Nyligen skrev Ivar Arpi en artikel
om Migrationsverket. En artikel som fick välförtjänt uppmärksamhet
eftersom den pekar på rättsosäkra processer, tvivelaktiga arbetsmetoder
och målkonflikter. Ett stycke traditionell granskande och välbehövlig
journalistik. I synnerhet viktig eftersom det handlar om en myndighet
vars yttersta mål måste vara rättssäkra och välfungerande
ärendehanteringar, oavsett vem som styr landet.
Detta har fått medlemmar i Moderata ungdomsförbundet att gå i taket. Förbundsstyrelseledamoten Oliver Rosengren frågar hur artikeln "påverkar opinionen". Vidare skriver han att: "Jag har tyvärr svårt att se att agendan bakom artikeln bygger på något
annat än att /..Att antalet
asylsökande är ett problem". Han får medhåll av annars kloke Jakob Lundberg: "Ofta när Neo ska skriva om invandring "råkar" man bara skriva om problem."
Det är något med detta som luktar riktigt illa. Varför lägger unga
moderater tid på att misstänkliggöra skribenter inom den borgerliga
sfären? Varför ägnas tid åt att gissa om "agendan" bakom artiklar?
Notera att inga argument anförs i sak om varför just Arpis artikel om migrationsverket skulle vara klandervärd. Inga faktafel hittas, inga idéer om migrationsverket luftas, inga reformförslag läggs fram. Diskussionen kommer inte länge än att befinna sig på en metanivå, fylld av insinuationer, gissningar om Arpis och NEO:s "egentliga" agenda. Den bleka imitationen av Anders Lindbergs debatteknik klär er inte MUF.
Ungdomsförbund brukar i regel märkas i samhällsdebatten av ett av tre
skäl: när de kritiserar moderpartiet, när de kommer med originella
politiska förslag eller när de gör bort sig. Tyvärr tillhör Rosengren
och Lundbergs agerande den sista kategorin.
Alliansen regerade i åtta år. En period präglad av många värdefulla
reformer och stabil ekonomi. Men också en tid där Sverige inte blev
vittne till nödvändiga reformer på integrationsområdet. Det är nya,
kloka idéer som behövs. Ett ifrågasättande av den jämlikhetspolitik i
Sverige som skyddar privilegierade grupper samtidigt som en stor del av
Sverige hålls utanför hyresmarknaden, arbetsmarknaden och de offentliga
institutionerna. Är det för mycket begärt att borgerliga ungdomsförbund
sköter sin främsta uppgift, att påverka moderpartiet i en reformvänlig
inriktning, istället för att ödsla tid på gissningar om andras agenda?
Det är illavarslande om kritik mot förhållningssätt, metadebatter och käbbel präglar den internborgerliga debatten istället för diskussioner om vilka reformer som är bäst. Istället för att följa upp Arpis artikel med synpunkter på hur migrationsverket skulle kunna utvecklas, landar man i en unken diskussion om dolda agendor om huruvida Arpi som opinionsjournalist överhuvudtaget kan skriva journalistik utan en dold baktanke. Dags att komma in i ringen MUF: börja snacka politik. Så lär av CUF som länge drivit frågan om att radikalt omstöpa arbetsförmedlingen, eller LUF som vill fördjupa den borgerliga integrationspolitiken. Släpp metasnacket, låt Aftonbladets ledarsida sköta den biten.