Att saker och ting överdrivs då och då händer, inget konstigt med det. Men för att hitta en lika total förvrängning av verkligheten som den i nämnda artikel, får man leta länge. Vi lever i ett av världens mest jämlika länder. Klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare är bland de minsta på jorden, och att sjukvård, skola och äldrevård inte ska vara offentligt finansierade finns det inte en enda etablerad politiker som tycker. Att det däremot skulle vara en för välfärden enorm katastrof att en skola drivs av någon annan än kommunen, är däremot svårbegripligt. Och att avskaffandet av apoteksmonopolet har lett till att fler apotek öppnats och att fler har öppet längre, är också svårt att se det problematiska i.
Att det finns människor i Sverige som är fattiga råder det ingen tvekan om, inte heller att det finns brister i sjukvården och skolan. Men att medborgare i ett av världens rikaste, mest jämlika och ekonomiskt konkurrenskraftiga länder ondgör sig över att de lever i ett land som är kallt och hårt och vars välfärd håller på att sammanfalla i spillror, är skamligt.
På samma tema: Staffan Strömbäck, Göran Johansson, Ett hjärta rött, Attila, Röda Malmö, Pophöger
Inlägg
