Läser med förvåning, möjligen skräck och eventuellt en skvätt hopplöshet denna text författad av två förbundsstyrelseledamöter i MUF, moderata ungdomsförbundet. Vad lär jag då av texten. Jo, först och främst att floskelproduktion är en konstart vars nivåökning verkar löpa parallellt med partiets (ungdomsförbundets?) storlek.
Sedan läser jag en lustig kombination. Ena stunden ska MUF helt strunta i "över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte - oavsett om de var poeter, filosofer eller författare." och sedan ska de bli det nya bildningspartiet som tar över utbildningsdepartementet från FP. Ut med det gamla, in med det nya. Den kinesiska kulturrevolutionen har äntligen, efter ett par års vankade bland kommunistsekter, nått MUF.
Nu är det så att jag vet att man inte vinner val med poeter, filosofer och författare. Kanske inte ens med deras överklassidéer och galna hundraåriga litteratur. Men jag vet att de utgör grunden, självaste fundamentet för god politik och ett gott samhälle.
Framförallt utgör de grunden för goda politiker med en ideologisk ryggrad. Därför har LUF en gammal gumma, Mary Wollstoncraft, på våra tygpåsar och Milton Friedman på våra t-shirtar. Vi vet att de flesta skolungdomar inte vet vilka de är, men vi vill gärna berätta om deras idéer då vi tror på dem.
Vad vi även förstår, vilket totalt undgått dessa relevanta MUF:are är att dagens politik måste bottna i idéer om hur vi vill se världen. Detta är inget vi kommer uppfinna i varje generation, det är något vi bär med oss från det förflutnas människor, idéer och böcker som vi konstant omformar och tolkar.
Men nej. MUF vill vara en "relevant röst" och då kan man inte gräva ner sig i det förflutna. Intellektuell förkovran är tidskrävande och mossigt. Egentligen säger detta nyårslöfte från MUF exakt ingenting politiskt. Det är ett tidsdokument som vittnar om hur fattig en del av borgerligheten är på idéer och självinsikt. Vi ska vara "relevanta". Absolut. Det förnekar nog ingen. Men artikeln vittnar också om en borgerlighet som medvetet, utan några som helst tvivel, vill släppa alla förtöjningar med det ideologiska. De nya postpolitiska moderaterna.
En dag som denna är jag nöjd att jag en sommardag 2006 valde LUF och inte MUF.
Sedan läser jag en lustig kombination. Ena stunden ska MUF helt strunta i "över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte - oavsett om de var poeter, filosofer eller författare." och sedan ska de bli det nya bildningspartiet som tar över utbildningsdepartementet från FP. Ut med det gamla, in med det nya. Den kinesiska kulturrevolutionen har äntligen, efter ett par års vankade bland kommunistsekter, nått MUF.
Nu är det så att jag vet att man inte vinner val med poeter, filosofer och författare. Kanske inte ens med deras överklassidéer och galna hundraåriga litteratur. Men jag vet att de utgör grunden, självaste fundamentet för god politik och ett gott samhälle.
Framförallt utgör de grunden för goda politiker med en ideologisk ryggrad. Därför har LUF en gammal gumma, Mary Wollstoncraft, på våra tygpåsar och Milton Friedman på våra t-shirtar. Vi vet att de flesta skolungdomar inte vet vilka de är, men vi vill gärna berätta om deras idéer då vi tror på dem.
Vad vi även förstår, vilket totalt undgått dessa relevanta MUF:are är att dagens politik måste bottna i idéer om hur vi vill se världen. Detta är inget vi kommer uppfinna i varje generation, det är något vi bär med oss från det förflutnas människor, idéer och böcker som vi konstant omformar och tolkar.
Men nej. MUF vill vara en "relevant röst" och då kan man inte gräva ner sig i det förflutna. Intellektuell förkovran är tidskrävande och mossigt. Egentligen säger detta nyårslöfte från MUF exakt ingenting politiskt. Det är ett tidsdokument som vittnar om hur fattig en del av borgerligheten är på idéer och självinsikt. Vi ska vara "relevanta". Absolut. Det förnekar nog ingen. Men artikeln vittnar också om en borgerlighet som medvetet, utan några som helst tvivel, vill släppa alla förtöjningar med det ideologiska. De nya postpolitiska moderaterna.
En dag som denna är jag nöjd att jag en sommardag 2006 valde LUF och inte MUF.