Om lärarlegitimationer

Det har varit många reaktioner sedan alliansens partiledare igår skrev på DN Debatt om att införa yrkeslegitimationer för lärare.

Göteborgs-Posten skriver:

Alla har att vinna på att det införs en yrkeslegitimation för lärare. Det är positivt för lärarna själva, för eleverna och för samhället i stort.

Sydsvenskan konstaterar:

Vänsterpartiets Rossana Dinamarca sade att ”vi kommer inte att säga att vi är emot det”. Det är nog så nära någon borgerlig proposition någonsin kan komma ett erkännande från det hållet.

Dagens Nyheters ledarsida är försiktigt positiv, och passar samtidigt på att nämna:

Det finns goda argument mot att införa lärarlegitimationer. Certifikat och intyg är ett tämligen klumpigt system för kvalitetskontroll, som framför allt används för att upprätthålla minimal teknisk kompetens. Att vi accepterar ett yrkesmonopol bland läkare beror inte på att det ger oss allmänt god vård, utan på att konsekvenserna av ett enskilt felaktigt ingrepp kan bli direkt dödliga.

PJ Anders Linder är skeptisk i en ledarkolumn på Svenska Dagbladet och tycker att:

Man borde ha börjat med annat: Att se den nya lärarutbildningen i mål. Att ge kommunerna ekonomiska incitament att satsa på kvalitet. Att kräva rekrytering av lektorer. Och varför inte sända tydliga signaler om att man välkomnar dem som med allvar och engagemang vill dra i gång fristående lärarutbildning i enskild regi. Det pedagogiska etablissemanget behöver utmanas.

Expressens ledarredaktion är starkt kritisk och citerar en tidigare utredning:

Förslaget om lärarlegitimation bygger i stort på den utredning Jörgen Ullenhag gjorde för ett par år sedan. Högskoleverket - som måste anses ha en viss kompetens på området - var starkt kritiskt: "Att försöka skapa nya skrån rimmar illa med dagens moderna och föränderliga samhälle."