Andersson verkar uppenbarligen ha dåligt med inspiration. För ungefär en månad sedan skrev han nämligen:
"'Jämlikhetsanden' har inte lämnat någon ro i högerlägret."
Och detta illustrerar mycket väl, ironiskt nog, de värsta svenska vänsterskribenterna i debatten om ekonomisk jämlikhet. Anderssons enkelspårighet dyker inte bara upp i hans stilistiska figurer, utan även i hans naiva försvar av Jämlikhetsanden. För på hur många källor grundar egentligen Andersson sitt påstående om att inkomstskillnader är dåligt? En (!).
Detta är ganska typiskt de värsta svenska vänsterskribenterna. De hittar stöd för sina åsikter i en bok, en artikel eller ett tal. Sedan kör de rakt på med skygglapparna i högsta hugg och struntar fullkomligt i alla källor som bevisar något annat än deras egna teser.
Andersson gör ett tafatt försök att kritisera Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv, och ett debattinlägg Fölster skrev i Expressen förra veckan:
Huvuddelen av sitt inlägg ägnar Fölster åt att tala om att välståndet ökat i hela världen, men det är inte något som bokens författare Richard Wilkinson och Kate Pickett har bestridit.
Men det är inte vad boken handlar om utan den skenbara motsägelsen mellan världens väldiga rikedom och den orättvisa fördelningen och att jämlikare samhällen drabbas av långt färre sociala bekymmer och folkhälsoproblem. De har t ex bättre psykisk hälsa, färre drogproblem och högre välbefinnande bland barn.
Först och främst kan man konstatera att Andersson ägnar huvuddelen av sitt inlägg åt tramsiga liknelser, men det är inte något som överhuvudtaget bevisar Wilkinsons och Picketts tes om att Bill Gates framgångar leder till att spädbarn dör.
För det andra bör Andersson reda ut vad det är för motsägelse mellan rikedom och orättvis (vilket översatt från jantelagen till svenska brukar betyda ojämn) fördelning. Man behöver inte vara ett matematiskt geni för att räkna ut att mer resurser per capita i ett land riskerar att leda till större absoluta inkomstklyftor. Delar befolkningen i ett land på en krona kan den maximala skillnaden mellan landets fattigaste och rikaste person vara just en krona. Delar ett lands befolkning, å andra sidan, på fem biljoner kronor kan den maximala skillnaden mellan landets fattigaste och rikaste person vara - helt oväntat - fem biljoner kronor. Var är motsägelsen, Andersson?
Det relevanta i sammanhanget är istället det som Fölster är inne på, nämligen det faktum att i många länder har både klyftor och välstånd ökat. Ett hundratal miljoner kineser har enligt FN lyfts ur fattigdom de senaste trettio åren. Menar Andersson att vi bör ta avstånd från denna fattigdomsbekämpning eftersom att Gini har stigit och inkomstklyftor ökat? Ekonomisk ojämlikhet var ju dåligt, eller hur var det?
Samma tema: Westerholm, HBT-sossen, Alun, Motvall, Storstad, Stardust, EHR, S-buzz, Alexand'rism, Moberg, Högberg, Esbati, Andersson, Eva-Lena, Morén, SKP, Kvalitet, Nemokrati, Åberg, Svensson, Andersson.
Inlägg
