Jimmie Åkesson (SD) försöker i en handvändning göra sig till försvarare för västerländska demokratiska värden:
"/.../ så förstår vi att homosexuella ser sig om efter en försvarare av västerländska, demokratiska grundvärden. Där fyller Sverigedemokraterna en unik och mycket viktig roll i samhället."
Vad är det Åkesson skriver egentligen? Han står för ett nationalromantiskt, främlingsfientligt, kollektivistiskt parti som jonglerar med siffror, använder sig av misstro samt skrämselpropaganda.
Enligt Johansson Heinö försöker Åkesson göra en Pim Fortuyn. Det ligger något i det. Det är enligt Sverigedemokraterna själva ett "manifest destiny" att vara de enda som försvarar alla som kan tänkas hamna i konflikt med islamister. Det hela bygger på det barrocka påståendet att resten av samhället ska ha kapitulerat inför galna mullor och sharialagar.
Dessutom ekar Åkessones löfte om försvar för HBT-rättigheter väldigt tomt när man betänker på vilket parti han representerar.
Han försöker komma undan med hänvisning till att homohatande bara är något hans lokala partiföreträdare sysslar med. Där någonstans sätter jag mitt polska örtte i halsen. Ljuger han eller har han drabbats av selektiv demens?
Hans partisekreterare, Björn Söder, uttalade sig senast för två och ett halvt år sedan att homosexualitet är en avart, närmast att jämställa med pedofili. Prideparaden var inget annat än perversion. (Se även Bengt Helds granskning av homofobin i partiet.)
Åkesson verkar i en handvändning glömt av att han har en partisekreterare. Det eller så tänker han slå rekord i att vrida begreppet homofobi till "kritik mot sexualiseringen av samhället".
Utspelet är inget annat än kall strategi utan innehåll. Allt för makten.
"/.../ så förstår vi att homosexuella ser sig om efter en försvarare av västerländska, demokratiska grundvärden. Där fyller Sverigedemokraterna en unik och mycket viktig roll i samhället."
Vad är det Åkesson skriver egentligen? Han står för ett nationalromantiskt, främlingsfientligt, kollektivistiskt parti som jonglerar med siffror, använder sig av misstro samt skrämselpropaganda.
Enligt Johansson Heinö försöker Åkesson göra en Pim Fortuyn. Det ligger något i det. Det är enligt Sverigedemokraterna själva ett "manifest destiny" att vara de enda som försvarar alla som kan tänkas hamna i konflikt med islamister. Det hela bygger på det barrocka påståendet att resten av samhället ska ha kapitulerat inför galna mullor och sharialagar.
Dessutom ekar Åkessones löfte om försvar för HBT-rättigheter väldigt tomt när man betänker på vilket parti han representerar.
Han försöker komma undan med hänvisning till att homohatande bara är något hans lokala partiföreträdare sysslar med. Där någonstans sätter jag mitt polska örtte i halsen. Ljuger han eller har han drabbats av selektiv demens?
Hans partisekreterare, Björn Söder, uttalade sig senast för två och ett halvt år sedan att homosexualitet är en avart, närmast att jämställa med pedofili. Prideparaden var inget annat än perversion. (Se även Bengt Helds granskning av homofobin i partiet.)
Åkesson verkar i en handvändning glömt av att han har en partisekreterare. Det eller så tänker han slå rekord i att vrida begreppet homofobi till "kritik mot sexualiseringen av samhället".
Utspelet är inget annat än kall strategi utan innehåll. Allt för makten.