Två gånger om i Sundsvalls Tidning

I fredagens Sundsvalls Tidning har jag två artiklar publicerade. Först en replik på de rödgröna ungdomsförbundens debattartikel om arbetsmarknad, integritet och miljö i ST (5/9):

Skribenterna ger tre anledningar till varför unga förtjänar ett regeringsskifte. För det första för att de unga måste få en regering som tar arbetslösheten på allvar. Att denna regering skulle vara en rödgrön, förefaller märkligt. De är emot den halvering av arbetsgivaravgifterna som regeringen genomfört - och den förstärkning av utbildningssektorn som skribenterna efterfrågar är det nuvarande regeringen som genomfört, inte de rödgröna. Något som skiljer Sverige från länder med låg ungdomsarbetslöshet, som Danmark och Tyskland, är att dessa har lärlingssystem, där eleverna får tidig kontakt med arbetslivet. En förändring av det svenska utbildningssystemet som Socialdemokraterna har haft alla möjligheter att själva genomföra, men inte gjort.

Jag skriver också en krönika om hur vi kan lyckas med integrationen:

Det måste bli lättare för nyanlända att lära sig svenska, skaffa sig kunskaper om de lagar och regler som gäller i Sverige samt så snabbt som möjligt komma ut på arbetsmarknaden eller börja studera. Genom en god utbildning i språk och lagar för invandrare kombinerat med ett bättre företagsklimat och en flexiblare arbetsmarknad skapar vi en situation där migrationen kan ge mycket positiva effekter för den svenska samhällsutvecklingen.

Flyget en del av det öppna samhället

Att många miljöaktivister ser såväl praktisk nytta som symbolik i vulkanutbrottet på Island är ingen nyhet. Maria Rankka, som i höst lämnar Timbro för Stockholms Handelskammare, har skrivit ett läsvärt inlägg på den föregåendes hemsida:

Redan har semestrar gått om intet, möten fått ställas in eller skjutas upp och handeln har påverkats negativt. Det är barnfamiljer, småföretagare, ja helt vanliga människor som drabbas hårdast. Idén att det är utrikesministrar och kungligheter som blir lidande är befängd, de har alltid kunnat resa fritt. Revolutionen som flyget, och lågprisflyget särskilt, inneburit, har varit för alla andra.

Rankka, som är aktuell med boken Far och flyg! Hur resor förändrar världen (skriven tillsammans med Anders Ydstedt och Fredrik Johansson) fortsätter:

Bara verksamheten som Arlanda flygplats genererade bidrog under 2008 med 18,6 miljarder kr till samhällsekonomin och 25 000 anställningar. Varje dag flyget ligger nere går därmed 50 miljoner kr förlorade direkt bara i Stockholmsregionen. Skulle värdet av alla de möten som inte blir av som en konsekvens av de inställda resorna tas med i beräkningarna skulle siffran vara dramatiskt högre. 80 procent av resenärerna till och från Arlanda reser 100 mil eller längre, vilket gör att resorna är svåra att ersätta med andra transportmedel. Flygfrakten i Sverige genererar exportintäkter på 500 miljoner kronor per dag. Men ännu viktigare, flyget är en central del av det öppna och fria samhället.

Och precis som jag har skrivit tidigare (bland annat här, här, här och här) är det inte transporterna det är fel på. Det är inte bilarna och flygplanen som är miljöhoten. Det är de fossila bränslena. Vad vi behöver är inte färre bilvägar eller lågprisflighter, utan nya, mindre miljöfarliga energikällor.

Samma tema: DN, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2.

Kl 20.30 släcks hjärnkontoren

Idag skriver jag på Newsmill om Earth Hour:

Ikväll är det dags för det årliga entimmesjippot Earth Hour. Klockan 20.30 lokal tid släcker miljoner människor världen över lamporna för att ägna en timme åt jorden - en handling som närmast framstår som ett globalt hjärnsläpp.

Att Earth Hour skulle ha en faktisk betydelse för miljön är det få som hävdar. Vad som istället lyfts fram som det främsta skälet till att delta i den symboliska demonstrationen är att ta ställning. Men vad är det egentligen man vill ta ställning för genom Earth Hour? Att vi ska släcka lamporna oftare? Kanske det. Och det vore i sådana fall just typiskt dagens kvasireligiösa miljörörelse. Man skjuter från höften och målar upp helt fel saker som miljöfarliga.

Det är ju inte lamporna det är fel på. Det som är relevant i sammanhanget är dels hur mycket energi de förbrukar, och kanske viktigast av allt, var energin kommer ifrån. Energi och belysning i sig kan knappast betraktas som symbol för mänsklig förstörelse och destruktivitet.

Energiförbrukningen handlar framförallt om utveckling; lågenergilampan kom ju knappast till genom att man försökte spola tillbaka tiden. Vad gäller energikällor är dessa något som många miljöaktivister ofta glömmer. Bilar målas upp som djävulens avkommor och elektriciteten ses som hotfull modern expansion. Men det är ju varken bilar eller elektricitet som är hotet mot miljön. Det främsta hotet utgörs av energi som kommer från förbränning av fossila bränslen. Detta vet de flesta, men istället för att peka ut specifika miljöfaror nöjer man sig med generella protester mot den moderna civilisationen och tekniken.

Lösningen på de globala miljöproblemen ligger varken i att vi vare sig åker bil mindre, eller använder mindre elektricitet. Istället handlar det om att vi måste satsa mer resurser på forskningen. Dels behöver vi, som klimatforskare på toppmötet i Köpenhamn påpekade, satsa mer på klimatforskningen. Detta för att bättre kunna förutse vilka konsekvenser givna medeltemperaturökningar medför. Och dels behöver vi lägga avsevärt mycket mer pengar på att ta fram nya energikällor som är mer effektiva och inte släpper ut koldioxid.

Miljoner människor deltar ikväll i en global aktion som inte kan tolkas som något annat än en strävan efter att föra mänskligheten tillbaka i tiden då vi använde elektricitet i en mindre omfattning. Hur kan man annars tolka en symbolisk nedsläckning av den moderna civilisationen? Dessutom är Earth Hour ett fisförnämt hån mot alla de människor som inte har alternativet att släcka lampan och stumt protestera mot sitt eget tekniska överflöd.

En del försvarar Earth Hour genom att hävda att det inte gör någon skada. Det stämmer inte. En nyligen publicerad studie från University of Toronto, exempelvis, visar att människor har ett begränsat engagemang för miljön. Att delta i Earth Hour innebär därför att man gör det istället för någonting annat, något som kanske hade gjort en faktisk skillnad för vår planet. Det behövs riktiga åtgärder och engagemang istället för tomma och korkade gester.

Dessutom bör man fundera över om lösningen på de globala miljöhoten ligger i att vi för samhället bakåt i tiden, eller om det kanske är morgondagens teknik och utveckling som har störst chans att rädda planeten och de som lever på den.

Mer om Earth Hour: AB1, AB2, AB3, AB4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, DN1, DN2, EXP1, EXP2, GP, Jinge, Hermansro, Stefan Nilsson, Per-Anders, Gester, By á Bladet, annarkia, Med örat mot rälsen, Frödings, Ipse Cogita!.