Replikerar i dagens Expressen gårdagens ledarartikel om medborgarskapstest. Av utrymmesskäl är det självklart att jag inte kunde skriva allt jag ville så nedan är den fulla versionen av repliken:
Expressen skriver felaktigt i torsdagens ledare (4/8) att Liberala ungdomsförbundet (LUF) på sin nyligen avslutade kongress beslutat om ”krav på kunskap om grundlagen” för svenskt medborgarskap. Det förslag som faktiskt antogs gällde istället ett ”lag-, språk- och regeltest” för erhållande av medborgarskap. Expressen begår således samma misstag som båda P4 i Sjuhärad och Aftonbladets ledarblogg med att anta vad vi antagit, inte argumentera mot det som faktiskt antagits. I det medborgarskapstest som LUF förespråkar är språkkunskaper en av tre komponenter och grundlagarna nämns inte alls.
I sin huvudledare bygger Expressen sin argumentation på anekdotisk evidens och hänvisar till ett påhittat språktest i ett radioinslag i P4 Sjuhärad. Även P4 har begått misstaget att inte ta reda på vad LUF:s kongress faktiskt fattade beslut om. I radioinslaget intervjuas domare Sven Martinger som tycker det är en dum idé att kräva att blivande medborgare ska ha goda kunskaper om de svenska grundlagarna. Men i denna fråga slåss Martinger, Expressen med flera mot hjärnspöken och halmgubbar. LUF har ingen uttalade ståndpunkt om exakt vilka lagar och regler som skall ingå i testet. En rimlig gissning är att om LUF:s eller liknande förslag skulle bli verklighet är den detaljerade utformningen av testet upp till utredare, remissinstanser och myndigheter snarare än politiker. Bör tilläggas att det troligtvis inte blir satsdelar och grammatiska regler som tränas utan språkförståelse, därför blir prövningen som görs i radio märklig. Det finns gott om exempel på länder som har olika typer av medborgarskapstest – istället för att vilt fabulera hur dessa kan se ut kan det vara bra att titta på hur de olika testen är utformade, det finns – som i alla lägen – exempel på bra och dåliga test.
Vad gäller Expressens kritik av språktest är det bara att konstatera att utformningen av medborgarskapstestets språkdel inte heller är föreslagen i detalj av LUF. Det finns väldigt många olika sätt att göra detta på. I den motion om medborgarskapstest till Folkpartiets landsmöte, som bland annat jag har undertecknat, har man exempelvis valt att föreslå att språkkunskaperna prövas genom att testet bara erbjuds på svenska. Vad gäller medborgarskapstestets andra delar finns det en rad sätt att utforma innehållet på. Statsvetarprofessorn Erik Amnå, som utredde medborgarskapskursen som ska ges i Sverige ger ett exempel på hur det kan gå till. I varje fall är det halmgubbar man ställer upp för att därefter argumentera. Istället vore det mer klädsamt att ta reda på exakt vad LUF tycker i frågan, varför och med vilka argument.
Expressen menar vidare att vi inte bör se USA som föredöme då USA är ett ”ungt invandrarland”, men är inte detta precis det Sverige har blivit? Istället för att, som Expressen antar, fokusera på ett etniskt medborgarskap syftar en uppvärdering av medborgarskapet till att tömma det på nationellt och etniskt innehåll. Målet är en hållbar idé om medborgarskap i en global värld. Det är märkligt att Expressen så snabbt ger upp om målsättningen att som i USA ge ”medborgarskapet en enande, inkluderande, amerikansk kvalitet. Varför inte? Vad är det i det svenska samhället som förhindrar oss från att göra medborgarskapet till något inkluderande och enande? Vad är det i länder som Australien, Kanada och USA som är så unikt att det inte skulle fungera i Sverige?
Expressen antar felaktigt att vi vill ”ladda medborgarskapet med krav på "svenskhet".” Men vad föredrar Expressen? En outtalad svenskhet som är knuten till kultur, värderingar och etnicitet eller ett medborgarskap som enbart är baserat på medborgarskapet? Det finns inget i den skrivelse som LUF nu antagit eller i målsättningen som säger att det ska laddas med ”krav på svenskhet”. LUF arbetade hårt och lyckades under folkpartiets landsmöte 2009 att fälla partistyrelsens förslag om medborgarskapskurs med krav på samtycke, dvs att den som genomgår kursen accepterar innehållet. Ett samtyckeskrav har vi alltid varit emot. Skillnaden mellan det första och det andra är att det första kan stänga ute, det kan knappast något som kan förvärvas av alla.
Medborgarskapstest är inte en integrationsåtgärd eller del av arbetslinjen som Expressen antar att LUF menar. Det är den felaktiga argumentationen som Folkpartiet förde 2002. Det finns inga bevis för att medborgarskapstest skulle öka sysselsättningsgraden. Naturalisering är inget signifikant incitament i ekonomiska frågor som ekonomen Andreas Bergh mycket väl påpekat. Målet är istället att ersätta godtyckliga krav på medborgarskap (som vi har idag) med förutsägbara. Frågan om de godtyckliga kraven idag går jag in på i en replik till GT:s ledarsida.
Man bör komma ihåg att medborgarskapet redan är villkorat i dagsläget. Ett medborgarskapstest ändrar villkoren för erhållande av medborgarskap; det skapar dem inte. Redan idag måste man ha bott en viss tid i landet, man måste ha permanent uppehållstillstånd eller permanent uppehållsrätt och får inte ha begått vissa typer av brott eller ha skulder hos Kronofogden. Det finns i dagsläget alltså bland annat ett tidskrav, boendekrav och skötsamhetskrav. Med ett sakligt medborgarskapstest ändras villkoren och möjliggör en kraftig reduktion av det extremt godtyckliga tidskravet. Därutöver har vi olika tidsgränser beroende på vart man kommer ifrån, en nordisk medborgare behöver bara bott i Sverige i två år. Dagens system är en serie överlappande regler som är oförutsägbara, en ersättning som är tydlig vore önskvärt. På lång sikt är det även, vilket länge varit LUF:s mål, att ha fri invandring, en förutsättning för detta är en typ av medborgarskap som kan ena över etniska, kulturella och religiösa gränser.
Det finns heller inga bevisade negativa konsekvenser av medborgarskapstest, detta visar flera metastudier där OECD-länder jämförs. Däremot visar sociologen Ruud Koopmans komparativa forskning att ett medborgarskapstest ökar sammanhållningen i samhället, detta är ett eftersträvansvärt mål. Om deltagandet i samhällsdebatten och sammanhållningen kan öka kring språk och medborgarskap är det något positivt. Det är att gå bort från den modellen som hittills dominerat Europa, dvs etniskt fokuserade. Föredömet är istället just de stater som byggts av invandrare (dvs främst Kanada, Australien och USA) och valt en medborgerlig sammanhållning istället för en etnisk eller religiös.
Misstaget som görs i ledarartikeln är att förekomma argument och anta saker som jag och LUF tycker, det är tråkigt. En vettig diskussion om medborgarskapets utformning hade varit bra att ha i Sverige.
Expressen skriver felaktigt i torsdagens ledare (4/8) att Liberala ungdomsförbundet (LUF) på sin nyligen avslutade kongress beslutat om ”krav på kunskap om grundlagen” för svenskt medborgarskap. Det förslag som faktiskt antogs gällde istället ett ”lag-, språk- och regeltest” för erhållande av medborgarskap. Expressen begår således samma misstag som båda P4 i Sjuhärad och Aftonbladets ledarblogg med att anta vad vi antagit, inte argumentera mot det som faktiskt antagits. I det medborgarskapstest som LUF förespråkar är språkkunskaper en av tre komponenter och grundlagarna nämns inte alls.
I sin huvudledare bygger Expressen sin argumentation på anekdotisk evidens och hänvisar till ett påhittat språktest i ett radioinslag i P4 Sjuhärad. Även P4 har begått misstaget att inte ta reda på vad LUF:s kongress faktiskt fattade beslut om. I radioinslaget intervjuas domare Sven Martinger som tycker det är en dum idé att kräva att blivande medborgare ska ha goda kunskaper om de svenska grundlagarna. Men i denna fråga slåss Martinger, Expressen med flera mot hjärnspöken och halmgubbar. LUF har ingen uttalade ståndpunkt om exakt vilka lagar och regler som skall ingå i testet. En rimlig gissning är att om LUF:s eller liknande förslag skulle bli verklighet är den detaljerade utformningen av testet upp till utredare, remissinstanser och myndigheter snarare än politiker. Bör tilläggas att det troligtvis inte blir satsdelar och grammatiska regler som tränas utan språkförståelse, därför blir prövningen som görs i radio märklig. Det finns gott om exempel på länder som har olika typer av medborgarskapstest – istället för att vilt fabulera hur dessa kan se ut kan det vara bra att titta på hur de olika testen är utformade, det finns – som i alla lägen – exempel på bra och dåliga test.
Vad gäller Expressens kritik av språktest är det bara att konstatera att utformningen av medborgarskapstestets språkdel inte heller är föreslagen i detalj av LUF. Det finns väldigt många olika sätt att göra detta på. I den motion om medborgarskapstest till Folkpartiets landsmöte, som bland annat jag har undertecknat, har man exempelvis valt att föreslå att språkkunskaperna prövas genom att testet bara erbjuds på svenska. Vad gäller medborgarskapstestets andra delar finns det en rad sätt att utforma innehållet på. Statsvetarprofessorn Erik Amnå, som utredde medborgarskapskursen som ska ges i Sverige ger ett exempel på hur det kan gå till. I varje fall är det halmgubbar man ställer upp för att därefter argumentera. Istället vore det mer klädsamt att ta reda på exakt vad LUF tycker i frågan, varför och med vilka argument.
Expressen menar vidare att vi inte bör se USA som föredöme då USA är ett ”ungt invandrarland”, men är inte detta precis det Sverige har blivit? Istället för att, som Expressen antar, fokusera på ett etniskt medborgarskap syftar en uppvärdering av medborgarskapet till att tömma det på nationellt och etniskt innehåll. Målet är en hållbar idé om medborgarskap i en global värld. Det är märkligt att Expressen så snabbt ger upp om målsättningen att som i USA ge ”medborgarskapet en enande, inkluderande, amerikansk kvalitet. Varför inte? Vad är det i det svenska samhället som förhindrar oss från att göra medborgarskapet till något inkluderande och enande? Vad är det i länder som Australien, Kanada och USA som är så unikt att det inte skulle fungera i Sverige?
Expressen antar felaktigt att vi vill ”ladda medborgarskapet med krav på "svenskhet".” Men vad föredrar Expressen? En outtalad svenskhet som är knuten till kultur, värderingar och etnicitet eller ett medborgarskap som enbart är baserat på medborgarskapet? Det finns inget i den skrivelse som LUF nu antagit eller i målsättningen som säger att det ska laddas med ”krav på svenskhet”. LUF arbetade hårt och lyckades under folkpartiets landsmöte 2009 att fälla partistyrelsens förslag om medborgarskapskurs med krav på samtycke, dvs att den som genomgår kursen accepterar innehållet. Ett samtyckeskrav har vi alltid varit emot. Skillnaden mellan det första och det andra är att det första kan stänga ute, det kan knappast något som kan förvärvas av alla.
Medborgarskapstest är inte en integrationsåtgärd eller del av arbetslinjen som Expressen antar att LUF menar. Det är den felaktiga argumentationen som Folkpartiet förde 2002. Det finns inga bevis för att medborgarskapstest skulle öka sysselsättningsgraden. Naturalisering är inget signifikant incitament i ekonomiska frågor som ekonomen Andreas Bergh mycket väl påpekat. Målet är istället att ersätta godtyckliga krav på medborgarskap (som vi har idag) med förutsägbara. Frågan om de godtyckliga kraven idag går jag in på i en replik till GT:s ledarsida.
Man bör komma ihåg att medborgarskapet redan är villkorat i dagsläget. Ett medborgarskapstest ändrar villkoren för erhållande av medborgarskap; det skapar dem inte. Redan idag måste man ha bott en viss tid i landet, man måste ha permanent uppehållstillstånd eller permanent uppehållsrätt och får inte ha begått vissa typer av brott eller ha skulder hos Kronofogden. Det finns i dagsläget alltså bland annat ett tidskrav, boendekrav och skötsamhetskrav. Med ett sakligt medborgarskapstest ändras villkoren och möjliggör en kraftig reduktion av det extremt godtyckliga tidskravet. Därutöver har vi olika tidsgränser beroende på vart man kommer ifrån, en nordisk medborgare behöver bara bott i Sverige i två år. Dagens system är en serie överlappande regler som är oförutsägbara, en ersättning som är tydlig vore önskvärt. På lång sikt är det även, vilket länge varit LUF:s mål, att ha fri invandring, en förutsättning för detta är en typ av medborgarskap som kan ena över etniska, kulturella och religiösa gränser.
Det finns heller inga bevisade negativa konsekvenser av medborgarskapstest, detta visar flera metastudier där OECD-länder jämförs. Däremot visar sociologen Ruud Koopmans komparativa forskning att ett medborgarskapstest ökar sammanhållningen i samhället, detta är ett eftersträvansvärt mål. Om deltagandet i samhällsdebatten och sammanhållningen kan öka kring språk och medborgarskap är det något positivt. Det är att gå bort från den modellen som hittills dominerat Europa, dvs etniskt fokuserade. Föredömet är istället just de stater som byggts av invandrare (dvs främst Kanada, Australien och USA) och valt en medborgerlig sammanhållning istället för en etnisk eller religiös.
Misstaget som görs i ledarartikeln är att förekomma argument och anta saker som jag och LUF tycker, det är tråkigt. En vettig diskussion om medborgarskapets utformning hade varit bra att ha i Sverige.