Långtgående tolkningar

Spelbesattheten i den politiska journalistiken har lyft Sverigedemokraterna. det är tveklöst så.

Uttalandet är enligt dagens DN Carl Bildts. Det kan tyckas vara ett inte särskilt kontroversiellt påstående. Det har förekommit en väldans massa spekulationer i medierna om vilken roll SD kommer få om de eventuellt kommer in i riksdagen. Det är utan tvekan en relevant fråga, men den oerhörda uppmärksamhet som frågan har fått förtjänar den inte. Betydligt viktigare är då att lyfta fram vad Sd:s politik verkligen handlar om. Om det görs, upptäcker man relativt snabbt att det är ett parti för vilket roten till samtliga samhällsproblem, kanske med undantag för den globala uppvärmningen, stavas invandring. Att det istället har spekulerats så väldigt mycket i SD:s eventuella roll i riksdagen kan, precis som Carl Bildt säger, mycket väl ha bidragit till deras framgångar i opinionsundersökningarna.

Detta håller emellertid inte Thomas Bodström med om. Han kallar Carl Bildts uttalande för "valrörelsens i särklass mest upprörande uttalande", och han undrar hur en kille som blivit nedslagen på grund av sin hårfärg känner sig när Carl Bildt säger att det beror på spelteorier. Maken till överreaktion får man leta länge för att hitta. Att det skulle finnas någon sorts motsättning mellan det faktum att det förekommer rasistiskt våld och det faktum att Sd:s opinionsframgångar delvis beror på medierna, är svårt att se. För att tolka ett uttalande om att medierna bidrar till SD:s framgångar som en förnekelse av att det förekommer främlingsfientlighet, får man ha tämligen livlig fantasi och tillämpa en minst sagt generös tolkningsmetod.

På samma tema: DN, Björn Andersson, DN Debatt, Westerstrand,

Vad har du att dölja Bodström?

Den som rent mjöl i påsen har behöver väl inte vara rädd för något? På frågan om varför han bangar efter att ha hört substanserna han ska testas för svarar han:

Det var alltför integritetskränkande

Förhoppningsvis en insikt som Bodström väljer att dela med sig av i sin politiska gärning. Delvis verkar han ändå förstått eftersom han motsatte sig den obehagliga motion som Beatrice Ask lade om drogtester av barn under 15.

Bodström visar pedagogiskt varför ordet frivilligheten i dessa sammanhang är högst överskattad. Han bekräftar de undersökningar som gjorts som visar att även vuxna har svårt att komma undan grupptryck och upplever "frivilliga" test som integritetskränkande.

Jag har tidigare skrivit om de föreslagna drogtesterna för barn här och här.