Flyget en del av det öppna samhället

Att många miljöaktivister ser såväl praktisk nytta som symbolik i vulkanutbrottet på Island är ingen nyhet. Maria Rankka, som i höst lämnar Timbro för Stockholms Handelskammare, har skrivit ett läsvärt inlägg på den föregåendes hemsida:

Redan har semestrar gått om intet, möten fått ställas in eller skjutas upp och handeln har påverkats negativt. Det är barnfamiljer, småföretagare, ja helt vanliga människor som drabbas hårdast. Idén att det är utrikesministrar och kungligheter som blir lidande är befängd, de har alltid kunnat resa fritt. Revolutionen som flyget, och lågprisflyget särskilt, inneburit, har varit för alla andra.

Rankka, som är aktuell med boken Far och flyg! Hur resor förändrar världen (skriven tillsammans med Anders Ydstedt och Fredrik Johansson) fortsätter:

Bara verksamheten som Arlanda flygplats genererade bidrog under 2008 med 18,6 miljarder kr till samhällsekonomin och 25 000 anställningar. Varje dag flyget ligger nere går därmed 50 miljoner kr förlorade direkt bara i Stockholmsregionen. Skulle värdet av alla de möten som inte blir av som en konsekvens av de inställda resorna tas med i beräkningarna skulle siffran vara dramatiskt högre. 80 procent av resenärerna till och från Arlanda reser 100 mil eller längre, vilket gör att resorna är svåra att ersätta med andra transportmedel. Flygfrakten i Sverige genererar exportintäkter på 500 miljoner kronor per dag. Men ännu viktigare, flyget är en central del av det öppna och fria samhället.

Och precis som jag har skrivit tidigare (bland annat här, här, här och här) är det inte transporterna det är fel på. Det är inte bilarna och flygplanen som är miljöhoten. Det är de fossila bränslena. Vad vi behöver är inte färre bilvägar eller lågprisflighter, utan nya, mindre miljöfarliga energikällor.

Samma tema: DN, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2.