Förvirring i kvadrat

Ibland tar man sig tiden att skriva riktigt långa repliker. Jag är verkligen inte den som duckar för en ordentlig debatt på ett intressant tema. Men när jag läser Aftonbladets ledarbloggs reaktion på min och Tino Sanandajis artikel i GP om liberal klassanalys kommer jag inte på så mycket att skriva. Ingvar Persson verkar förvirrad:

De tycker i stället - om jag förstår dem rätt - att arbetarklassen har sig själva att skylla, eftersom de röker i stället för att läsa böcker

Mitt enda svar till Persson är: nej, du har inte förstått rätt. Persson verkar göra mycket i sitt inlägg. Stapla finurliga metaforer, misstolka och göra sig lustig. Allt förutom att faktiskt försöka förstå det vi skriver, eller ens anstränga sig. Ibland bråkar man för sakens skull, men när debattmotståndaren låter som Persson är det nog bäst att avstå. För både min och Perssons skull.