Island efter krisen

Matthew Lynn skrev i slutet av förra året en intressant artikel i Spectator om hur Island har hanterat finanskrisen,

Iceland’s three big banks, Glitnir, Kaupthing and Landsbanki, did end up being taken over by the state, but, while domestic depositors were protected, the government didn’t attempt to meet all international obligations. Kaupthing, for example, is being wound down, and has been renamed Arion Bank. This approach was very different to the British, American and Irish bank rescues, which tried to cover all bank losses by pumping untold billions of taxpayers’ money into financial institutions.

och

In truth, the Icelandic experience raises an alarming possibility for the rest of the developed world. Maybe we didn’t need to bail out our banks quite so expensively. Maybe we should have let them go bust?

Staten garanterade förvisso alla inhemska sparares pengar, men i övrigt har man låtit det mesta inom banksektorn dratta på ändan. Utan några hemska konsekvenser. Troligtvis är det ett historiskt misstag man begår nu i många länder med att pumpa in enorma mängder skattepengar i banker som måste räddas. Lär av Island.

Vulkanutbrottet - skadeglädje över förstörelse

Bör målsättningen för vår planet vara att ingen flyger, reser och lyfter sig ur fattigdom?

Eller bör det vara att människor gör allt detta och samtidigt bygger ett samhälle som är ekologiskt hållbart?

När man hör miljöpartister och miljöaktivister får man ibland känslan av att det är det moderna samhället som är hotet, inte vilka bränslen vi använder och problemen med energitillgången.

På Newsmill kunde man igår läsa följande:

"För atmosfären innebär de inställda flygen en besparing på omkring en halv miljon ton växthusgaser. Dagligen. Det är betydligt bättre än vad politikerna hittills har lyckats med."

David Jonstad som skrev artikeln drar den självklara slutsatsen att ett rikare och modernare samhälle leder till mer utsläpp. Han har egentligen ingen poäng i artikeln, mer än att vi kanske borde tacka vulkanen.

Vulkanutbrottet är inget annat än en tragedi för alla de som nu är fast och inte kan komma hem. Istället för att i smyg glädjas åt att det moderna samhället får sig en törn ska man kanske komma med konkreta förslag på hur vi kan kombinera ett avancerat och rikt samhälle med ett tydligt hållbarhetsperspektiv.

Hur lyckas vi få ren energi och rena transport samtidigt som vi behåller vårat välstånd? Det bör vara den uppenbara frågan, inte en skadeglädjens manifestation.

Samma tema: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, AB1, AB2, AB3, AB4, EXP, Liberati.