Kunskapsvärdering

När de rödgröna kritiserar regeringens reformering av gymnasieskolan återkommer de ständigt till att kunskapskraven har sänkts. Så även i debatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i svt igår. Kritiken grundas i att det i den nya gymnasieskolan inte kommer vara tvunget - däremot alltid möjligt - för alla att läsa in högskolebehörighet, utan att man kommer kunna satsa mer på praktiska ämnen om man vill. Den rödgröna kritiken utgår således från att en satsning på praktiska kunskaper innebär en sänkning av kunskapsnivån. Det får anses vara en märklig inställning från de som säger sig vara Sveriges arbetarparti.

Sverige behöver teoretiskt såväl som praktiskt kunnande. Politiker ska inte lägga någon värdering i vilken inrikting en ung människa väljer att ta. Däremot är en skola där samtliga elever förväntas gå vidare till akademiska studier ett stort problem. Det gör att elever som är skoltrötta hoppar av för att de tvingas läsa så mycket teori att de blir högskolebehöriga, och de praktiska utbildningarna håller inte tillräckligt hög kvalitet för att de som går dem ska vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Det tycks heller inte kunna sägas nog många gånger att möjligheten att läsa in högskolebehörighet alltid kommer finnas - antingen under gymnasietiden, eller genom komplettering efteråt. Och det är oändligt mycket bättre att några elever tvingas komplettera sina betyg efter gymnasiet, än att en fjärdedel av eleverna hoppar av från ett gymnasium där alla förväntas vara likadana.

På samma tema: Lotta Olsson, Mikael Abrahamsson, Kalle Sandström,

Ung Allians lanserar lärarprogram

Missa inte Ung Allians reformprogram om framtidens lärarutbildning. Finns att ladda ner här.

En förbättring av lärarutbildningen, skolan och kvalitén på undervisningen är centralt för Sverige. Om vi ska klara oss i den globala konkurrensen, ge elever en meningsfull och givande tid i skolan så krävs det att alla delar i skolan förändras.

Sverige har länge halkat efter och det är viktigt att drivna och begåvade studenter söker sig till lärarutbildningen. Sedan är det givetvis centralt att dessa lärare får goda arbetsmiljöer och en lön man faktiskt kan leva på och som överensstämmer med det enorma ansvar man har som lärare.

Minska antalet lärosäten.
Lärarutbildning har blivit högskolevärldens IV‐program.

Skippa snålskjutsen.
Skoleleverna får inte snegla på bänkgrannes prov, även lärarstudenter borde behöva visa att vad de själva kan.

Släpp ut lärarna.
En lärarutbildning ska öppna dörrar, inte stänga dem. Dubbla examen ska uppmuntras och lärarprogrammet utformas därefter.

Låt lärarna vara lärare.
Skolan måste öppna upp sig för andra yrkesgrupper.

Specialisera mera.
Fler arbetsgivare för lärare och ökad kvalité i undervisningen går hand i hand. Bra lärare ska inte kunna stoppas av krånglig kommunal byråkrati.

Teach first.
Det ska vara en merit att ha undervisat på skolor med oddsen emot sig. Lärarlegitimationen kan garantera att lärare håller en god klass men för att locka till sig de allra bästa krävs mer. Toppstudenter från ledande högskolor ska därför få incitament att starta sin yrkeskarriär som lärare på utsatta skolor.

Se även: Rikard Nordin & Kalle Bäck.