Under hösten började jag skriva krönikor for Helsingborgs Dagblad, de första två krönikorna är nu publicerade och en till kommer innan årets slut. Den första handlade om faderskap och att kunna ha empati för det liv som möter många kvinnor:
Min farfar såg i samhället omkring sig de villkor kvinnor har i livet. Han, likt jag idag, insåg att kvinnor oftare än män bedöms utifrån sin könstillhörighet, att de måste övervinna detta för att kunna bedömas som individer. Det är en värdefull insikt som förhoppningsvis många män får när de får döttrar. Faderskap är en genväg, men givetvis inte den enda vägen, till samma insikt
Den andra handlade om politikerrollen och behovet av att ge politiker möjligheten till ett privatliv:
Om medier och politiska motståndare kräver fläckfria människor utan förflutet kommer man få politiker som är därefter: ansiktslösa och gråa politruker. Politiker som inte vågar visa upp sig som människor utan bara som försiktiga yrkespolitiker