Dagen innan riksdagsvalet äger ett annat, också det mycket viktigt, val rum: parlamentsvalet i Afghanistan. Den senaste tiden har allt fler börjat tvivlat huruvida det alls går att skapa ett fritt och demokratiskt Afghanistan. Talibanerna har intesifierat sina försök att störta Hamid Karzai och driva bort de utländska trupperna. Barack Obama har svarat med att genomföra samma "surge" som på ett lyckosamt sätt stabiliserade situationen i Irak.
Än har vi inte sett samma resultat i Afghanistan. Obama har, pressad av opinionen i USA, meddelat att trupperna ska börja dras hem. Det är mycket problematiskt att han väljer att sätta en sådan tidtabell, utan att ta hänsyn till läget på marken. Förmodligen kommer han få ta denna hänsyn i slutändan ändå, och anpassa uttågsschemat efter den militära och politiska situationen.
Vad gäller den sistnämnda är det mycket som står på spel idag. Presidentvalet bidrog definitivt inte till att öka förtroendet för Afghanistans stapplande demokrati eller dess ledare. Trots allvarliga anklagelser om valfusk återvaldes till slut Hamid Karzai som president. Sedan dess har valmyndigheten och FN arbetat hårt med att förbättra systemet inför parlamentsvalet. Förhoppningsvis bär arbetet frukt.
Demokrati är inget som kommer i en handvändning. Att redan nu ge upp hopppet och demokrati i Afghanistan är att lägga sig platt för talibaner, krigsherrar och korrupta makthavare. Framför allt vore det att svika den afghanska civilbefolkningen, som efter så många år av förtryck förtjänar ett demokratiskt styrelseskick. Här går också en tydlig skiljelinje mellan Alliansen och de rödgröna: vi inser att bistånd och militärt stöd går hand i hand, och står upp för Afghanistan. Mot den tydliga linjen står de rödgrönas oansvariga politik, dikterad av Lars Ohlys anti-amerikanism.
Det kan kännas tungt när rapporter om våld, korruption och valfusk kommer i strida strömmar. Då kan det vara värt att läsa om människor som Shukria Baazai, kvinnlig parlamentsledamot som kämpar för ett annat Afghanistan än dagens kvinnoförtryckande klansamhälle. Sådant mod inger hopp.
Jag skriver mer om det här.