När de rödgröna kritiserar regeringens reformering av gymnasieskolan återkommer de ständigt till att kunskapskraven har sänkts. Så även i debatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i svt igår. Kritiken grundas i att det i den nya gymnasieskolan inte kommer vara tvunget - däremot alltid möjligt - för alla att läsa in högskolebehörighet, utan att man kommer kunna satsa mer på praktiska ämnen om man vill. Den rödgröna kritiken utgår således från att en satsning på praktiska kunskaper innebär en sänkning av kunskapsnivån. Det får anses vara en märklig inställning från de som säger sig vara Sveriges arbetarparti.
Sverige behöver teoretiskt såväl som praktiskt kunnande. Politiker ska inte lägga någon värdering i vilken inrikting en ung människa väljer att ta. Däremot är en skola där samtliga elever förväntas gå vidare till akademiska studier ett stort problem. Det gör att elever som är skoltrötta hoppar av för att de tvingas läsa så mycket teori att de blir högskolebehöriga, och de praktiska utbildningarna håller inte tillräckligt hög kvalitet för att de som går dem ska vara attraktiva på arbetsmarknaden.
Det tycks heller inte kunna sägas nog många gånger att möjligheten att läsa in högskolebehörighet alltid kommer finnas - antingen under gymnasietiden, eller genom komplettering efteråt. Och det är oändligt mycket bättre att några elever tvingas komplettera sina betyg efter gymnasiet, än att en fjärdedel av eleverna hoppar av från ett gymnasium där alla förväntas vara likadana.
På samma tema: Lotta Olsson, Mikael Abrahamsson, Kalle Sandström,