Vänstern och Afghanistan

"Sverige ut ur Afghanistan!"

"Vad är alternativet till militär närvaro?"

"Bistånd och civila insatser!"

Ett väldigt vanligt meningsutbyte när det kommer till den svenska insatsen i Afghanistan. Aftonbladet skriver om den rödgröna (o)enigheten. O-et inom parentes för att jag helt ärligt inte vet vilken linje de rödgröna har. "Fred på jorden" är inte ett godtagbart svar, Miljöpartiet.

Vänsterpartiet vill att vi ska lämna Afghanistan. De vill skicka mer bistånd och inte ha någon militär närvaro. Jag har flera gånger därför funderat på hur hårda matpaket som behövs för att de ska knocka en taliban medvetslös. Har landat i slutsatsen att vakuumförpackat kaffe är den mest kostnadseffektiva lösningen för vänsterpacifisterna.

Och för att då ta sakfrågan så utesluts inte en civil biståndsverksamhet av en militär närvaro som tryggar freden och säkrar uppbyggnaden av den afghanska infrastrukturen och statsmakten - i många fall är det snarare en förutsättning. Inte heller finns det en motsättning mellan militära insatser och mer bistånd.

Att förklara varför den internationella insatsen i Afghanistan är ett nollsummespel har hittills inte gjorts. Att förklara hur ett nej till kriget blir till ett fredligt och talibanfritt Afghanistan har inte heller gjorts. Upp till bevis.

Samma tema: DN, Internationalen, Jinge, Weimer.

Svenska försvaret ftw!

Läste med stolthet Björklund, Ohlsson och Widman på brännpunkt häromdagen,

"De svenska försvarsbesluten sedan Berlinmurens fall har alla utgått från att utvecklingen i Ryssland är på väg åt rätt håll. Styrkan och beredskapsnivån på vårt försvar måste kunna variera över tid med hänsyn till utvecklingen i vår omvärld. Att sänka garden i det svenska invasionsförsvaret under 90- talet var rätt tänkt utifrån den utveckling som då kunde ses. Men den analys vi gör av utvecklingen i Ryssland leder oss till slutsatsen att vi befinner oss vid en vändpunkt. Under den kommande mandatperioden skall riksdagen fatta ett nytt försvarsbeslut. Vår bedömning är att den svenska nationella försvarsförmågan återigen måste stärkas. Sverige kommer att behöva rusta upp sitt försvar."

Vad Sverige behöver är en tydligare idé om hur man tänkt sig den kollektiva säkerheten i Östersjöområdet.

Det är tydligt att nedmonteringen av försvaret har fått destruktiva effekter för Sveriges möjligheter att möta framtida hot och utmaningar. Det minskar dessutom det underlag och möjligheter som finns för internationella insatser.

Från Urban Ahlin (S) kunde på Folk och Försvar höras att talet om Ryssland bara retar upp Ryssland ännu mer. Med den inställningen borde vi givetvis lägga ner försvaret och låtsas om som om det inte kan hända saker i Ryssland oerhört snabbt. Att ha ett starkt och välfungerande försvar som inte faller snabbare än jag skrivit denna text är inte en provokation, det är statsmaktens självklara ansvar.

Idag kommer Vänstern att presentera sin vision för försvaret. Låt oss kontrastera den mot regeringens politik och Folkpartiets långsiktiga vision.

Ska svensk trupp stanna i Afghanistan?

Skriver på Newsmill med anledning av DN;s omsvängning i frågan om Svensk truppnärvaro. Välkommet är att Wolodarski efterlyser en grundlig utredning, mindre bra att han helt bortprioriterar Afghanistans problem med hänvisning till Pakistan. Hur menar han att svensk trupp ska användas för att säkra Pakistan om han menar att det är ett säkerhetspolitiskt nollsummespel?