Kunskapsvärdering

När de rödgröna kritiserar regeringens reformering av gymnasieskolan återkommer de ständigt till att kunskapskraven har sänkts. Så även i debatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i svt igår. Kritiken grundas i att det i den nya gymnasieskolan inte kommer vara tvunget - däremot alltid möjligt - för alla att läsa in högskolebehörighet, utan att man kommer kunna satsa mer på praktiska ämnen om man vill. Den rödgröna kritiken utgår således från att en satsning på praktiska kunskaper innebär en sänkning av kunskapsnivån. Det får anses vara en märklig inställning från de som säger sig vara Sveriges arbetarparti.

Sverige behöver teoretiskt såväl som praktiskt kunnande. Politiker ska inte lägga någon värdering i vilken inrikting en ung människa väljer att ta. Däremot är en skola där samtliga elever förväntas gå vidare till akademiska studier ett stort problem. Det gör att elever som är skoltrötta hoppar av för att de tvingas läsa så mycket teori att de blir högskolebehöriga, och de praktiska utbildningarna håller inte tillräckligt hög kvalitet för att de som går dem ska vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Det tycks heller inte kunna sägas nog många gånger att möjligheten att läsa in högskolebehörighet alltid kommer finnas - antingen under gymnasietiden, eller genom komplettering efteråt. Och det är oändligt mycket bättre att några elever tvingas komplettera sina betyg efter gymnasiet, än att en fjärdedel av eleverna hoppar av från ett gymnasium där alla förväntas vara likadana.

På samma tema: Lotta Olsson, Mikael Abrahamsson, Kalle Sandström,

Grön Ungdom förstår fortfarande inte

Debatterade igår morse ungdomsarbetslöshet med Jakop Dalunde, språkrör för Grön Ungdom. Jakop gör ett försök med att presentera några bra förslag för att lösa ungdomsarbetslösheten, sänkt tjänstemoms ett exempel. Men likt sin kollega Maria Ferm så saknar Dalunde en förståelse för de strukturella problemen som skapar en kroniskt hög arbetslöshet bland vissa grupper i samhället, däribland unga och invandrare. Det finns tydliga kopplingar mellan hur vår arbetsmarknad är uppbyggd och när man får sitt första jobb och får en fot in på arbetsmarknaden.

På samma tema är det oerhört glädjande att Folkpartiet fått igenom en ordentlig satsning för att motverka ungdomsarbetslösheten. Dubbelt glädjande är att satsningen på lärlingsplatser inte bara är offentliga pengar som används för att skapa tillfälliga jobb utan att det faktiskt handlar om att permanent minska trösklarna in på arbetsmarknaden.

På samma tema: Maria Weimer, FP-Kampanjblogg, Rikard Nordin, Brändewall, Gunilla Gustafsson, Altenberg, SR, Expressen.

Lärlingssystem fungerar

Idag presenterade Jan Björklund Folkpartiets plan för en utvidgad lärlingsreform.

Det var på tiden. Lärdomar från exempelvis Tyskland visar att systemet har fungerat väldigt bra, även under finanskrisen:

In Germany, by contrast, under-25 joblessness was 8.2% in September, just a tick above the overall German rate of 8%. Austria, Denmark, and Switzerland also have well-established apprenticeship programs and below-average youth unemployment. Rather than being left to flounder after high school, young workers are plugged right into the labor market.

Companies are happy with the system, too. Apprenticeships give employers several years to train workers in company-specific skills and assess the abilities of an Azubi—short for Auszubildener ("trainee"). Says Günther Hohlweg, who oversees the 10,000 young people learning trades at Munich-based electronics and engineering giant Siemens: "When they're done, they can start on a higher level."

Systemen ser givetvis olika ut i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien - alla länder som har någon form av omfattande lärlingssystem. Vad de alla visar är att systemet behöver utökas, givetvis kombinerat med en mer flexibel arbetsmarknad, för att få ut unga på arbetsmarknaden. Vi har suttit alltför länge på händerna i Sverige så det är hög tid att något radikalt sker.

Men vi ska komma ihåg att lärlingsplatser inte löser den kroniskt höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Fortfarande tampas vi med en föråldrad arbetsrätt och en brist på företagande. Lärlingsreformen kommer inte att göra ett jota på lång sikt om man inte kombinerar reformen med en rad andra förändringar på arbetsmarknaden. Lärlingsplatser är en sänkt tröskel in på arbetsmarknaden men det måste finnas en arbetsmarknad att gå till också.

Målsättningen måste därför vara att företag förmås, genom bättre regler och mindre lönekostnader anställa. Lärlingsplatser är en väg in, en fortsatt låg arbetsgivaravgift för anställande av unga är en annan. I slutändan är det inte kommuner och offentliga insatser som kommer skapa nya jobb utan företag.

Se även: Agneta Berliner, Rasmus Jonlund, Pär Gustafsson, Lärarnas riksförbund, Skånskan, Ekot, DN, SvD, SVT, Sydsvenskan, Zetterman, EXP, Darell, Boberg, Ekström, Anna.