För några dagar sedan lovade de rödgröna på en presskonferens att:
Ointressant är om det är realistiskt eller inte eller om löftet kan finansieras och fungerar i en statsbudget. Detta är inget annat än ett parti texas hold em. Ett löfte för löftets skulle betyder inte mycket.
SlösO kommenterar:
Notera att Ali Esbati på fullaste allvar menar att budgetrestriktioner på "medellång sikt" kan anses ointressanta. Inget nytt på östfronten.
Vad illustrerar det här pedagogiskt? Att det finns ett block som bevisligen kan vara sparsamt med statsfinanserna, även i finanskris och lova det som hållas kan. Sedan finns det ett block som sysslar med världsfrånvänd överbudspolitik utan tankar på finansiering eller långsiktighet.
Ansvar är tråkigt att tala om i en valrörelse men det behövs.
På samma tema: Ledarbloggen, Kent Persson, Tokmoderaten
Hur mycket än alliansen kommer att lägga på välfärden – de rödgröna kommer att lägga 12 miljarder mer.Man häpnar. Det påminner lite om Miljöpartiets överbudspolitik. Oavsett vilka målsättningar alliansen sätter på miljöområdet så drar MP till lite extra. Det är ointressant vilket mål som sagts, om det redan är högt eller inte. Det viktigaste är att klämma till lite extra.
Ointressant är om det är realistiskt eller inte eller om löftet kan finansieras och fungerar i en statsbudget. Detta är inget annat än ett parti texas hold em. Ett löfte för löftets skulle betyder inte mycket.
SlösO kommenterar:
Utgifter måste först motiveras och därefter utvärderas, så att väljarna får något konkret att ta ställning till. Poängen med just dessa jag-kan-bränna-mer-stålar-än-du-löften är dock att de inte finns till för väljarna, utan för politikerna. De slåss för att få goda vitsord i medierna, och betalar för sitt kampanjande med andra människors pengar.Forskaren Andreas Bergh stod troligtvis för de klokaste kommentarerna under Almedalsveckan. Exempel på detta är hans analys av Lars Ohlys tal och de kostnader som Ohlys löften innebar. Bergh slutade tydligen räkna efter 100 miljarder som Ohlys idéer skulle kosta.
Notera att Ali Esbati på fullaste allvar menar att budgetrestriktioner på "medellång sikt" kan anses ointressanta. Inget nytt på östfronten.
Vad illustrerar det här pedagogiskt? Att det finns ett block som bevisligen kan vara sparsamt med statsfinanserna, även i finanskris och lova det som hållas kan. Sedan finns det ett block som sysslar med världsfrånvänd överbudspolitik utan tankar på finansiering eller långsiktighet.
Ansvar är tråkigt att tala om i en valrörelse men det behövs.
På samma tema: Ledarbloggen, Kent Persson, Tokmoderaten