Med början idag och en gång varje månad fram till valet 2010 skriver jag på Sourze.se
Den första artikeln är mer eller mindre ett svar på Jytte Gutelands artikel som publicerades förra veckan.
"Det är glädjande att läsa att Jytte Gutelands artikel "Unga drabbas hårdast av jobbkrisen" (Sourze, 5/10). Hon verkar tydligt dela den borgerliga alliansens uppfattning om att utbildning och forskning skapar jobb. Guteland skriver att SSU vill se fler platser på högskolan och höjda studiemedel. Detta tyckte också den borgerliga koalitionsregeringen när man för flera månader sedan planerade för den nyligen presenterade höstbudgeten. Därför har regeringen bland annat beslutat att bygga ut högskolan med 10 000 platser och ökat studiemedlen så att en heltidsstuderande från och med årsskiftet får 350 kr mer i månaden.
Bekymrande är dock att Guteland verkar tro att det finns en motsättning mellan att skapa jobb och att sänka skatten för de i samhället som tjänar minst. Många gånger är detta snarare en viktig förutsättning för jobb eftersom sänkt skatt leder till att människor ökar sin konsumtion, vilket gör att efterfrågan stiger och företag kan anställa fler.
En annan felaktig slutsats som dras är att graden av anställningsskydd inte spelar någon roll för företagens villighet till att anställa. Tvärtom visar internationell forskning att om man minskar riskerna för företagen anställer de också fler. En studie av 73 länder genomförd av University of Bath och publicerad i Journal of Comparative Economics i våras pekar tydligt på detta faktum. I studien tar man bland annat upp att data mellan 2000 och 2003 visar att länder med hårt reglerade arbetsmarknader, som Italien, förmodligen hade haft runt 2,3 procent lägre arbetslöshet om haft en flexiblare arbetsmarknad, som i exempelvis USA. Detta är en viktig iakttagelse då det även tyder på att arbetslösheten hade varit 3,4 procent lägre för kvinnor och 5,6 procent lägre för ungdomar.
Detta innebär inte att det är önskvärt att vi för samma arbetsmarknadspolitik i Sverige som i USA - då den också har sina brister - men att verka för en mer flexibel arbetsmarknad är utan tvekan viktigt för att minska arbetslösheten. Exempelvis kan det vara väsentligt att se över vissa lagar, som LAS och turordningsreglerna, vilka tenderar att missgynna i synnerhet ungdomar och invandrare. För att skapa jobb är det framförallt viktigt att minska byråkratin och förenkla krångliga regelverk som idag tvingar företag till att ägna mer tid åt paragrafer än åt entreprenörskap.
Den borgerliga alliansen har sänkt arbetsgivaravgiften, minskat bolagsskatten och avskaffat förmögenhetsskatten. Detta har gjort det billigare för företag att anställa, ökat incitamenten för kapitalbildning och minskat riskerna för att företag och skattebetalare ska fly utomlands. På sikt är detta jobbskapande politik som det finns all anledning att vara stolt över. Inför det kommande valet är det dock viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet, i synnerhet genom att förenkla lagstiftningen för småföretag så att de lättare kan expandera och anställa fler. Så skapas fler jobb.
En konstruktiv politik för att öka antalet jobb kan inte stanna vid en enögd investeringspolitik som inte inser att det finns allvarliga strukturella problem på den Svenska arbetsmarknaden. Guteland och SSU ser ut att stödja den borgerliga alliansens analys att det svenska utbildningsväsendet behöver reformeras och tillföras ytterligare resurser. Där slutar likheterna. För medan alliansen konstaterar att en flexibel arbetsmarknad är avgörande för sysselsättningen verkar Guteland mena att villkoren för företagen inte påverkar deras vilja att anställa. Istället hävdar hon att det är bristen på framtidstro som är orsaken till arbetslösheten. Frågan blir då hur man lagstiftar för att höja människors framtidstro. Men precis som med lösningarna på alla andra problem kommer de rödgröna väl att ge besked om det "i god tid före valet."
Den första artikeln är mer eller mindre ett svar på Jytte Gutelands artikel som publicerades förra veckan.
"Det är glädjande att läsa att Jytte Gutelands artikel "Unga drabbas hårdast av jobbkrisen" (Sourze, 5/10). Hon verkar tydligt dela den borgerliga alliansens uppfattning om att utbildning och forskning skapar jobb. Guteland skriver att SSU vill se fler platser på högskolan och höjda studiemedel. Detta tyckte också den borgerliga koalitionsregeringen när man för flera månader sedan planerade för den nyligen presenterade höstbudgeten. Därför har regeringen bland annat beslutat att bygga ut högskolan med 10 000 platser och ökat studiemedlen så att en heltidsstuderande från och med årsskiftet får 350 kr mer i månaden.
Bekymrande är dock att Guteland verkar tro att det finns en motsättning mellan att skapa jobb och att sänka skatten för de i samhället som tjänar minst. Många gånger är detta snarare en viktig förutsättning för jobb eftersom sänkt skatt leder till att människor ökar sin konsumtion, vilket gör att efterfrågan stiger och företag kan anställa fler.
En annan felaktig slutsats som dras är att graden av anställningsskydd inte spelar någon roll för företagens villighet till att anställa. Tvärtom visar internationell forskning att om man minskar riskerna för företagen anställer de också fler. En studie av 73 länder genomförd av University of Bath och publicerad i Journal of Comparative Economics i våras pekar tydligt på detta faktum. I studien tar man bland annat upp att data mellan 2000 och 2003 visar att länder med hårt reglerade arbetsmarknader, som Italien, förmodligen hade haft runt 2,3 procent lägre arbetslöshet om haft en flexiblare arbetsmarknad, som i exempelvis USA. Detta är en viktig iakttagelse då det även tyder på att arbetslösheten hade varit 3,4 procent lägre för kvinnor och 5,6 procent lägre för ungdomar.
Detta innebär inte att det är önskvärt att vi för samma arbetsmarknadspolitik i Sverige som i USA - då den också har sina brister - men att verka för en mer flexibel arbetsmarknad är utan tvekan viktigt för att minska arbetslösheten. Exempelvis kan det vara väsentligt att se över vissa lagar, som LAS och turordningsreglerna, vilka tenderar att missgynna i synnerhet ungdomar och invandrare. För att skapa jobb är det framförallt viktigt att minska byråkratin och förenkla krångliga regelverk som idag tvingar företag till att ägna mer tid åt paragrafer än åt entreprenörskap.
Den borgerliga alliansen har sänkt arbetsgivaravgiften, minskat bolagsskatten och avskaffat förmögenhetsskatten. Detta har gjort det billigare för företag att anställa, ökat incitamenten för kapitalbildning och minskat riskerna för att företag och skattebetalare ska fly utomlands. På sikt är detta jobbskapande politik som det finns all anledning att vara stolt över. Inför det kommande valet är det dock viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet, i synnerhet genom att förenkla lagstiftningen för småföretag så att de lättare kan expandera och anställa fler. Så skapas fler jobb.
En konstruktiv politik för att öka antalet jobb kan inte stanna vid en enögd investeringspolitik som inte inser att det finns allvarliga strukturella problem på den Svenska arbetsmarknaden. Guteland och SSU ser ut att stödja den borgerliga alliansens analys att det svenska utbildningsväsendet behöver reformeras och tillföras ytterligare resurser. Där slutar likheterna. För medan alliansen konstaterar att en flexibel arbetsmarknad är avgörande för sysselsättningen verkar Guteland mena att villkoren för företagen inte påverkar deras vilja att anställa. Istället hävdar hon att det är bristen på framtidstro som är orsaken till arbetslösheten. Frågan blir då hur man lagstiftar för att höja människors framtidstro. Men precis som med lösningarna på alla andra problem kommer de rödgröna väl att ge besked om det "i god tid före valet."
Läs även andra bloggares åsikter om Arbetslöshet, Alliansen, LAS, Turordningsregler
Inlägg
