Fram med företagarlinjen

Skriver i Sundsvalls Tidning om varför alliansen borde förskjuta fokus från en arbetslinje till en företagarlinje:

Det räcker inte att bara göra det mer lönsamt att arbeta; vinner alliansen förnyat förtroende måste man också göra det mer lönsamt för företag att anställa och växa. Bara så kan vi i Sverige skapa fler jobb och pressa ner arbetslösheten. Alliansens reformer, i synnerhet vad gäller att göra det enklare för företag att anställa, har gått alldeles för långsamt. Risken är att man fortsätter att vara för passiv. Arbetslinjen i all ära, men för att kunna lösa framtidens problem behöver Sverige även en företagarlinje som värnar om företagande och konkurrens på lika villkor.

Istället för att bara fokusera på att göra det lönsamt att arbeta borde man även se till de kroniska problem såväl Sverige som Europa har med att skapa jobb. Här handlar det inte om jobb i offentlig sektor utan se till att det finns förutsättningar för att helt nya arbetstillfällen skapas.

Sverige är tragiskt i det avseendet, sedan 50-talet har knappt några nya jobb, netto, skapats. Däremot har den offentliga sektorn, tvärtemot vad vänstern säger bara blivit större. Som del av bnp har den offentliga sektorn växt under de senaste femtio åren, antalet jobb inom offentlig sektor blivit en allt större del av det totala jobbutbudet.

Hur lösa integrationsproblemen?

Svenskt Näringsliv släpper en viktig rapport om vad som kan bryta utanförskapet:

Utanförskapet kan minska med 275 000 personer om företagsklimatet förbättras, visar en ny rapport av ekonomerna Stefan Fölster och Li Jansson på Svenskt Näringsliv. Särskilt utomeuropeiskt födda skulle gynnas av ett bättre företagsklimat, sysselsättningen i gruppen skulle kunna öka med 50 000 personer.

– Den svenska sysselsättningspolitiken har under lång tid inte lyckats minska den strukturella arbetslösheten vilket drabbat särskilt utomeuropeiska invandrare hårt. Av de förslag som hittills presenterats av de båda blocken finns heller inget som tyder på någon ny inriktning. Utanförskapet förväntas därmed att förbli hög och riskerna för att invandringskritiken i samhället sprids är påtaglig, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Idéer om medborgarskap, språk och regler i all ära men det som på allvar har potentialen att minska utanförskapet är en politik som skapar jobb. Det har varit mycket fokus på att skapa incitament för att jobba. Nästa mandatperiod bör lägga mer tyngd på skapandet av nya arbetstillfällen.

I kombination med detta behöver reglerna för nyanställningar förändras dramatiskt. Regelbördan för små företag är på tok för stor och bör förändras så snabbt det bara går. Det är kombinationen mellan åtgärder som skapar tillhörighet, gemenskap och koppling till samhället i kombination med en fungerande företagspolitik som kan lösa utanförskapets problem.

På samma tema: GP, SVT

Företagare under belägring

Hårresande artikel i Expressen om Elias Melki och den press som ekobrottsmyndigheten utsatte honom och hans företag för, helt utan grund skulle det visa sig,

Varför ville skatterevisorerna krossa mig och mitt företag? Än i dag vet jag inte, men jag bestämde mig för att till varje pris rentvå mig själv. Skattejuridik behärskade jag inte, jag hade knappt läst en bok tidigare i mitt liv. Nu var jag tvungen att lära mig. Ett nätverk bestående av en ekonom, flera jurister och en före detta skattetjänsteman hjälpte mig. Enbart hjälpen kostade cirka tre miljoner kronor. /.../Till slut friade tingsrätten oss från alla brottsmisstankar. Nederlaget blev totalt för Ekobrottsmyndigheten. De tvingades medge att anklagelserna mot mig inte hade någon substans.

Hur är det tänkt att unga och invandrare ska våga starta företag i Sverige när ett överdrivet krångligt system och nitiska och entusiastiska tjänstemän gör allt för att hindra verksamheten?

Mycket märkligt att detta maktmissbruk från myndighetshåll inte har uppmärksammats mer.

Lyft kvinnligt entreprenörskap!

Företagaren och skribenten Thomas Gür lyfter idag ett viktigt perspektiv som ofta saknas i jämställdhetsdebatten:

De dåliga villkoren för kvinnligt företagande borde stå i centrum för debatten, allra helst som det är växande företag som står för merparten av jobbtillväxten i Sverige. Dagens stora underrepresentation av kvinnliga företagare, och framför allt av kvinnliga företagare med anställda, innebär att vi går miste om hundratusentals arbetstillfällen.

Varför kvinnligt företagande ofta hamnar i skuggan av andra frågor som könskvotering kan man fråga sig. Svaret finner man nog i alla fall delvis på ett annat ställe i Gürs artikel:

De enda branscher där fler kvinnor än män startar och driver företag är utbildning, hälso- och sjukvård och andra person- och samhällstjänster. Av företagen som startades inom dessa områden under 2008 drevs 58 procent av kvinnor. Samtidigt hade hälften av nyföretagarna inom branscherna fortfarande kvar sina anställningar och var deltidsföretagare.

Företagande inom skola, vård och omsorg är mer riskfyllt än företagande inom andra branscher, eftersom den politiska inblandningen är betydligt större och villkoren ofta ändras. Denna politisering har direkta, negativa konsekvenser för det kvinnliga företagandet och är en viktig förklaring till att kvinnor oftare är deltidsföretagare och oftare låter bli att ha anställda.

Eftersom kvinnor tenderar att starta företag främst inom branscher som rör vård, skola och omsorg är det förhållandevis enkelt att förstå varför villkoren för kvinnligt företagande har varit så dåliga under så lång tid. En politisk vänster som dominerat Sverige under en lång tid har helt enkelt värnat om den offentliga sektorn och ofta sett konkurrens från privata initiativ som skadligt. Tankesättet "staten vet bäst" har resulterat i att mångfald på aktörer aktivt har motverkats.

Maria Eriksson på Svenska Dagbladet har för övrigt skrivit en nyligen publicerad liten men insiktsfull skrift kallad Staten, kapitalet och moralen som handlar just om det faktum att staten (och därmed politiker) inte nödvändigtvis är bäst på att driva företag.

Den negativa inställning mot entreprenörskap som länge funnits inom den politiska sfären har tyvärr inte bara lett till uteblivna arbetstillfällen, minskad produktkvalitet och försämrad samhällsutveckling. Även jämställdheten har fått sig en törn, då man i praktiken missgynnat specifikt kvinnliga företagare.

Och nu vill vänstern alltså gå till val på lagstiftad könskvotering, som om könsfördelningen i bolagsstyrelser vore det stora jämställdhetsproblemet inom näringslivet...

Samma tema: Svensson, GN, Ankersjö, ARAR, Ekström, Olsson, Johansson, Ottosson, Andersson, Carlsson.