People do not want to know how welfare money has actually been spent. Nobody asks the priest what happen to the ritual offering after the ceremony.Svenska Dagbladet påpekar något klokt: mer pengar är inte alltid likvärdigt med högre kvalitet i offentlig sektor.
Samtidigt går valrörelsen går upp i tempo och de rödgrönas huvudnummer blir tydligt: löften om pengar. För skattebetalarna är det ett löfte om mindre pengar och för den planerade offentliga sektorn är det ett generellt löfte om mer pengar.
Mycket av detta löftet bygger på en villfarelse om kommunal ekonomi. Det är viktigt att komma ihåg att mycket av de rödgrönas prat om att allt var bättre förr med kommunernas ekonomi inte stämde,
Kommunpolitikerna kräver ökade statsbidrag och folk i allmänhet lever i föreställningen att det var bättre förr, före alla nedskärningar, rationaliseringar, nedlagda skolor och sjukhus. Men det var inte bättre på 1960-, 1970- eller 1980-talet. Det framgår tydligt av rapporten »Välfärdsmysteriet?«, som utarbetats på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomiska avdelning.Sensationellt egentligen med tanke på att hela vänsterns världsbild kretsat kring en nästintill religiöst färgad undergångsprofetia som gjorde gällande att allt gått utför sedan giriga nyliberaler tog över världen under 80-talet.
Nu har ganska många kommuner underskott efter finanskrisen och allt är inte så rosaskimrande i nuläget. Däremot menar SKL att man går mot överskott så tidigt som 2011. Så vad är grejen med överbudspolitiken?
Givetvis är det en övertro på att mer pengar per automatik leder till bättre offentlig välfärd. Man ser ett rent resursproblem istället för ett systemproblem. Mindre pengar kan användas mer effektivt i ett smartare system.
Samma tema: AB, SVD