"Frivilliga" drogtester i praktiken

Jag har vid flera tillfällen kritiserat "frivilliga" drogtester. Mycket tyder på att det inte är frivilligt, varken för unga eller vuxna utan tjänar främst som skuldbeläggande och motverkar knappast missbruk bland unga. Frågan är relaterad till den om sprututbytesprogram. Många politiker är övertygade om att nivån av repression i politiska förslag står i samklang med positiva resultat. Det är definitivt inte så enkelt vilket misslyckandet med att få ner dödstalen bland tunga missbrukare i Sverige visar.

Nu hittar jag via Tianmi oroväckande bevis som tyder på drogtesterna missbrukas (ber om ursäkt för ordvitsen) på precis det sätt som jag befarade:

Det är alltså helt frivilligt att ta testerna, men den som vägrar betraktas som skyldig. Detta är förstås inget annat än en lek med ord, av den typ som är legio i auktoritära diktaturer.

Exemplet är från Kantzowska gymnasiet och behandlas utförligt här och här. I i tidningen Arko (RNS tidning) kan man läsa att:

Där har vi också de elever från Industriprogrammet som åkt dit i våra drogtester alternativt vägrat testa sig. Vägrar man låta sig testas betraktar vi dem som positiva. Just nu är det fyra, fem elever av det slaget där, som vi har extra uppmärksamhet på. De får gå där tills de via nya kissprov bevisat att de är drogfria, berättar Bo Häggvist som har en bakgrund inom socialtjänst och missbruksvård."Någon enstaka har varit negativt inställd och då kan man ju spekulera om varför"

Den som har rent mjöl i påsen har inget att dölja! En inställning som kommit bli allt vanligare i Sverige tyvärr.

Vad har du att dölja Bodström?

Den som rent mjöl i påsen har behöver väl inte vara rädd för något? På frågan om varför han bangar efter att ha hört substanserna han ska testas för svarar han:

Det var alltför integritetskränkande

Förhoppningsvis en insikt som Bodström väljer att dela med sig av i sin politiska gärning. Delvis verkar han ändå förstått eftersom han motsatte sig den obehagliga motion som Beatrice Ask lade om drogtester av barn under 15.

Bodström visar pedagogiskt varför ordet frivilligheten i dessa sammanhang är högst överskattad. Han bekräftar de undersökningar som gjorts som visar att även vuxna har svårt att komma undan grupptryck och upplever "frivilliga" test som integritetskränkande.

Jag har tidigare skrivit om de föreslagna drogtesterna för barn här och här.

Barnkonventioner och drogtester - oförenliga!

Folkpartiet går ut och kräver att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag

Ungdomarnas berättelser från de statliga ungdomshemmen visar att Barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i svensk lag. Folkpartiet kräver att Barnkonventionen blir svensk lag, precis som i Norge. Inte minst för att stärka rättigheterna för barn och ungdomar i utsatta situationer. De barn som omhändertas av samhället tillhör de allra mest sköra. De har ofta svikits av sina föräldrar och drabbats av övergrepp. Dessa barn tas om hand för att få skydd och en värdigare tillvaro. Vi får aldrig acceptera att barnen utsätts för nya övergrepp i samhällets vård.

Mycket välkommet!

Men nästan samtidigt röstades i riksdagen igenom det korkade och helt korrekt bespottade förslaget om drogtester av barn,

Beslutet om drogtester är omstritt och Lagrådet har tidigare sagt nej till planerna med motiveringen att det innebär en alltför stor kränkning av den personliga integriteten. I riksdagen röstade oppositionspartierna också nej till förändringarna.

Är ironin medveten?

Jag förutsätter att Folkpartiet så fort FN:s Barnkonvention blir svensk lag omedelbart söker ogiltigförklara lagen som nu röstades igenom. Om regeringen eller Folkpartiet är förvirrat eller inte ser inkonsekvensen så citerar jag här artikel 40 i nämnda konvention (fetstiltningar är mina och av en rent pedagogisk natur),

Artikel 40: Straffprocess och kriminalvård
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn som misstänks eller åtalas för eller befunnits skyldigt att ha begått brott att behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla för värdighet och värde, som stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och önskvärdheten att främja att barnet återanpassas och tar på sig en konstruktiv roll i samhället.

2. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i internationella instrument skall konventionsstaterna särskilt säkerställa att,

(a) inget barn skall misstänkas för eller åtalas för eller befinnas skyldigt att ha begått brott på grund av en handling eller underlåtenhet som inte var förbjuden enligt nationell eller internationell rätt vid den tidpunkt då den begicks;

(b) varje barn som misstänks eller åtalas för att ha begått brott skall ha åtminstone följande garantier:

(i) att betraktas som oskyldigt innan barnets skuld blivit lagligen fastställd;

(ii) att snarast och direkt underrättas om anklagelserna mot sig och, om lämpligt, genom sina föräldrar eller vårdnadshavare och att få juridiskt biträde eller annan lämplig hjälp vid förberedelse och framläggande av sitt försvar;

(iii) att få saken avgjord utan dröjsmål av en behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ i en opartisk förhandling enligt lag och i närvaro av juridiskt eller annat lämpligt biträde och, såvida det inte anses strida mot barnets bästa, särskilt med beaktande av barnets ålder eller situation, barnets föräldrar eller vårdnadshavare;

(iv) att inte tvingas att avge vittnesmål eller erkänna sig skyldig; att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot barnet samt att på lika villkor för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda; (v) att, om barnet anses ha begått brott, få detta beslut och beslut om åtgärder till följd därav omprövade av en högre behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ enligt lag;

(vi) att utan kostnad få hjälp av tolk, om barnet inte kan förstå eller tala det språk som används;

(vii) att få sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i förfarandet.

3. Konventionsstaterna skall söka främja införandet av lagar och förfaranden samt upprättandet av myndigheter och institutioner som är speciellt anpassade för barn som misstänks eller åtalas för eller befinnes skyldiga att ha begått brott och skall särskilt,

(a) fastställa en lägsta straffbarhetsålder;

(b) vidta åtgärder, då så är lämpligt och önskvärt, för behandling av barn under denna ålder utan att använda domstolsförfarande, under förutsättning att mänskliga rättigheter och rättsligt skydd till fullo respekteras.

4. Olika åtgärder som t ex vård, ledning och föreskrifter om till sin rådgivning, övervakning, vård i fosterhem, program för allmän utbildning och yrkesutbildning och andra alternativ till anstaltsvård skall finnas tillgängliga för att säkerställa att barn behandlas på ett sätt som är lämpligt för deras välfärd och är rimligt både med hänsyn till deras personliga förhållanden och till brottet.

Hur kommer det sig att detta horribla förslag helt hamnar i bakgrunden? Justitieutskottet gav nyligen positivt besked och därefter skedde votering. Tystnaden kring omröstningen är obehaglig. Lagrådet sade nej och nu har man i tystnad baxat igenom det hela.

Men välkommet är att Folkpartiet på machiavellianskt manér försöker ogiltigförklara hela lagen genom att göra Barnkonventionen till Svensk lag, mycket listigt!

På samma tema: Liberati, Maria Byström, Seved Monke, Berliners Blogg, Linnea Darell, Högbergs tankar, Myndighetskontroll, Inför valet 2010. Nyheter24

Det finns inga "frivilliga" drogtester

Kommenterade igår på Ekot Alliansens rättspolitiska utspel på DN Debatt. Min kritik riktas främst mot de "frivilliga" drogtesterna. Har tidigare kritiserat FP;s förslag som lades i Landskrona och den linje Torkild Strandberg drivit. Ställer mig även frågan till helgavskiljning som vettig metod, vad händer med veckans andra dagar? Känns mer som hårda tag och mindre genomtänkt.

Det är synd att man behåller kravet på drogtester, det överskuggar de delar av förslaget som faktiskt är bra. Exempel är skärpta straff för sexualbrott men även större insatser i preventivt syfte. Ungdomsbrottsligheten är ett stort problem och samhället måste jobba mer preventivt, inte med hårdare tag och integritetskränkande åtgärder.

Samma tema: Lake, Liberati, Erixon, Morgonsur, Lindholm, Tianmi, VK

Ger Ask aldrig upp?

Man hade kunnat anta att Beatrice Ask efter sin sträng av misstag kontemplerar tystnad eller rentav bättring. Men nej, hon är tvungen att i Aftonbladet försöka försvara drogtester av barn.

Hennes främsta argument är att den svenska politiken har lyckats bättre än den drogliberala. Detta skulle Ask leda till lägre antal missbrukare. Därför måste nolltoleransen sträcka sig lägre lägre ner i åldrarna. Där slutar argumentationen.

Notera först användandet av ordet "drogliberal" för att beskriva andra länders politik. Det är en klumpig samt okunnig formulering om "andra" länder. Vilka det är undviker hon skriva ut, kanske för att det skulle vara pinsamt med en faktisk jämförelse? Sverige är inget drömland för missbrukare och vi har ett mycket högt relativt antal döda missbrukare.

Det enkla konstaterandet att vår politik varit överlägsen ger alltså carte blanché till vad som helst. Med hjälp av denna fenomenala slutledningsförmåga blir alltså drogtester av barn befogat. All vilja till resonerande, avvägningar osv är som bortblåst.

Mer om Beatrice Ask: Scaber Nestor, Svensk Myndighetskontroll, LouiseP, Alltid rött.

Ask leker med elden

Det finns flera faror och frågor som kommer med förslaget om drogtester av barn under 15. Några av dem är:

- Det ligger nära tillhands att misstänka att regeringen nu banar väg för en sänkning av den så kallade straffmyndighetsåldern.

- Det blir mer en straffrättslig fråga än något annat. Även om socialen finns med på något hörn blir det tveksamt vems ansvar frågan blir.

- Är verkligen tvångsomhändertagande och obligatoriskt drogtest för barn under 15 den bästa lösningen för att komma åt drogproblem?

- Vad gör detta ingrepp för barn som skulle vara oskyldiga?

- Hur kan detta komma att missbrukas av poliser som utpressning? Det har skett tidigare. Detta behöver givetvis inte döma ut all polisiär verksamhet men är en risk.

- Är det främst med polisiär verksamhet vi vill bekämpa narkotikamissbruk bland barn och ungdomar? Många av dessa unga har en svår uppväxt eller bakgrund. Många har behandlats illa av sina föräldrar eller förmyndare och har oerhört svårt med auktoriteter. De har blivit stämplade som oviktiga och värdelösa tidigare. Att närma sig dessa individer bör göras med största försiktighet. Socialen gör definitivt ett bättre jobb än poliser med detta. Själva faktumet att polis inkallas är ju en signal att barnet har gjort fel, rentav ett allvarligt brott. Det kanske är en signal Ask vill skicka till dessa unga människor men det hjälper dem inte ett jota. Ett försiktigt närmande från offentligheten kan hjälpa, att bli stämplad som kriminell och utsättas för tvång är inte vägen fram.

Lagrådets yttrande om drogtester av barn är värd att läsas i sin helhet. Att kontakt måste tas med åklagare avhjälper inte problemet, konstaterar Lagrådet i sitt yttrande:

"Som anförs i lagrådsremissen kan man räkna med att de flestadrogtester kommer att tas på kvällar och helger när det kan vara svårt för polisen att etablera kontakt med socialtjänsten. Enligt remissen får därför en åklagare besluta om drogtester utan föregående kontakt med socialtjänsten. Det ger polisen möjlighet att förhöra dem som lämnat prov som visat sig innehålla spår av narkotika om vem de köpt narkotikan av."

Det är många viktiga invändningar i Lagrådets remiss. Generellt konstateras att det är en förskjutning från socialtjänst till brottsbekämpning som är det stora problemet. I den kritiken instämmer även jag.

Frågan är nämligen: kommer förslaget hjälpa barn ur missbruk, eller riskerar det istället att bara förvärra problemen?

Mer om Beatrice Ask och Lagrådet: Aftonbladet, SvD, Jens Odsvall, Daniel Karlsson, Karl Hellberg, Niclas Selberg, André Medborg, Thomas Tvivlaren, Accent, Amanda Brihed, Roger Jönsson.

Batong istället för hjälp

Vill man komma åt missbruk är inte tvång och hot vägen fram. Vilken tilltro kommer personer som hamnat snett i livet att ha för myndigheter och polisen om hårdhet är det enda de möts av?

I flera länder (Holland & Nya Zeeland) har man märkt att ett närmare och mindre "polisiärt" arbete med missbrukare är betydligt mer fruktbart. Då är chansen större att missbrukare känner tilltro till sociala myndigheter. Deras dödstal bland tunga missbrukare är betydligt lägre än i nolltoleransens land Sverige.

Att tvinga unga till drogtester, utan föräldrarnas medgivande, oavsett hur illa ställt det är med föräldrarna är inte en bra idé och kommer knappast att hjälpa någon. Tough on crime är inte alltid vägen framåt. I synnerhet inte när det kommer till missbruk.

Folkpartiet och drogtester, dålig kombination

Torkild Strandberg, FP kommunalråd från Landskrona har förordat slumpmässiga drogtester i kommunens skolor. Jag, Linda Nordlund (vice i LUF) samt Jessica Presits skrev på Sydsvenskan om detta korkade förslag:

När skall Folkpartiets företrädare inse att värnandet av individens integritet måste vara överordnat kortsiktiga lösningar?Torkild Strandberg, folkpartistiskt kommunalråd i Landskrona och ledamot av partistyrelsen, föreslår frivilliga drogtester av elever i kommunen. Skolverket har sagt ifrån och menar att Strandberg prioriterar kommunens intressen framför elevers integritet. Trots detta envisas Strandberg med att idén är bra.

De allra flesta elever har varken använt droger eller befinner sig i riskzonen. Ändå kräver Strandberg att alla skall omfattas av det slumpmässiga testet.Kränkande är att man gör kroppsliga ingrepp mot en hel grupp, utan att någon misstanke föreligger. I Strandbergs Landskrona är alla elever misstänkta tills motsatsen bevisats.

Det är ett obehagligt synsätt. Den som tackar nej till de frivilliga drogtesterna riskerar att utpekas som missbrukare. Följden blir att man förlorar både föräldrarnas och skolpersonalens tillit.Enligt en utredning leder grupptryck till att vårdpersonal inte upplever sig ha ett val vid frivilliga drogtester, även om inga sanktioner väntar den som säger nej.

Strandberg tycks mena att skolungdomar skall klara av att göra fria val i en situation där vuxna bevisligen inte vågar göra det. Eleverna befinner sig i en beroendeställning gentemot skolan och kan därför inte säga nej.

Vi hoppas att Strandbergs inställning är uttryck för naivitet och inte för en cynisk människosyn ovärdig Folkpartiet.Vi motsätter oss inte att skolorna verkar för att minska drogberoende. Det är den enkla lösningen vi vänder oss emot. Skolvården som blir ansvarig för drogtesterna riskerar att tappa elevernas förtroende. Skolorna sköter sitt arbete mot missbruk bäst genom information och upplysning.

Skolläkaren och skolsköterskan har rätt att drogtesta elever som misstänks missbruka narkotika. Det behövs för att fånga upp dem som är på väg att hamna snett. Stärkta elevhälsoteam som erbjuder både psykisk och somatisk hjälp är en långt bättre lösning än slumpmässiga urinkontroller. Det må vara praktiskt för politiker med moralpanik att passa på att drogtesta när man ändå har ungdomarna samlade i ett klassrum, men det bör inte vara skolans uppgift.

Det är alarmerande att en framstående politiker som Torkild Strandberg så förhastat är beredd att kompromissa med elevers grundlagsstadgade rättigheter. Vi i Liberala ungdomsförbundet är tacksamma för att byråkraterna på Skolverket tar våra grundlagar på större allvar. Frågan om Folkpartiet också gör det är än så länge obesvarad. Jan Björklund bör ta avstånd från Torkild Strandbergs utspel om partiet skall ha något som helst förtroende i integritetsfrågan.

-

Sveriges radio uppmärksammade artikeln.

Se även: Gabriellas blogg, Apelsineld, Liberati, Amanda Brihed, Lars-Erik.