Ett par tankar gällandes dagens/nattens händelser utanför Gazaremsan:
Vänta med omdömen om vad som hänt på skeppet. Oavsett omständigheter är det tragiskt men klädsamt vore att man väntade med att dra alltför konkreta slutsatser innan det exakta händelseförloppet utretts. Det finns väldigt knapphändig information och innan en ordentlig utredning har gjorts bör man vara försiktig.
Bordningen skedde på internationellt vatten. Detta är oavsett omständigheter oacceptabelt ur rättsligt perspektiv. Konsekvensen att människor dog är oavsett tidigare skede tragisk och väldigt onödig.
Blockader fungerar inte. Den som nu under flera år existerat mot Gaza har inte minskat Hamas makt, snarare har isolationen stärkt Hamas möjligheter att helt behärska området. Även om deras popularitet sjunkit är makten total, detta kan knappast varit Israels avsikt. Att kollektivt förvägra hela befolkningen i Gaza utresetillstånd (med undantag för svårt sjuka personer) och hindra rörelsefrihet leder ingenvart.
Skulden ligger här på både Egypten och Israel, de må ha blandade bevekelsegrunder för att isolera Gaza men inget av dessa får någon bestående verkan som faktiskt är god. Om ett livskraftigt samhälle ska kunna byggas, även i Gaza, så måste förutsättningar för detta finnas. En ekonomi helt styrd av staten (Hamas) är en stat där invånarna är maktlösa och i beroendeställning.
Inte i mitt namn. Världens judar är INTE individuella ambassadörer för Israel. Lika lite är världens muslimer ansvariga eller bör avkrävas svar för vad som görs i en religions eller stats namn. Det är beklämmande att Torbjörn Tännsjö ägnar sig åt denna form av kollektivt skuldbeläggande. Tännsjö upprepar Reepalus misstag. Med detta i bakhuvudet hoppas jag innerligt att dagens manifestationer är värdiga, konkreta och sansade.
(Uppdatering: Efter att ha besökt manifestationen i Göteborg på Gustaf Adolfs torg kan jag ändå konstatera att det gick hyggligt till. Spridda burop när borgerliga representanter höll tal. Några obehagliga ramsor men inget nytt. Konsensus verkar vara att en form av isolation bryts genom att införa en annan, de gamla vanliga ramsorna hördes. Kombinationen av dåliga slutsatser med lynchstämning var väl magstark)
Vettiga åsikter brukar vara sällsynta dagar som dessa. Men jag vill ändå rekommendera läsning av Mark Klamberg och Rasmus Fleischer.
På samma tema: Beijbom, Erixon, EX, DN1, DN2, EX2, Svensson, GP, GP2, SVD, Anna Troberg, HD, AB.
Vänta med omdömen om vad som hänt på skeppet. Oavsett omständigheter är det tragiskt men klädsamt vore att man väntade med att dra alltför konkreta slutsatser innan det exakta händelseförloppet utretts. Det finns väldigt knapphändig information och innan en ordentlig utredning har gjorts bör man vara försiktig.
Bordningen skedde på internationellt vatten. Detta är oavsett omständigheter oacceptabelt ur rättsligt perspektiv. Konsekvensen att människor dog är oavsett tidigare skede tragisk och väldigt onödig.
Blockader fungerar inte. Den som nu under flera år existerat mot Gaza har inte minskat Hamas makt, snarare har isolationen stärkt Hamas möjligheter att helt behärska området. Även om deras popularitet sjunkit är makten total, detta kan knappast varit Israels avsikt. Att kollektivt förvägra hela befolkningen i Gaza utresetillstånd (med undantag för svårt sjuka personer) och hindra rörelsefrihet leder ingenvart.
Skulden ligger här på både Egypten och Israel, de må ha blandade bevekelsegrunder för att isolera Gaza men inget av dessa får någon bestående verkan som faktiskt är god. Om ett livskraftigt samhälle ska kunna byggas, även i Gaza, så måste förutsättningar för detta finnas. En ekonomi helt styrd av staten (Hamas) är en stat där invånarna är maktlösa och i beroendeställning.
Inte i mitt namn. Världens judar är INTE individuella ambassadörer för Israel. Lika lite är världens muslimer ansvariga eller bör avkrävas svar för vad som görs i en religions eller stats namn. Det är beklämmande att Torbjörn Tännsjö ägnar sig åt denna form av kollektivt skuldbeläggande. Tännsjö upprepar Reepalus misstag. Med detta i bakhuvudet hoppas jag innerligt att dagens manifestationer är värdiga, konkreta och sansade.
(Uppdatering: Efter att ha besökt manifestationen i Göteborg på Gustaf Adolfs torg kan jag ändå konstatera att det gick hyggligt till. Spridda burop när borgerliga representanter höll tal. Några obehagliga ramsor men inget nytt. Konsensus verkar vara att en form av isolation bryts genom att införa en annan, de gamla vanliga ramsorna hördes. Kombinationen av dåliga slutsatser med lynchstämning var väl magstark)
Vettiga åsikter brukar vara sällsynta dagar som dessa. Men jag vill ändå rekommendera läsning av Mark Klamberg och Rasmus Fleischer.
På samma tema: Beijbom, Erixon, EX, DN1, DN2, EX2, Svensson, GP, GP2, SVD, Anna Troberg, HD, AB.