Ta det lungt Erixon

Dick Erixon håller på med något mycket märkligt. Han är förbannad på Expressen och specifikt Sakine Madons ledarkrönika (som jag skrev om i föregående inlägg):

För Expressen är det alltså liberalt att tolerera islams intolerans — och det uppenbara våld som sker i islams namn. Varför är våld i islams namn så mycket bättre än annat ideologiskt våld i fascismens, nazismens och kommunismens namn? Och varför är just islams våld liberal?

Med ögonbindel och hörselkåpor kommer man långt märker jag. Det är märkligt att han är så indignerad för stycket han citerar från Madons artikel är:

Det är däremot skillnad på att ta dessa debatter av liberal övertygelse och på att göra det med udden riktad mot alla troende muslimer eller mot pluralism. Hirsi Ali, Erixon och likasinnade har förstås all rätt i världen att tycka och uttrycka vad de vill. Att människor hotas till livet för sina åsikter är förkastligt. Konservativa eller nationalister får, om de så önskar, kritisera pluralism och mångkultur tills de hesnar.

Det är om något tydligt att Madon inte ursäktar hot mot det öppna demokratiska samhället. Så vad är problemet Erixon? Att Madon efterlyser en liberal kritik mot fundamentalism som inte kantrar och drar alla muslimer över en kam?

Inte i en stavelse i Madons artikel kan man heller utläsa Erixons påstående om att "hon [Madon] vill förneka mig [Erixon] och alla människor i Sverige att ta vara på det som utvecklats här under lång tid".

Madon är tydlig med att hon inte ser masskonvertering till kristendom som någon liberal position värd att hålla. Är det detta Erixon är så upprörd över att han blir tvungen att stämpla "Madons" liberalism som "nihilistisk och "tom på etik"?

Har jag missat något som gjorde Madon till antikrist helt plötsligt eller är det ett olycksfall i jobbet för Erixon?