Timbro har börjat ge sig in i integrationsdebatten och det finns en del intressant ute att läsa nu.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö går i en rapport igenom hur man från ett liberalt perspektiv kan försvara olika typer av test och förändringar av medborgarskapet. Hans slutsats är (inte oväntat) att värderingstest och samtyckeskrav inte är liberala medan obligatoriska medborgarskapskurser och språktest kan vara det.
En invändning mot de slutsatser Johansson-Heinö har är av en principiell sort. Att man utifrån ideologiska ställningstaganden är emot att uppvärdera eller avgränsa medborgarskapet, man kanske rentav vill avskaffa det som utmärker ett medborgarskap framför ett annat. En annan invändning är att det inte skulle få någon märkbar effekt på integrationen eller strävan efter att öka samhällsgemenskapen.
Den första invändningen kan jag i någon mån köpa, men det beror givetvis på hur kritiken utformas. Den andra har jag svårare att förstå. Det finns väldigt lite som talar för att exempelvis medborgarskapskurser skulle vara skadliga för integrationen. Deras värde är omtvistat men det finns en potentiell vinst. Ruud Koopmans har i sin forskning visat på vissa svaga samband mellan olika typer av medborgarintroduktioner och en känsla av samhörighet med landet man bor i.
Målsättningen är ändå i slutändan att man ska skapa en medborgerlig patriotism och gemenskap som bygger så sådant som inte stänger ute någon. Alternativen är att ignorera den medborgerliga gemenskapen eller att välja ett nationalistiskt alternativ. Om det finns en potentiell vinst i att uppvärdera medborgarskapet samtidigt som man bibehåller möjligheter till migration så måste man motivera sig väldigt bra från liberalt håll för att vara emot.
Rapporten finns sammanfattad i Sydsvenskan. SMP har kommenterat rapporten och SVD:s ledarblogg. Rapportsläppet kan man se här och rapporten kan laddas ner i pdf här.
Den andra rapporten (som släpps den 31 maj) står Jenny von Bahr för som har skrivit om integrationen och arbetsmarknaden. Hon konstaterar på Newsmill något väldigt viktigt:
Samtidigt kan man läsa en artikel av arbetsmarknadsministern, migrationsministern och integrationsministern. På Sydsvenskans debattsida skriver de om integrationspolitikens utmaningar. Tyvärr är det en del gammal skåpmat, mest förbättringar av mottagandesystemet.
Det gäller nu att våga ta ett par steg till istället för att stampa på ett och samma ställe. Om Alliansen vill ha förnyat förtroende är det dags att man presterar något mer än det som presenteras i artikeln. Det räcker inte att prata sig varm för sänkta trösklar till arbetsmarknaden, sänk dem också!
På samma tema: William Jelvin
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö går i en rapport igenom hur man från ett liberalt perspektiv kan försvara olika typer av test och förändringar av medborgarskapet. Hans slutsats är (inte oväntat) att värderingstest och samtyckeskrav inte är liberala medan obligatoriska medborgarskapskurser och språktest kan vara det.
En invändning mot de slutsatser Johansson-Heinö har är av en principiell sort. Att man utifrån ideologiska ställningstaganden är emot att uppvärdera eller avgränsa medborgarskapet, man kanske rentav vill avskaffa det som utmärker ett medborgarskap framför ett annat. En annan invändning är att det inte skulle få någon märkbar effekt på integrationen eller strävan efter att öka samhällsgemenskapen.
Den första invändningen kan jag i någon mån köpa, men det beror givetvis på hur kritiken utformas. Den andra har jag svårare att förstå. Det finns väldigt lite som talar för att exempelvis medborgarskapskurser skulle vara skadliga för integrationen. Deras värde är omtvistat men det finns en potentiell vinst. Ruud Koopmans har i sin forskning visat på vissa svaga samband mellan olika typer av medborgarintroduktioner och en känsla av samhörighet med landet man bor i.
Målsättningen är ändå i slutändan att man ska skapa en medborgerlig patriotism och gemenskap som bygger så sådant som inte stänger ute någon. Alternativen är att ignorera den medborgerliga gemenskapen eller att välja ett nationalistiskt alternativ. Om det finns en potentiell vinst i att uppvärdera medborgarskapet samtidigt som man bibehåller möjligheter till migration så måste man motivera sig väldigt bra från liberalt håll för att vara emot.
Rapporten finns sammanfattad i Sydsvenskan. SMP har kommenterat rapporten och SVD:s ledarblogg. Rapportsläppet kan man se här och rapporten kan laddas ner i pdf här.
Den andra rapporten (som släpps den 31 maj) står Jenny von Bahr för som har skrivit om integrationen och arbetsmarknaden. Hon konstaterar på Newsmill något väldigt viktigt:
Slutsatsen i studien är att dagens integrationspolitik med fokus på omfattande mottagningsåtgärder är otillräckliga. Denna politik har pågått i decennier och har inga förutsättningar att höja sysselsättningen mer än ytterst marginellt. Orsaken är att förbättringar av mottagningssystemet för nyanlända invandrare har liten nytta om det inte finns en arbetsmarknad som tar vid när mottagningsåtgärderna slutar.Etableringspropositionen har varit ett stort steg framåt i integrationspolitiken. Problemet är att nästa steg inte kan genomföras av en ensam integrationsminister, det behövs betydligt större åtgärder. Här handlar det alltså både om en förändrad arbetsmarknad, bättre företagarklimat och förbättrade incitament till arbete. Det är knappast något som kommer ske över en natt.
Samtidigt kan man läsa en artikel av arbetsmarknadsministern, migrationsministern och integrationsministern. På Sydsvenskans debattsida skriver de om integrationspolitikens utmaningar. Tyvärr är det en del gammal skåpmat, mest förbättringar av mottagandesystemet.
Det gäller nu att våga ta ett par steg till istället för att stampa på ett och samma ställe. Om Alliansen vill ha förnyat förtroende är det dags att man presterar något mer än det som presenteras i artikeln. Det räcker inte att prata sig varm för sänkta trösklar till arbetsmarknaden, sänk dem också!
På samma tema: William Jelvin
Inlägg
