Idédebatter inom borgerligheten

Nyligen skrev Markus Uvell, nytillträdd VD för Timbro på DN Debatt om borgerligheten och förnyelsen. Jag delar i mångt och mycket hans problemformulering:

Borgerlig politik är mer än budgetbalans, och den svenska borgerligheten är större än de borgerliga partierna. Här finns i dag ett slags idémässigt vacuum, en svaghet hos den borgerlighet som framstår som så stark. För att skapa genuint stöd hos väljarna, och lägga grunden för en bestående borgerlig dominans i Sverige, krävs något helt annat.

Däremot är jag inte helt säker på alla hans lösningar för de borgerliga partierna. Många av lösningarna låter som "more of the same", vilket inte behöver vara negativt, frågan är hur många nya väljare som kan tillkomma på den politiken.

Idag skriver Maria Eriksson i SvD på liknande tema en lysande artikel om de problem som kan uppstå om borgerligheten fastnar för mycket i ett ekonomiskt förhållningssätt:

/../ en idédebatt som mest liknar ett ekonomiskt seminarium. Det har talats om att det behövs ett värderingsskifte – men hur ska det gå till när borgerliga idéer nästan alltid utgår ifrån ekonomiska frågeställningar? Finns det till exempel någon ambition att göra upp med det synsätt där politikens uppgift är att frigöra människor, vare sig de vill eller inte, och där skillnader aldrig kan vara ett resultat av fria val?

Det finns ett problem när allt fokus hamnar på ekonomin. Givetvis är det så att även plånboksfrågor är ideologiska frågor. Från vänstern söker man ofta definiera skattefrågor som rent egenintresse, helt utan koppling till liberala idéer om individens självbestämmande. Det är viktigt att kopplingen mellan ekonomi och självbestämmande blir tydlig. Men det finns problem om idédebatten stannar där. Men sedan finns det andra områden där alliansen helt klart tappar. Exempel är socialförsäkringsområdet, integritetsfrågor, integration och miljöpolitik.

Helt klart finns mycket att göra. Idédebatten är ju inget som bara "händer" och sedan är avklarat. Det är något som pågår och där nya frågor behöver lyftas, nya röster höras och helt nya vägar prövas. Liberaler och konservativa som inte vågar pröva nya idéer kommer inte förtjäna en valvinst 2014.

Lyft kvinnligt entreprenörskap!

Företagaren och skribenten Thomas Gür lyfter idag ett viktigt perspektiv som ofta saknas i jämställdhetsdebatten:

De dåliga villkoren för kvinnligt företagande borde stå i centrum för debatten, allra helst som det är växande företag som står för merparten av jobbtillväxten i Sverige. Dagens stora underrepresentation av kvinnliga företagare, och framför allt av kvinnliga företagare med anställda, innebär att vi går miste om hundratusentals arbetstillfällen.

Varför kvinnligt företagande ofta hamnar i skuggan av andra frågor som könskvotering kan man fråga sig. Svaret finner man nog i alla fall delvis på ett annat ställe i Gürs artikel:

De enda branscher där fler kvinnor än män startar och driver företag är utbildning, hälso- och sjukvård och andra person- och samhällstjänster. Av företagen som startades inom dessa områden under 2008 drevs 58 procent av kvinnor. Samtidigt hade hälften av nyföretagarna inom branscherna fortfarande kvar sina anställningar och var deltidsföretagare.

Företagande inom skola, vård och omsorg är mer riskfyllt än företagande inom andra branscher, eftersom den politiska inblandningen är betydligt större och villkoren ofta ändras. Denna politisering har direkta, negativa konsekvenser för det kvinnliga företagandet och är en viktig förklaring till att kvinnor oftare är deltidsföretagare och oftare låter bli att ha anställda.

Eftersom kvinnor tenderar att starta företag främst inom branscher som rör vård, skola och omsorg är det förhållandevis enkelt att förstå varför villkoren för kvinnligt företagande har varit så dåliga under så lång tid. En politisk vänster som dominerat Sverige under en lång tid har helt enkelt värnat om den offentliga sektorn och ofta sett konkurrens från privata initiativ som skadligt. Tankesättet "staten vet bäst" har resulterat i att mångfald på aktörer aktivt har motverkats.

Maria Eriksson på Svenska Dagbladet har för övrigt skrivit en nyligen publicerad liten men insiktsfull skrift kallad Staten, kapitalet och moralen som handlar just om det faktum att staten (och därmed politiker) inte nödvändigtvis är bäst på att driva företag.

Den negativa inställning mot entreprenörskap som länge funnits inom den politiska sfären har tyvärr inte bara lett till uteblivna arbetstillfällen, minskad produktkvalitet och försämrad samhällsutveckling. Även jämställdheten har fått sig en törn, då man i praktiken missgynnat specifikt kvinnliga företagare.

Och nu vill vänstern alltså gå till val på lagstiftad könskvotering, som om könsfördelningen i bolagsstyrelser vore det stora jämställdhetsproblemet inom näringslivet...

Samma tema: Svensson, GN, Ankersjö, ARAR, Ekström, Olsson, Johansson, Ottosson, Andersson, Carlsson.