellan? Idag har vi en antirasistisk politik som (förhoppningsvis) bygger på lika villkor, meritokrati, lika förutsättningar och likhet inför lagen. Vad tillförs med ett allena rådande strukturellt perspektiv som konstaterar att alla ingår i den rasistiska strukturen? Hur konstruktivt är det att påtala för alla med invandrarbakgrund att de är utsatta för rasism ens innan de faktiskt stött på den? </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
4) <b>De strukturalistiska felslutet</b>. Beskrivs väl av av Per Bauhn i en <a href="http://www.bokforlagetthales.se/filosofisktidskrift/artiklar/PB_Norm_strukturalism.pdf">kritik</a> av Iris Marion Young (en person som lagt mycket av grunden till förståelsen av strukturellt förtryck):<br />
<blockquote class="tr_bq">
Att som Young oförmedlat gå från en deskriptivt strukturell utsaga
(”Vissa grupper har mindre framgång än andra”) till en normativt
strukturell utsaga (”Vissa grupper är förtryckta”) är att begå vad vi
kan kalla det strukturalistiska felslutet. Detta felslut kan ses som en
särskild tillämpning av det felslut som brukar förknippas med David Hume
och som innebär en otillåten övergång från ett är till ett bör.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det strukturalistiska felslutet riskerar att att blanda ihop negativ särbehandling med grund i
rasismen och ojämlikheter som har andra skäl (politiska misslyckanden, ofrihet, klassfrågor, socialt kapital etc). Förtryck eller maktlöshet
är inte ekvivalent med rasism, förtryck kan härledas ur rasism men det
är inte det enda svaret. Ta exemplet i ojämlikhet mellan en svensk förort och innerstaden. Det är
uppenbart en fråga om ojämlikhet, den kan beskrivas. Men att därefter
ta steget till att detta är ett uttryck för strukturellt förtryck som
äger rum då vita förtrycker icke-vita är uttryck för det strukturella
felslutet. Det kan givetvis vara så att ojämlikheten är en konsekvens av
en viss typ av förtryck, men att på <i>förhand</i> ansluta sig till att det <i>måste</i>
handla om strukturell rasism är problematiskt. Den blir en hypotesernas
enögdhet. Man är fixerad vid en teori som förklarar utfall i samhället
och avskriver andra förklaringar. Istället för att leta efter empiri som
både kan bekräfta eller motsäga hypotesen så bestämmer man sig på
förhand för ett strukturellt perspektiv som inte kräver falsifiering
eftersom tesens bekräftelse är inbyggd i teorin, det är med andra ord
ett självspelande piano.</div>
Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9194141398952548302.post-74531791034742935882013-03-22T14:45:00.001+01:002013-03-22T15:20:11.150+01:00Hur Sverige rasifierades<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]-->
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Sedan slutet av 1990-talet har det funnits en strävan efter
att komplettera antirasismen i Sverige med ett mer helgjutet strukturellt
förhållningssätt till rasismen. Under början av 2000-talet fick detta perspektiv
ett uppsving offentligt. Masoud Kamalis offentliga
<a href="http://www.regeringen.se/sb/d/6155/a/67018">utredning</a> konstaterade att Sverige som land var strukturellt rasistiskt och
diskrimineringen var en integral del av vardagen. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
På flera sätt tog den strukturella rasismen, som offentligt
accepterad idé för att förklara samhället, något av en paus. Inte så att antirasismen i Sverige försvann, tvärtom, den är nog mer utvecklad idag än då.<br />
<br />
Men sedan Sverigedemokraternas inträde i riksdagen många funderat över var rasismen egentligen befinner sig. Kan den isoleras
till ett parti med 5 % i riksdagen, eller bara till näthatet? Går det
egentligen att peka på rasist och icke-rasist, eller kan det vara så att vi
alla rör oss igenom rasismen och är en del av den?<br />
<br />
Samtalet har tagit ett par steg vidare. Bortom idéer om strukturell rasism till idén om vit norm och vithet. Fixeringen vid "vithet", "icke-vit" har blivit för många vad klassmedvetenheten var under tidigare decennier. Som jag beskrev i en <a href="http://hd.se/ledare/2013/02/28/rasismens-forenklande-sprak/">krönika</a> nyligen har frekvensen dikotomin vit/icke-vit ökat ordentligt i offentligheten.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
Det har sina likheter med en annan era i svensk politik. På 1970-talet var det inte ovanligt att medelklassens politiskt medvetna uppmanades att ta arbetaryrken, det fanns ett mått av skam och självspäkelse av att tillhöra en högre samhällsklass. Samtidigt ville man att arbetare skulle vara klassmedvetna. Det stora hotet mot jämlikheten var att arbetarklassen skulle vaggas in i en omedveten dvala, av borgare eller socialdemokrater, omedvetna om det enorma förtrycket de var utsatta för.<br />
<br />
Det är inte helt annorlunda idag, men klass har ersatts (eller kompletterats) i stor grad med rasbegrepp. Den vita normen (läs majoriteten) ska vara medveten om sin omedvetna skuld i den strukturella rasismen och den förtryckte ska vara medveten om sin plats som icke-vit och därmed per definition förtryckt. Man uppmanas skapa sig en förståelse om det strukturella förtrycket och identifiera sig som antingen offer eller förövare, gråskalor finns inte för vi jobbar med binära tillhörigheter, vit eller icke-vit.<br />
<br />
Skulle en person ur majoriteten förneka eller nyansera påståendet om förtrycket så ses detta enbart som ett tecken på att personen försvarar sina vita privilegier. Invändningar mot tesen ses alltså som bevis på tesens riktighet: att samhället är genomrasistiskt. Ett bekvämt cirkelresonemang som gör teorin om den strukturella rasismen omöjlig att falsifiera. Likaså är en icke-vit som förnekar strukturen en husneger eller nyttig idiot som bekvämt tjänar den vita makthegemonin.<br />
<br />
Rasismdiskussionen 2013 verkar inte handla om hur man ska
motarbeta rasism i samhället utan handlar snarare om konstateranden om hur
rasistiskt Sverige och svenskarna egentligen är. Det stannar ofta där, för vad händer när alla konstaterat är rasister, för att <a href="http://www.svd.se/kultur/svenskheten-maste-fa-en-ny-innebord_8016434.svd">citera</a> Qaisar Mahmood:</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Men vad gör vi när vi har avsatt alla, suddat bort allt det kränkande och upprörande? Var tar vi vägen när vi har konstaterat att vår granne och medmänniska är en rasist? Är vi verkligen klara då? </blockquote>
Min kritik mot den nya rasismdiskursen i Sverige handlar inte bara om att det känns som en hopplös väg eller ens likheterna med den gamla marxistiska klassfixeringen, det främsta problemet är att rasismdiskursen förstärker snarare än förminskar den rasistiska blicken, medvetenheten och språket. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
Det är nog inte bara Masoud Kamali som sitter och är glad på sitt arbetsrum nuförtiden. På
Flashback korkas champagnen upp. I den gamla, men väldigt aktiva tråden Början<i style="mso-bidi-font-style: normal;"> på ett krig om mångkulturen</i> kan man
<a href="https://www.flashback.org/sp42239982">läsa</a> exempelvis användaren Fula Gubben som skriver:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
Vithets-kortet är, liksom segregerings-fenomenet, mycket
gynnsamt för realister och patrioter, och bör inte kritiseras utan snarare
uppmuntras. "White guilt" som kännetecknade andra halvan av
1900-talet är stendött idag, och det är dags för den västeuropeiska
etnokulturen att slänga av sig den påtvingade skurk-masken och ta säte vid
bordets huvudända igen. Alla typer av angrepp som anspelar på vita människor,
vit kultur och vit historia stöder denna positiva utveckling som sannolikt
kommer att dominera kommande årtionden. Uppmuntra de som talar i termer av vitt
och svart, även om de är dina ideologiska motståndare.</div>
</blockquote>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Se där. Uppmuntra dem gärna! Antagandet är att en ”rasifiering”
av samhällsdiskursen i själva verket inte minskar rasismen utan skapar en rasmedvetenhet. Om det finns någon skolboksdefinition av att
omintetgöra sitt eget syfte så borde det vara detta. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
De som nu alltmer frekvent söker se allt utifrån ett rasperspektiv kunde
nog aldrig ana att de som blir gladast över en rasistisk terminologi är deras
kollektivistiska fiender inom extremhögern. Men så går det när man ivrigt ska
hålla på att dela in människor i kategorier, tillskriva dem objektiva
rasintressen. Någon annan, läs: de andra kollektivisterna, kommer att tjäna på
att språket, blicken och föreställningsvärlden blir definierad av ras. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Om det är någon som gynnar extremhögern i Sverige så är det
de som driver upp tonläget i samtalsklimatet till helt nya nivåer. Eftersom SD
enbart anses vara ett symptom på något djupare rasistiskt inom samhällskroppen
då söker man en djupare förklaring av vad som hänt. Slutsatsen är som sagt en
ersättning för klasstänket, det handlar om vita normer och privilegier. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
I diskussionerna om vad som gynnar extremhögern i europeisk
politik brukar man ibland använda sig av historiska exempel på vad som ledde
fram till extremhögerns framgångar i Europa. Inte sällan nämns då undfallenheten
från liberalerna i Italien som exempel på fascismens framgång. Mer sällan hör
man argumentet att det i själva verket var den revolutionära extremismen hos
kommunister och syndikalister som ledde till en skarp motreaktion i såväl
Italien som Tyskland. Extremhögern tjänade på en intensifiering av
konfrontationen. Freikorps i Tyskland som slog ned Spartakistupproret 1919 gjordes
nödvändiga på grund av det upplevda hotet från kommunismen.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
Det är en förbannat lång väg mellan Berlin 1919 och Sverige
2013. Men poängen är att en medveten polarisering i språket, där ras görs
relevant, där vit norm (och följaktligen vit skuld) etableras som analytiskt
verktyg driver fram en konfliktlinje och medvetenhet som kretsar kring begrepp
som ras, hudfärg och blod. Konfliktlinjen går bort från vänster och höger, mellan socialism och liberalism/konservatism och förflyttas istället till en identitetspolitisk arena. Det är ett misslyckande från vänstern vars klassanalys gått i stå, och det är ett misslyckande från liberaler som inte inser att det är en ny kollektivism som gör sig gällande.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
De som tjänar på utvecklingen är de identitetspolitiska aktörerna, däribland extremhögern. Klassdiskursen befinner sig i samma härad som
raskategoriseringen, men den är tusenfalt mer aptitlig, även för en liberal som
undertecknad, eftersom den faktiskt skär genom ursprung, hudfärg, etnicitet.
Klasskategoriseringen må vara destruktiv (som jag skrev om <a href="http://adamcwejman.blogspot.se/2012/02/om-klasshat-klasskamp-klassfiender.html">här</a>), men den bygger i
alla fall på något vi kan förvärva eller tappa, något som är kopplat till något
universellt, inte partikulärt som ras och hudfärg.<br />
<br />
Jag är rädd att den nuvarande rasismdebatten inte leder
någonvart. Att neutralt konstatera att Sverige är genomrasistiskt är en
återvändsgränd. Både då påståendet är djupt problematiskt men även mållöst. Det
finns ingen utväg om ”vår” rasism är osynlig, omedveten och finmaskigt
strukturell. Det är en diskurs som bekräftar sin påstådda motståndares huvudtes: vi styrs konstant och undermedvetet av vår ras och kan inte träda ut summan av våra medfödda drag. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-language:EN-US;}
</style>
<![endif]--></div>
Anonymousnoreply@blogger.com