Luciano Astudillo frågar sig aldrig varför de tidsbegränsade anställningarna är så viktiga för företagen. För mig som dagligen verkar i verkligheten och som ständigt måste parera mitt företags utmaningar är svaret enkelt:Inget är konstant. Verksamhetens behov varierar kraftigt över tid; konjunkturella variationer och kundernas efterfrågan vid en viss tidpunkt styr.
Inom vissa branscher är säsongs- och projektvariationerna ännu tydligare och därmed behoven större. Där utgör de tidsbegränsade anställningarna den faktor som kan avgöra framgång eller fall.
För dessa företag är den flexibilitet som de tillfälliga anställningarna erbjuder, när toppar och dalar skall mötas, högst väsentliga. Men det bryr sig inte Luciano Astudillo om.
Givetvis skall ett eventuellt missbruk stävjas så att inte arbetstagarna kommer i kläm. Men ingenstans i debattinlägget framgår hur stort problemet är – istället för att initiera en diskussion om de relevanta frågeställningarna ägnar sig debattören åt spekulationer.
Ur ett arbetstagarperspektiv kan de tillfälliga anställningarna vara den väg in på en arbetsmarknad som annars hade förblivit stängd. En arbetsmarknad som skyddas av en arbetsrätt som är satt att värna de redan etablerades rättigheter, på bekostnad av dem som står utanför.Ungdomarna har betalt ett högt pris i den rådande arbetsmarknadssituationen; för dem är en visstidsanställning som genererar värdefull erfarenhet väsentlig.
Varför vill Luciano Astudillo frånta dem och andra som idag lever i arbetslöshet och fattigdom chansen att förbättra sin tillvaro?
Ja, det undrar jag med. Kanske kan Ida Gabrielsson från Ung Vänster - som verkar dela Astudillos åsikter - svara på det?