Libertarianism i USA

Intressant artikel i New York magazine om libertarianismen i USA idag:

Libertarianism is far from synonymous with the tea party, but the tea party is the closest thing to a mass libertarian movement in recent memory. Tea-partyers surveyed by Cato split down the middle between social conservatives and social liberals, making half of them traditional Republicans and half libertarians. But the fact that the tea party organizes around fiscal issues alone—smaller government, lower taxes—gives the movement libertarian cred. Its members speak the language, too, waving Gadsden flags, quoting Hayek, and carrying signs that say WHO IS JOHN GALT?—a reference to the hero of the Ayn Rand book Atlas Shrugged.

Fegheten och Korea

I Svenskan läser jag att Nordkorea praktiskt taget förklarat krig mot Sydkorea,

Nordkorea förnekar uppgifterna om att landet sänkt fartyget och har jämställt Seouls anklagelser med krigsförklaring. Och sent i tisdags tillkännagav landet att alla kontakter med Sydkorea ska avbrytas.

Stora ord som kanske inte betyder så mycket när det kommer från det landet. Samtidigt i en annan del av Köping har de rödgröna alltså bestämt sig för att Sverige vid ett regeringsskifte ska kräva att USA avvecklar sina baser i Sydkorea. Antalet soldater är närmare 30000. Placeringen är ingen slump.

Samtidigt kan man på Newsmill läsa en helt fruktansvärt löjlig motattack från Urban Ahlin. Han försöker dölja faktumet att det som står i rapporten de rödgröna släppt faktiskt är,

En rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärnvapen och militärbaser utanför landets gränser.

Inget i hans artikel förändrar de orden och intentionen som finns med det kravet. Att försöka attackera Folkpartiet för kravet på NATO-medlemskap är i sammanhanget bara talande för hur obekvämt hans eget samarbete med VP är.

Att Ahlin tar upp förslaget om att samarbeta med baltstaterna som något provocerande är talande för den socialdemokratiska Ahlinska linjen. Under Folk och försvar konferensen i vintras blev det väldigt tydligt att den Ahlinska utrikeslinjen innebär noll solidaritet, såväl politisk som militär för en baltstat, eller någon annan europeisk stat för den delen i händelse av oroligheter.

Den socialdemokratiska utrikespolitiken är inte tillbakaskruvad till Sten Anderssons dagar riktigt än, men med Hans Lindes hjälp kommer snart Urban "huvudet i sanden" Ahlin snart bli tvungen att kapitulera.

Se även: Pär Gustafsson & Svart på Vitt

Vänsterpartiet dominerar

Den rödgröna utrikespolitiken börjar utkristalliseras,

En rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärnvapen och militärbaser utanför landets gränser.

Nästan lite cyniskt är att man bara uttryckligen kräver att USA monterar ner sina kärnvapen. Givetvis vill ingen se kärnvapen, oavsett vems händer de befinner sig i men att först och främst kräva att det är USA som backar ner militärt, både vad gäller baser och kärnvapen är bara historielöst.

De rödgröna vill helt enkelt ha ett isolationistiskt USA. Ett USA som helt abdikerar sitt engagemang för länder som Taiwan, Japan och Sydkorea, länder vars blotta existens och demokrati har byggts på amerikanskt engagemang, såväl militärt som politiskt.

Med en rödgrön utrikespolitik (som jag tidigare skrivit om här) är det tomt poserande och idealistiskt önsketänkande som får råda. Det är ett långt steg att ta från att kräva att USA ska lämna Irak och Afghanistan till att man vill avveckla alla amerikanska militärbaser. Det första är rimligt på sikt medan det senare tyder på en helt annan målsättning.

Man verkar glömma att de största amerikanska militärbaserna är en fråga om ömsesidighet mellan landet där basen befinner sig och den amerikanska staten. Oftast handlar det dessutom om enorma hyressummor som betalas ut årligen. Militärbaserna har även tjänat civila syften, efter tsunamikatastrofen 2006 var baserna helt centrala för att se till att den amerikanska militären blixtsnabbt och med enorma resurser kunde bistå de drabbade länderna.

Amerikanska baser är för många länder i världen en symbol för säkerhet och militär trygghet, att de vid katastrofer dessutom spelar en central roll är egentligen en bisak. Att man från rödgrönt håll helt ignorerar detta visar med all tydlighet att det är vänsterpartiet som har tillåtits att dominera det rödgröna samarbetet.

Se även: EX, DN, SVD2, Persson, Kommunisternas blogg, Tokmoderaten, Frykman, Fytne, Frihet är inte gratis, Staffan Danielsson, Gunnar Hökmark, Hamiltons blandning, Nina Larsson, Fredrik Segerfeldt, Claes Krantz, Martin Moberg, SVD-ledarblogg, Broman, Magnus Andersson.

Vikten av Wikileaks, bevisad

Skrev nyligen om vikten av medborgarjournalistik med wikileaks som en oerhört viktig sida.

Nu i dagarna bekräftas vikten av sidan genom den video de läkte från Irak. Se ovan, känsliga varnas. Weekly Standard menar att det var ett rutinuppdrag och att inget fel begicks. Vissa menar att soldaterna bara gjorde sitt jobb, andra att det tveklöst handlar om urskiljningslös massaker.

Jag har svårt att ha någon förståelse för den första positionen. Utförligare redovisningar av vad som faktiskt hände är välkomna.

Glenn Greenwald, som nyligen skrev lysande om vikten av Wikileaks, frågar sig varför folk är så förvånade:

The more I think about it, the more astounding I find it that there could even be a debate over the fact that incidents like the one depicted on this video are exceedingly common, and not at all rare

Incidenten är inte ovanlig, vad som är ovanligt är att vi i vår visuellt centrerade världsbild först förstår allvaret i det som händer i Irak när vi ser det i rörlig bild. Det är både tragiskt och oerhört farligt.

Samma tema: Svensson, Klamberg, Scaber, Jinge, Esbati, Fagerlund, UV.