Simon Hedlin Larsson skrev för ett tag sedan i Svensk Tidskrift ett inlägg om ett principiellt försvar för invandringen, Tino Sanandaji svarade med en skarp kritik mot idén om att liberaler ska känna sig tvungna att försvara invandring. Jag har nu skrivit en replik på Sanandajis inlägg:
Jag är dessutom övertygad om att det blir fler tillfällen att diskutera exempelvis den empiri som Sanandaji tar upp, inte minst George J Borjas forskning om arbetsmarknaden och invandringen. Bojas menar att olika typer av invandring påverkar arbetsmarknaden och samhällsekonomin på olika sätt och det kan finnas mycket att lära sig där.
Likaså finns det anledning att diskutera Jan Ekbergs forskning om invandringens kostnader och hur man kan minska det offentligas utgifter på fler sätt. Det är på inget sätt negativt att dessa frågor diskuteras. Man måste nyktert kunna diskutera invandringens alla mekanismer, båda ur ett samhällsekonomiskt men även ett principiellt perspektiv. Förhoppningsvis fortsätter debatten på Svensk Tidskrift.
Om det nu bortom alla tvivel skulle visa sig att en viss typ av invandring är en belastning på samhällsekonomin, är det enbart detta som ska vara vägledande i politiken som behandlar invandringen? Övertrumfar alltid nytta för statsbudgeten alla andra principer? Är det därutöver enbart den nationella ekonomiska nyttan som bör vara vägledande?Jag utgår från Sanandajis premiss, att invandring är samhällsekonomiskt skadlig och diskuterar andra typer av argument. Jag har fler invändningar mot Sanandajis resonemang som jag säkert får anledning att återvända till. Trots allt tycker jag Sanandaji ändå gör ett bra jobb med att ge ett alternativt liberalt perspektiv på hur man kan betrakta invandringen från ett liberalt perspektiv.
Jag är dessutom övertygad om att det blir fler tillfällen att diskutera exempelvis den empiri som Sanandaji tar upp, inte minst George J Borjas forskning om arbetsmarknaden och invandringen. Bojas menar att olika typer av invandring påverkar arbetsmarknaden och samhällsekonomin på olika sätt och det kan finnas mycket att lära sig där.
Likaså finns det anledning att diskutera Jan Ekbergs forskning om invandringens kostnader och hur man kan minska det offentligas utgifter på fler sätt. Det är på inget sätt negativt att dessa frågor diskuteras. Man måste nyktert kunna diskutera invandringens alla mekanismer, båda ur ett samhällsekonomiskt men även ett principiellt perspektiv. Förhoppningsvis fortsätter debatten på Svensk Tidskrift.